Det finns inget som är så obehagligt som när någon kommer för nära. I alla situationer! Kalla mig egen men kom inte innanför det personliga utrymmet om jag inte är med på det (barnen har fri passage):
- När man står i kö och det är alldeles för trångt. Panik. Hör andra hur högt dom andas, känner andetag i nacken. Håret reser sig på mig i dessa situationer.
- När man dejtar och ska lära känna varandra i den personliga svären. Minns en gång när han ville hålla hand. Jag ville inte hålla hand än. Obekvämt och lär dig att känna av stämningen!
- En gång frågade en vän mig om jag har svårt med närhet för att jag är som jag är: Låt mig bara va fysisk med den jag vill.
- Jag tycker om att kramas men kramas inte för länge.
- Julklappshandlat har jag redan börjat med, jag vill inte stå i butiker och trängas den 23e december.
- Diskutera gärna med mig men kommer du så nära så att jag måste backa blir jag obekväm.
- Fartdårar i trafiken som nosar mig i baken för att dom vill komma fram. Har lust att bara tvärbromsa!
- Jag gosar gärna innan jag somnar men när det är dags vill jag inte att någon rör mig.
Det här är en del av mig. Sen har jag en kärleksfull också. Jag vill gossa med barn, djur och dom jag älskar. Jag kramas alltid när jag hälsar, men jag har alltså också en reserverad sida. När jag är på gymmet är jag inte där för att prata om det inte är så att jag har med mig en vän. Barnen har fri passage till mig och så vill jag också att det ska vara. När Hugo hoppar på mig kvider jag av skratt.
Är det personliga utrymmet viktigt för dig?
Visst blev det lite skenheligt till den här bilden haha? Älskade att amma barnen
Älskar din blogg Paula men blev så otroligt trött när det första jag gör nu när jag vaknade var att öppna din blogg och då är det en stor Viktväktare-popup som jag aktivt måste klicka bort. Du har själv skrivit att din träning är för att ha en stark kropp och inte för att gå ner x antal kilon. Jag kämpar varenda timma med att inte falla ner i min tidigare ätstörning och denna popup-reklam.känns så tråkigt att du har gått med på att ha i bloggen…
Hej Johanna,
Jag har ingenting med den reklamen att göra. Jag styr inte den.
Kram
Hej Paula.
Jag har några frågor som jag skulle vilja ställa till dig.
Har du någon gång känt dig ensam? Har du någon gång känt känslan av att ”Jag kommer aldrig i hela mitt liv träffa någon” krypa sig på?
Jag går i sådana tankar dagligen och jag vet inte vart jag skall göra av dem. Blir ledsen av tankarna och emellanåt arg. Kan bli irriterad på alla mina vänner som har en partner och jag kan till och med ha svårt för att visa glädje för dem som flyttar ihop, planerar barn ihop, bokar en resa tillsammans osv. Det är hemskt att behöva känna såhär. Att bli så bitter av mitt egna liv så jag inte ens kan visa glädje åt andra.
Åh. Känner igen mig själv så otroligt mycket i din kommentar. I min vänskapskrets är jag den enda som aldrig upplevt kärlek, alltid hejat på vännerna och flera är nu i seriösa relationer; någon gift, någon sambo/hund etc, medan jag fortfarande är singel. Oavsett hur bra andra saker är i mitt liv, har haft chansen att resa och bo utomlands och växa otroligt som person, men är så bitter över den delen av mitt liv att det gör för ont för att lyckas vara glad åt andras vägnar. Fortfarande ”bara” 24, men har har redan hunnit inse att livet är orättvist. Det är en hemsk känsla dock, den sorgen. Och ovissheten över framtiden, kan bara hoppas att man själv någon dag får uppleva ens en uns av det alla andra verkar ha i livet.
Har du last ”the 5 love languages” av Gary Chapman? Det kan vara sa att fysisk beroring ar ditt framsta karlekssprak, vilket forklarar varfor du inte tycker om att vara fysiskt nara en framling eller nagon du inte kanner tillrackligt bra an. For varfor skulle du nar det ar sattet du visar karlek pa? 🙂 Seriost, las den!! Den forandrade mitt liv for jag insag sa mycket om mig sjalv och min relation till andra, speciellt min partner. Jag och min pojkvan ar narmare varandra nu an nagonsin.
