Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Jag och Hugo satt igår och svarade på tre frågor. Exakt samma fast ur olika persepktiv. Jag har inte sett hans svar än. Det ska bli spännande att läsa, vill du också läsa hans svar så hittar du hans blogg här

Här kommer mina svar:

Om du hade fått chansen att prata med ditt 18 åriga jag, vad hade du sagt?

Bara lugn. Det kommer att ordna sig. Passa på att lev ditt liv, när det bara är du i fokus. Lägg inte fokus på dom där människorna för dom kommer av olika anledningar ändå inte finnas kvar i ditt liv längre fram. Samtidigt ser jag min ungdom och åren innan Hugo kom in i mitt liv som glada. Oj vad jag skrattade, jag har alltid haft nära till skratt och min positiva inställning till livet i stort fanns med då också.

Jag var stressad över studierna efter gymnasiet. Jag visste inte vad jag ville plugga eller vad jag ville göra. Jag reste över världen i ett par år och det är jag också glad över att jag hann innan jag blev gravid. Jag skulle vilja säga till mitt 18 åriga jag att jag då inte var klar än. Jag var inte helt vuxen än och att jag behövde dom där ”lek-åren” för att senare ta mig an en lite mer ansvarstagande roll. Att det är helt okej att inte ha speciellt höga krav på mig själv.

Hur ser Mollys rutiner vid nattning ut?

Molly har alltid varit ett energiskt barn och har behövt sin nattsömn för att ladda om till nästkommande dag. På helgerna vilar vi fortfarande en stund på dagen, på föris somnar hon ibland. Där lägger dom sig ganska tidigt så det är inte alltid som Molly kommer till ro vilket är helt okej. Vill hon sova så somnar hon helt enkelt.

Jag försöker alltid få Molly att komma ner i varv lite innan läggning. Badet finns fortfarande med. Molly badar/duschar nästan varje kväll för att få ur sig det sista. Efter middagen är hon oftast grisig så det passar bäst efter middag. När hon var liten fick hon kvällsgröt och badet hamnade efter det också. När Molly är hel och ren med borstade tänder är det läsning. Hon väljer själv ut några böcker och så kryper vi ner i vår säng. Både jag och hon behöver en dos med närhet så när vi har läst klart kommer hon ännu närmare upp i famnen och så ligger vi båda två kvar i min säng en stund. Ibland somnar hon där och så lyfter vi över henne till hennes säng eller så bestämmer vi tillsammans att nu är det dags att gå över. I hennes rum är det nattlampa, stjärnhimmel och en speldosa som spelar musik i 15 minuter innan den stängs av av sig självt som gäller. Molly vill somna med öppen dörr, det poängterar hon varenda gång.

Det jag ovan beskrev är alltså när jag lägger henne. Är det Hugo så ser det annorlunda ut. Jag har försökt få honom att t.ex. läsa kvällsbok men han tycker inte att det är kul. Så länge han bara ser till att tänderna är borstade så får han göra som han vill. Där kommer han inte undan utan där är det bara föräldrar-plikten som får det sista ordet.

Om du ska in till stan och du märker att det är kö på motorvägen, vad gör du?

Jag är den typiska ”småvägsmänniskan”. Jag klarar inte av att stå still och ligga och puttra bakom en bil. Jag åker av, åker småvägar som i längden ändå gör att restiden blir längre. Det är helt stört hur många ”genvägar” jag har för att komma undan trafik. Fast jag har något som Hugo inte har och det är framförhållning. Om jag vet att jag ska igenom stan i rusningstrafik så ser jag till att åka 45 minuter innan, bara för att ge mig själv tid men framförallt bespara mig stressen!