I detta nu
En gång för inte alls länge sen ett hem. Nu känns det mer som minnen. Väggarna är tomma och allt börjar bli nedpackat och väntar på att få skapa ett nytt hem. På dessa golv lärde sig vår förstfödda att krypa, gå och dansa. Mellan dessa väggar har jag så många gånger hört ett lyckligt barnskratt. En man som jagar sin dotter runt, runt och runt. Här kan jag blunda och veta exakt vart allting ligger. Snart är det dags för oss att säga hejdå. Hejdå till alla minnen och komma till ett nytt hem och skapa nya minnen. I den här lägenheten kommer aldrig lilla L få sova. Huset blir lilla L:s första hem men Mollys tredje. Vi flyttar inte för att vi inte trivs, vi flyttar för att vi hittade något som är bättre för våra barn. Vi byter lägenheten mot att bli granne med en fårhage, utsikt över skog och en invit till att köpa en lekstuga som vi kan ha på tomten. Vi ska bygga staket runt vår baksida vilket betyder att vi ger våra döttrar en egen liten gård där dom kan leka. Det kommer att bli bra men just nu känns det bara ledsamt.
En del av mig vill bo kvar. En del av mig ser fram emot det nya. Har du också varit kluven vid en flytt? Blev det bättre när ni väl kom till det nya? =)
Alla små detaljer är nedpackade, flyttlådor överallt
Hyllorna är tomma, gardinerna är borta 
Väggarna är bara vita 
Åh precis sådär kände jag med! Vi flyttade från Storstockholm till Nyköping, och jag jämrade mig ordentligt. Men så fort vi flyttat, fått upp våra saker och framförallt såg hur våra barn stortrivdes med trädgård och mycket space så släppte det. Och nu älskar jag huslivet. Att kunna gå ut och äta frukost på altanen eller en sen middag i kvällssolen slår det mesta!
Minnena kommer alltid finnas kvar, och oavsett vart mina befinner sig skapas nya! Lycka till med flytten, det kommer gå bra! 🙂
Hej Paula!
Jag undrar hur Molly tar det med flytten? Förstår hon att ni ska flytta och hur förbereder ni henne?
Fin blogg! Kram
Jag har en tendens till att klamra mig fast vid den eviga tryggheten, där jag vet hur allt funkar och jag knappt behöver tänka. Men jag vet också att alla gånger jag bytt jobb, flyttat osv så har det blivit till det bättre! Så blev det även när jag, min man och son i magen flyttade till vårt hus. Det är heeeeeeelt fantastiskt! Finns inte en enda längtan tillbaka den där lägenheten som vi hade alla våra minnen i. Nu behöver vi aldrig planera en ledig dag. Vi kan bara gå ut och greja i trädgården eller bara sitta i solen! Det är livsglädje att kunna öppna dörren till altan så kan vår lillafis krypa bäst han vill in och ut 🙂 så länge man är tillsammans, så är alla förändringar lugna 🙂
Förstår helt hur du känner! Kram!
Åh jag kände precis samma!
Vi har byggt vårt enplans hus och flyttade in för ca 5 veckor sedan. Innan dess hade jag lite oroskännslor i magen. Vårt gamla hus var ett litet rött torp med vita knutar, utedass, jordkällare, garage och en lite gammal ladugård som tillhörde vår tomt. Vi hade byggt upp en enklare form av staket runt altanen och sandlådan så vi kunde ha altandörren öppen. En riktig sommardröm! 🙂
Jag flyttade in i det huset när min sambo bodde där redan för 7 år sedan och vi känner så för det huset!
Första veckan i nya huset hade jag faktiskt ont i magen, tänk om vi gjort fel med nya, tänk om jag ångrar mig. Tänk om vi skulle byggt tvåplans ja och sånna tankar men nu har bilden blivit så mycket klarare, ja kan verkligen se hela vårt liv i detta hus och allt känns så underbart!
Och framför allt att känna att detta är mitt, vårt!
Det kommer släppa så fort ni kommer iordning.
Lycka till och stor kram! 🙂
Hej! Detta hör ej till inlägget att göra, men skulle du kunna skriva ett inlägg om din skola?? Kollar runt på flera skolor med sjuksköterskelinjer och funderat mycket på den skola du går i! 🙂 liten/stor? Lärare? Dagar i skolan? Upplägg? Praktik? Poäng / ämnen man behöver för att komma in? Mycket plugg hemma? stora/små klass/klasser osv 🙂 skulle va så tacksam !!
