Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Att umgås olika

 

Det slog mig att vi umgås olika med våra familjer. Sättet och längden på besök varierar. Jag är glad över att växt upp med två olika kulturer. Den finska och chilenska skiljer sig från varandra men jag är också glad över att fått ta del av den svenska.

Idag ska vi hälsa på min pappa, och då sover vi oftast över. Kan bero på att han bor lite längre bort, men det är också så vi umgås. Hos pappa handlar det om att äta god mat och ta det lugnt. Både jag och Hugo uppskattar att åka till min pappa och bara få chilla.

 

Min mamma bor nära oss, och dom vi träffar ofta. Vi hänger inte lika länge som när vi t.ex. åker till pappa och hos mamma är det alltid fullt ös med aktiviteter och en massa barn i olika åldrar.

Vi ses ofta efter föris och äter middag tillsammans, reser ihop och lite av min, mammas och mormors grej är att vi åker och storhandlar tillsammans. Hos mamma känner jag inte att jag kan lägga mig på soffan och lata mig, så som jag känner att jag kan hos pappa. Utan hos mamma hjälper jag till med allt, precis så som jag gör hemma hos oss själva.

När vi hälsar på hos mormor och morfar bakar vi ofta. Äter finsk korvsoppa och planterar i mormors trädgård. En favoritleksak är kopiatorn. Mormor har en pärm med mina kroppsdelar, Mollys och Leonores. Samtliga barn har fascinerats av kopiatorn.

Besöken sträcker sig på ett par timmar, och mormor och morfar är alltid lika slut efter ett besök av kottarna?

Med Hugos föräldrar pratas det mer. Hos dom finns inga andra barn och jag tycker det är mysigt att åka hem till dom. Jaime lagar alltid god mat som påminner om den jag är uppväxt med. Och Fia står jag också nära.

Jag älskar våra familjemedlemmar och våra olika sätt att umgås på. Jag uppskattar kontrasterna och de olika kulturerna. Att höra finska gör mitt hjärta varmt, och likaså spanska. Att ha föräldrar med andra nationaliteter är ingenting som jag alltid har varit stolt över. När jag var yngre tyckte jag att det var pinsamt att min familj inte pratade lika bra svenska som alla andras familjer.

Den tiden är sen länge förbi och mitt ursprung är något jag är stolt över. Mina familjers kulturer har skapat mig till den jag är idag, och idag känner jag mig bara rik genom att få vara både svensk, finsk och chilenare?

Vart kommer du ifrån? Umgås du/ni också olika med familjerna?

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Malin

    Wow wow wow, ursnygg pappa du har! Och din mamma är ju också jättevacker. Inte undra på att Paula (Uribe) Rosas blev så jäkla snögger! #girlcrush

  2. Lottis

    Jag och min sambo bor sen 10 år tillbaks i Oslo. Vi har två barn på 3 o 4 år. Jag är svensk och barnens pappa är finsk. Våra älskade små knottar går på norskt dagis så dem pratar norska. Så här hemma blir det en hel del blandat språk, mycket svorska ?❤.

  3. Linnea

    Du skrev att du skulle skriva om er stora förändring senare i år. Vad handlar det om? Något negativt eller positivt? ?

  4. Denise

    Halv chilenare och svensk ? hos pappa är det fullrulle. Latino musik, högt prat och stoj! Mammas sida är det mer lugnt, kaffe och fika, ingen musik på det sättet som hos pappa. Alltid tyckt om att få ta del av två olika nationaliteter. Önskar bara man kunde prata flytande spanska och att Chile inte låg så långt bort. Inte var där sen 2001. Kram du är bäst Paula!

  5. Paulina

    Min mamma är finsk och pappa chilensk men jag är född i Sverige. På den finska sidan så måste man alltid hålla igång och helst inte sitta o lata, dricka kaffet tacka för sig och sen hem, medan den chilenska är mer avslappnat och man sitter och pratar länge och dricker vin. Själv så har man blivit en blandning av båda.

  6. Diana

    Jag har inte så mycket familj här men är född och uppvuxen i Sverige så mycket svenskt har man. Har colombianska föräldrar och är gift med en chilenare som också är uppvuxen här. Så vi har latino-kulturen och svenska. Colombia och Chile kulturen är ju densamma.

    1. Malin

      Diana: Du borde få pris i flest kommentarer på flest bloggar 😀 Jag menar om det fanns ett sånt pris så skulle du kamma hem det! Inget negativt menat alltså … bara kärlek här! 😀

  7. Ida Louise

    Min mamma är svensk och min pappa är dansk. såklart har vi olika kulturella traditioner, men ändå är vi rätt så lika/ens ?En skillnad som finns på dom två kulturena är kanske fikan. Vi fikar alltid hos min mammas familj, o det gör vi inte på samma sätt hos min pappas familj som är dansk, Der bjuds der alltid på stor middag o efterrätt.?

