Det har varit en hektiskt eftermiddag. Jag var hos bästa Marika och gjorde min andra behandling av lpgmassage. Jag är en sån som tycker att det är lite skönt när det gör ont. Är jag konstig för att jag gillar gränslandet mellan skönt och ont? Lpg:en är perfekt för mig som njuter av hårda tag. Tänkte försöka filma lite nästa gång så ni får se vad sjutton det är jag och Marika håller på med!
Gudmor Kattis var här på middag och Molly har varit orolig sen jag kom hem. Hon är frisk från magsjukan men ändå lite extra känslig. Vill bara vara i famnen och så får det vara ibland. Jag hade ingen energi till att få henne i säng i rätt tid. Allt fick vänta bara för att uppfylla Mollys behov. Det slutade med att gos i sängen lååångt efter sängdags men vad gör det egentligen, vi fick ett mysigt avslut på kvällen!
Tända ljus
Och nu ligger jag också i sängen och ska sätta igång med att svara på del 2 på frågestunden!
Urgullig bild på mor och dotter 🙂 Kärlek.
Jag trodde att jag var den enda som tycker att det är skönt när det gör ”skönt-ont” som jag kallar det. Precis så ska massage vara! 😀
Vet att det är för sent med frågestunden.. Hoppas på svar ändå!
Läste på ett av dina svar att du blivit rejält sårad en gång i tiden, men fann kärleken ändå!
Jag är 24 år och har alltid haft en stor mur runt mitt hjärta. Jag hade ett treårigt förhållande men han lyckades aldrig riva dessa murar.. Till slut fann jag den jag trodde var The one, jag upplevde för första gången att verkligen älska någon och att bli älskad. Att känna ren lycka och trygghet. Tyvärr slutade det i ren mardröm, han utsatte mig för sexuella övergrepp, våldtäkt och misshandel. Nu den 14 februari, på alla hjärtans dag är det exakt ett år sen jag anmälde honom och satt hos polisen på förhör.
Jag kände denna killen i 2 år innan allt hände, han var min bästa vän och min själsfrände, sedan vände allt och mitt liv förvandlades till ett helvete. Jag kan inte för mitt liv föreställa mig att hitta någon, det gör mig väldigt ledsen, vem kommer orka med mitt bagage? Vem kommer att orka mina skyhöga murar runt mitt hjärta? Och ha tålamodet att stanna? Hur ska jag kunna lita på någon igen?
Jag bär på en stor sorg, det känns som att den jag älskade har dött och att hela min framtid med barn och man är mörklagt, men jag kan inte berätta eller prata med någon om det. Jag skäms över att ha älskat en sådan man.. Jag skäms över att jag känner ett krossat hjärta. Inte nog med det bär jag på ett stort trauma, tankarna och ångesten försvinner inte och kan än idag inte förstå vad som hänt, även om jag minns allt i detalj.
Jag har alltid tyckt att du är så sund och smart, även om våra situationer med brustet hjärta inte är detsamma, så hittade du ändå kärleken efter. Undrar helt enkelt hur man lyckas gå vidare och lita på någon igen?