Vi flyttade för tre veckor sedan till större och jag hade så ont i magen sista veckan vi skulle flytta för att jag redan då började sakna gamla lägenheten. Vi trivdes så otroligt bra i den och den var superfin. Men nu när vi bott i nya ett tag så har jag, tror det eller ej, nästan glömt bort den gamla, hehe. Jag trivs så otroligt bra i den nya vi bor i! 🙂
Lycka till med flytten (man har mer grejer än man tror…….) och lycka till med att komma igång i nya huset 🙂
Har känt precis likadant. För två veckor sedan lämnade vi vår nybyggda lägenhet mitt inne i city för att flytta till radhus. Jag var överlycklig men samtidigt så ledsen. Hade så många minnen i lägenheten speciellt när vår dotter kom. Allt jag kunde tänka på att det var här vi stod när vi fick reda på att vi väntade henne, det var här jag var när vattnet gick och listan kunde göras lång. Men samtidigt var jag så glad för att vi skulle ge vår dotter en gräsmatta. Det var ju mest för hennes skull vi valde att flytta från stan. Jag grät när vi låste dörrarna sista gången för att gå till banken och i flera dagar hade jag hemlängtan till stan. Hade en klump i magen men som bara försvann en dag. När jag insåg hur mycket bättre vi hade det här. Nu idag, som sagt bara 2 veckor senare är jag så glad att vi valde att flytta. Vi har gjort det rätta valet, det känns verkligen. Det var tufft endast för jag hade så mycket minnen. Nu ser jag fram emot att skapa nya minnen här med min dotter. Hon är bara 5 månader än så ser fram emot att se henne börja krypa, gå och lära sig cykla precis utan för dörren 🙂
Jag kände likadant, kände exakt som du gör. MEN känner likadant än idag. 3 år senare så längtar jag fortfarande till mitt gamla hem, lägenhet, närheten man har i en lägenhet, tryggheten, en plan, området med lite mer liv istället för en tyst skog och grannar som alltid är på landet. Så nej det vart inte bättre för mig, vi har haft det bra här, vi har det helt okej men som jag nämnt tidigare i andra inlägg, så är längtan till lägenhet väldigt stor fortfarande.. Vi gjorde det för barnens skull men en förälder som inte mår bra är inget bra val för ett barn så vi letar oss tillbaka efter att ha testat i 3 år här nu.
Men tror att ni kommer att trivas bättre, ni verkar gilla huslivet. Det kommer nog att gå bra och sen är inget skrivet i sten, det är bara att sälja och flytta i värsta, värsta fall.
Lycka till finaste
Jag flyttar också nu den första sep. Har inget mer jag kan packa ner än, eftersom det som finns kvar måste vi använda den sista tiden. Men längtar så oerhört att jag letar efter något att packa mer varje dag. Haha. Är gravid och ser framemot flytten utan några ledsna miner. Allt kan bara bli bättre i det nya hemmet
Hej!
Vi gjorde precis som ni för ett år sedan, köpte ett hus som var nyproducerat.. Sålde vår fina lgh söder om Sthlm som vi ÄLSKADE. Men drömmer om hus lockade mer. Men nej nej nej vad fel det blev. Jag grät när jag packade ihop lgh och inte en cell i min kropp ville till huset. Jag är en stadsmänniska. Så efter en kortare visit i huset sålde vi faktiskt och ska nu nästa månad flytta tillbaka till stan. Jag känner en enorm lättnad och ser framemot att inreda den nya lgh :)… Vår lilla dotter kommer trivas så bra nu när hela familjen också trivs. Jag insåg att frasen ” det blir bättre ” inte blev bättre och är glad att vi vågade sälja fast vi nyligen köpt det. Ibland blir det fel och då är det skönt att man kan fixa det.
Jag flyttade till hus med min sambo och tvååriga son för bara 4 månader sedan. Bodde i en jättefin etagetrea på tredje våningen men det fanns ingen hiss så när vi hittade vårt hus trodde vi att det skulle bli så mycket bättre. Men det blev det inte, vi är inte alls några husmänniskor utan har bara känt oss stressade av allt ansvar, trädgårdsskötsel, fix som alltid behöver grejas och oro över att något ska gå sönder och pengar skena i väg. Sedan saknar vi storstadspulsen (nu pratar vi örebro här, det är ju rätt lugnt ändå) så efter bara två och en halv månad beslutade vi oss för att flytta tillbaka till lägenhet i stan, tillbaka till anonymiteten och händelserna. Men detta hade vi ju ingen aning om när vi flyttade utan trodde att vi skulle äta middag i uterummet med vänner, basta i bastun på fredagkvällar och äta frukost i en utegrupp ute på gräsmattan. Men det blev det inget av, vi har inte hunnit för att det är grejer att fixa med hela tiden. Och då är huset redan renoverat så det är inget sådant jag pratar om utan vanligt underhåll och all städning och allt trädgårdsfix. Nåja, inget är ju någonsin försent och jag tror att bara man lyssnar på sin magkänsla och inte tvingar sig själv att bo kvar i vare sig lägenhet eller hus om det bär en emot, för att man tänker på barnen. Min sambo mådde så dåligt att han inte kunde sova och ett barn är ju så klart lyckligast när föräldrarna mår bra. Men jag tror ni kommer stortrivas i hus och att ni kommer få det helt underbart och skulle ni ändra er så finns ert drömboende runt hörnet. Stort lycka till med flytten och graviditeten, jag önskar dig och din familj all lycka och välgång. Du är fantastisk./ En som aldrig annars kommenterar och nu passar på att ösa ur sig allt
Om mindre än 7 veckor gör vi vår tredje flytt på mindre 7 år. Först från vår andrahandslägenhet in i en 2a, där bodde vi i 3.5 år, både iom att de var vår första gemensamma bostad vi ägde och även att de var lägenheten vår äldsta son inte bara bott sina första 2 år i utan även faktiskt föddes i var de blandade känslor.
Men då jag var gravid med andra barnet fick vi inte plats längre utan hittade en nyproducerad 4a i samma område.
Nu 3 år senare är det dags igen, från lägenheten till radhus och jag längtar så!
Vi har trivts väldigt bra i lägenheten och har länge känt att de kommer vara svårt att hitta ett hus som kan konkurrera med den. Men på senare tid har området vi bor i förändrats, barnen har blivit större och har behov av att få springa av sig.
Förstår verkligen separationsångesten, jag kände likadant när vi flyttade ut från vår första lägenhet där vår stora kille föddes, tog sina första steg etc. Men de blir nog bra för er!