Lucka nr 7 i Johanna Kajsons julkalender- en ofiltrerad bild på mig. Vad är en ofiltrerad bild än den när man precis har stigit upp?
Många frågar om mina skönhetsrutiner, hur jag sminkar mig. Och jag svarar som det är- jag använder mig av fuktkräm, mascara, solpuder och ögonfrans böjare. Om jag hade haft ett större intresse för smink och styling så kanske det hade varit mer, vem vet. Det är roligt att bli stylad till max och jag känner mig alltid fin men också på låsas.
När jag är Paula på riktigt så är jag mitt vardagliga jag. Håret i tofs eller utsläppt, lite smink eller inget alls och i ett par jeans. Då känner jag mig på riktigt.
I och med att jag tränar 4-5 gånger i veckan måste man planera när man ska tvätta håret. Det blir smutsigt och jag vill verkligen inte tvätta det efter varje gång. Då blir håret torrt och slitet. Med en viss planering så går det bra men ofta går jag med en stor bulle på håret och en massa torrschampo.
Jag vill tro att jag är en inbjudande person. Det ligger i mig att vara serviceminded till vem jag än träffar. Är det någon ny i gruppen vill jag ta hand om hen omedvetet. Jag tror att det går ganska fort att lära känna mig. Det är en av de egenskaper som jag tycker om allra mest nu när vi ändå pratar väldigt ofiltrerat.
Jag har också lätt för att skratta samtidigt som jag har en kort stubin och kan tappa humöret lätt mot mina närmsta- t.ex. Hugo. Det blir bättre men sånt jag måste jobba på. Förstå våra olikheter och bli fine med det istället för att bli irriterad varje gång han glömt något.
En ofiltrerad dröm då?
Jag är lite sugen på fler barn. Nu har vi ett bröllop framför oss och jag har studier. Men sen, kanske nästa vår?
Så vacker du är! Herregud, om man hade sett ut sådär när man vaknade ?? i stället står håret åt alla håll blandannat ???
Hej alla fina! På tal om barn… Jag är 26 år, min pojkvän 23. Jag har fast jobb, han har precis börjat plugga (3-årig utbildning). Jag har extrem barnlängtan, men han vill vänta tills efter hans examen. Jag vet inte hur jag ska stå ut, för jag kan/vill ju inte hetsa honom till något som han inte vill och inte är redo för. Snälla rara fina ni, råd?! Hur ska jag tänka kring och hantera detta?
Jag tjatade på min sambo i många år. Tillslut kom vi fram att vi skulle börja försöka om fyra månader. En dag kom han hem från jobbet att vi börjar på en gång. Så från att tjatat i tre år blev jag jätteglad när vi bestämde oss för om ett par månader. Till nästa överraskning; direkt! Kastade mina p-piller fort som fan innan han skulle ångra sig.
Jag tjatade på min sambo i många år. Tillslut kom vi fram att vi skulle börja försöka om fyra månader. En dag kom han hem från jobbet att vi börjar på en gång. Så från att tjatat i tre år blev jag jätteglad när vi bestämde oss för om ett par månader. Till nästa överraskning; direkt! Kastade mina p-piller fort som fan innan han skulle ångra sig.
Det låter helt sjukt att folk på riktigt ”tjatar” på sina partners om barn. Vill den ena och inte den andra, nu eller aldrig spelar inte så stor roll egentligen, utan det är väl helt enkelt så att ni vill olika. Så kan det vara, oavsett att en älskar varandra eller inte. Livet är för kort för att vänta på saker, speciellt vänta in någon annan aka någon som håller sina egna drömmar tillbaka.
Jag tolkar det som om ditt råd är att jag ska lämna honom för att han inte vill ha barn just nu, är det rätt tolkat? ”Livet är för kort för att vänta på saker”
åh, fy, lider med dig! jag fick vänta i 3-4 år innan min kille äntligen gick med på att skaffa barn, sedan när vi väl började försöka tog det nästan 1,5 år.. längtade så galet mycket och var så otroligt ledsen i flera år. det var väldigt jobbigt så jag förstår dig verkligen. det enda hoppet jag hade då var att jag visste att han någon gång skulle vilja ha barn, och det är väl det tyvärr det enda tipset jag har, att din kille säger att han vill ha barn och även fast 3år känns som en evighet så tyckte jag ändå att det var värt väntan hur jobbigt det än var för att vi skulle ha en familj ihop, men det kan ju bara du avgöra. sen, om nu din kille skulle börja fundera på att tänka sig skaffa barn under utbildningen så kan du ju berätta att det funkar hur bra som helst att vara pappa samtidigt som man pluggar, iallafall för oss! önskar jag kunde ge dig något bättre råd. lycka till och styrkekramar!