Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Åååh gud jag kan inte hantera pinsamheter. Det bästa är som finns är att dela något pinsamt tillsammans med någon annan, det värsta är att uppleva något pinsamt själv. Här kommer en lista med pinsamheter som hänt i mitt liv:

• Paula 15 år. Ska planka på tunnelbanan. Cool som jag var så skulle jag hoppa över spärren. Det var vinter ute och slaskigt på marken. När jag ska hoppa över spärren så halkar jag istället och ramlar rakt ner i marken. Utan vänner, utan någon. Jag blev nog knallröd i ansiktet och gick därifrån som en skamsen hund. Att ramla ensam är nog bland det pinsammaste som kan hända.
• Solsidan-scenariot på öppna förskolan: Hör hur mammor i köket pratar om hur dom lagar barnmaten till deras barn själva. ”Jag förstår inte hur alla mammor inte har tid med detta”. Där kommer jag och smyger upp en barnmatsburk från Semper med argumentet ”Fast köpebarnmaten idag är ju väldigt bra…”
  * När jag är själv i bilen går det vilt till. Jag sjunger, och viftar på huvudet. När en bil kör upp jämsides och stirrar… Då vill jag bara sjunka under jorden. Värre när man står vid ett rödljus. Jag, sjunger vilt. En bil kommer i filen bredvid och ser detta. Du vet när man sådär nonchalant försöker titta åt ett annat håll.
  * Jag har aldrig varit bekväm med att gå till gynekologen. Jag kunde hitta på alla möjliga ursäkter för att slippa. Efter två barn och två missfall jag jag överkommit denna känsla av att inte känna mig bekväm. Det är fortfarande inte bekvämt men jag finner mig bara i situationen, hur pinsamt det än känns.
  * Jag träffar otroligt mycket människor i det jag sysslar med. Jag är bra på namn, sämre på människor. Jag har flera gånger ( nu på senaste) tagit i hand och presenterat mig till personer som besvarar ” ja hej Paula vi har träffats tidigare”. usch på mig själv, som jag skäms och jag vill absolut inte framstå som en drygis.
  * När jag och Hugo var inne på sjukhuset med Leonore var vi otroligt tacksamma för all hjälp vi fick. En undersköterska kom in och satte sig på en yogaboll och började hoppa med Leonore i famnen. Detta gjorde susen för Leonores andning men detta såg så otroligt roligt ut. Dels för hoppandet, för att undersköterskan var benhård och för att Leonore såg så flummig ut. Det var liksom verkligen inte läge för att börja skratta så jag fick bita mig hårt, hårt i munnen för att hålla truten. Jag och Hugo såg bara på varandra att vi båda tyckte det såg lika kul ut så vi kved verkligen för att inte titta på varandra, då hade det brutit ut. Det kändes så himla pinigt att ens vilja skratta i en sån situation!
  * En kurrande mage tycker jag fortfarande är extremt pinsamt. Egentligen är det helt sjukt att man tycker det.
  Jag och Molly var i affären och skulle handla. Hon skulle bara ta digestivekexen. Bara att hela stapeln faller för att hon drar ut ett paket som var placerat längst ned. ”Nej, nej., nej, neeeeeej”. Försent. Hela golvet är full med kexpaket.
• Om något pinsamt händer på film så får jag den där känslan, den känslan som jag inte kan hantera. Det känns verkligen i hela kroppen och jag måste sitta och blunda tills det pinsamma i filmen är över.

Hugo har också skrivit en lista med pinsamheter. Jag skrattade högt av igenkänning. Läs hans lista här.

Jag och Hugo kommer nog skapa en del ”pinsamma föräldrar historier” för våra döttrar =)