Boken finns aven pa svenska och jag rekommenderar dig varmt att lasa den.
Ursakta att jag skriver fran ett engelskt tangentbord forresten. Ha en fin dag, kram! <3
Hahaha, underbart att höra någon främling flåsa en i nacken ju? Nej, jag håller faktiskt med dig <3
Snyggt med mörkt hår! 🙂
Kram <3
Så mysig bild 🙂 kan inte ni prata amning i podden? Typ hur länge du ammat barnen, hur du gjorde för att sluta, vilka känslor det framkallade att sluta mm.
Sitter själv i den sitsen just nu. Hade bestämt innan jag fick barn att jag skulle minsann inte amma längre än 6 månader och nu sitter jag här med min 11-månaders och kvälls- och morgonammar henne fortfarande och jag har SÅ svårt att släppa taget om min lilla bebis. Både vill och inte vill sluta amma. Ska tillägga att hon alltid har sovit jättebra på nätterna så jag har fått sova bra vilket har inneburit att det inte varit jobbigt att amma 🙂
Förövrigt så älskar jag eran podd :):)
Ja absolut! Älskar närhet med dem som får komma innanför min sfär, men har ett stort behov av space! Kramas väldigt sällan med kompisarna i onödan, kommer ofta på mig själv med att backa när ex kolllegor eller andra ytliga bekanta vill stå och konversera mycket närmre än vad jag är bekant med!
Upplever att jag har lättare att vara nära folk sida vid sida än mitt emot varandra!
Haha angående trafiken så skulle det vara Omöjligt att vara klaustrofobisk när man kör i London. Man har bilar, cyklister och andra fordon i princip ovanpå sin egna bil. Dvs inget utrymme för eget space.
Brukar skratta åt min sambo när han kör i Sverige ”akta så inte någon arg svensk tvärstannar nu med tanke på hur nära du kör” – han reflekterar inte överhuvudtaget att det skulle vara för nära – men som svensk ogillar vi starkt när någon kommer nära oavsett vart det är!
https://nouw.com/missj
Jag tycker mörkt hår klär dig mycket bättre. Tänker också på bilden med blå tjocktröja 🙂
Är precis likadan! Får panik och blir stel som en pinne om någon sätter sig för nära eller står nära när dom ska prata. Vill bara skrika ut flyttaaaa på dig!! Skönt att höra att man är långt ifrån ensam om de ?
Jag har också svårt för närhet, gillar inte att behöva krama och pussa folk hej o sånt. Och det dör med att gosa när man ska sova!! Jag är precis somdu, just innan man ska sova är det mysigt med närhet men när jag väl ska somna vill jag inte ens nudda min kille utan ha mitt space. Han tycker det är jätte konstigt haha
Jag är lite tvärtom dig, jag älskar att kramas länge, vara nära och har inget emot att stå nära folk jag inte känner (om jag inte misstänker att personen bakom mig försöker sig på nåt förstås). Jag och min man sover ihopslingrade, det tycker vi båda är mysigt (oftast). Såvida han inte ljuger och kör Ross ’hug and roll’ teori från Vänner. Hahaha.
Alltså ÄLSKAR din blogg och är alltid den jag sparar tills sist, ha kvar det bästa liksom!
Dock så känns det ibland (med betoning på ibland) som att du efterliknar Elaine lite FÖR mycket ibland. Känns som att det rinner bort lite ifrån vem du är, även om du ha rårevs samma åsikt som henne.
Vet inte hur jag ska förklara det bättre, men låter liksom som någon annans inlägg och inte ditt, tyvärr.
Men du är fortfarande BÄST. Världens sötaste barn, härligaste inställning till alla olika delar i livet och en sån pepp, heja dig!
Samma här, spot on.
Fan vad du är snygg i mörkt hår!!!
Jag älskar att kramas med människor jag tycker om men hatar verkligen hatar köer, folksamlingar och när främmande människor kommer för nära. Alltså min ryggsvett när jag har åkt tunnelbana i rusningstrafik är inte nådig. Får fan panik!
JA! Jag hatar närhet och jag avskyr när folk kommer för nära. Jag mår fruktansvärt dåligt av när folk rör mig, kramar mig eller vad som helst. Jag klarar inte ens av djur som är ”påflugna”.