  8. My

    Gud vad intressant ämne! Fast att jag vet fick jag ändå reflektera lite.
    Hos min mamma är det betydligt mer livat och socialt. Vi träffar betydligt oftare, men mer kortare stunder förutom om det inte är middag etc. Hos mamma är det som om det fortfarande är hemma.
    Hos min pappa blir det ofta över en helg då han bor 23 mil bort.
    Hos mina svärföräldrar blir det ofta lite längre träffar. Betydligt mer tysthet om man inte räknar med min sons vildhet. Nästan alltid mat eller fika. Alltid fika i alla fall. Har aldrig fikat så mycket som när jag blev tillsammans med min sambo ?

  9. sassa

    Jag är född i finland och min man är chilenare. Vi har varit tillsammans i över 30 år och har tre döttrar. Jag var 18 när vi träffades och är nu 51. Jag ser mig själv som mer chilenare än finsk, kulturellt sett förstås? Bott i sverige sedan jag var tre månader gammal -68, men aldrig kännt mig helt svensk.

  10. Sandra Martinez

    Jag har samma som dig! Mamma är finsk och pappa chilenare men jag är född och uppväxt i Sverige. När min familj umgås är det MYCKET mat, musik och heta diskussioner? undrr uppväxten har jag fått mycket av båda kulturerna och jag är otroligt stolt över att vara mix?

  11. Anya

    Ordet ”blatte” (från din story) är ett väldigt nedsättande ord, framförallt för mörkhyade och/eller de med tydligt utländsk härkomst. Min familj är från Sydamerika och min lillebror har själv benämnt sig som en blatte, utan att egentligen veta dess fulla betydelse, vilket har gjort att även hans ljushyade svenska vänner börjat använda ordet i diverse sammanhang. Oavsett ditt ursprung, Snälla sprid inte det nedsättande ordet till alla unga som följer dig så att det får mer fäste och anses okej att kalla oss utländska. Älskar din blogg och dig som person så ta mig inte för hårt, jag vill bara föra kunskapen vidare. Stor kram <3

  12. Wife of a Viking - från kråkbo till husdröm

    Mina föräldrar är helsvenska och håller fortfarande ihop, så jag får (tyvärr?) inte så många kulturella influenser från andra nationaliteter på så vis. Men jag älskar att åka hem till mina föräldrar och där kan jag både slappna av och hålla igång, beroende på vad som händer…

    Ditt finska och chilenska ursprung ska du verkligen vara stolt över!! 🙂

  13. Agnes

    Hej!! Jag tycker att det är så inspirerande när du skriver om din träning. Du är verkligen en förebild.

    Jag tränar regelbundet (styrka, tennis och kortare löpning) men skulle gärna ta det till ”nästa nivå.” Det känns som att jag har fastnat lite och att det går segt framåt.

    Du kanske har skrivit om det förut, men hur ska man tänka inför en liknande ”satsning” som du har gjort/fortsätter att göra?

    Är det crossfit? Att ha konkreta styrkemål? Hur fungerar löpningen i kombination med styrketräningen? Hur ofta? Hur lägger du upp/planerar du träningen? Hur blir man så mångsidig som möjligt?

    Skulle verkligen uppskatta ett sånt inlägg!! Tycker att du är supercool. Gott nytt år <3

  14. Mia

    Bor i Finland och mamma är finsk och pappa finlandsvensk (finsk med har svenska som modersmål).
    Är din mamma finskfinsk eller finlandsvensk eller tvåspråkig? 🙂

  15. Danisa

    Min pappa är från Chile och där är det mer mat, dans och prat. Mamma från Norge och där är det mer besök med fika och sen hem. Papps sida är mer vilda och dansar tills sent på natten medans mammas sida är mer tysta och fina.. 🙂

  16. Kim

    Jag är helsvensk men min sambos föräldrar är från Serbien. Det skiljer sig ganska mycket mellan våra familjer också. Min mamma lagar 1 maträtt men min svärmor lagar typ 5 & det är alltid förrätt, huvudrätt & efterrätt haha. Min mamma är väldigt skojig av sig & skämtar hela tiden. Mina svärföräldrar är väldigt lugna samtidigt som de kan skämta på en nivå där det inte går över den där gränsen. Att prata pengar är helt förbjudet hemma hos mina svärföräldrar & de ställer alltid upp för oss ekonomiskt om det skulle vara något, men annars pratar man inte om sånt. Jag kan slappna av hos båda familjerna men jag pratar mer hemma hos mamma. Lite jobbigt blir det hos svärföräldrarna när alla släktningar är på besök & alla pratar på serbiska & jag förstår ingenting haha. Min sambo förstår vad de säger men pratar aldrig. Skulle vilja lära mig dock ?

stats