Det känns som att genus är ett hett ämne just nu. Genus är bra men jag har mest hört kvinnor som har väldigt extrema åsikter. Jag hörde för inte så länge sen en vuxen människa som inte vill sätta ett ord över sitt kön. Hen hette Freja, hade kvinnobröst och så vitt jag vet menstruation. Det är helt hens val men jag förstår mig inte riktigt på det extrema vilket egentligen grundar sig i min okunskap kring felköning. När jag var i Örebro träffade jag Angelica som för stunden studerade till förskolelärare. Jisses vilken brud! Vi är nog väldigt olika men hennes åsikter var så vackra. Hon brann för genus och hennes tankesätt var så otroligt intressant. Jag älskar att möta andra människor och lära mig, jag kanske inte gör precis likadant men jag tar till mig saker och tillämpar det på ett sätt som funkar för oss. För familjer är olika och familjen är bäst på att hitta ett eget sätt för att få saker och ting att fungera.
Så nu har jag funderat kring mitt eget genustänk/ uppfostran. Jag har två döttrar. Jag säger inte hen, jag säger hon. Jag har flera gånger varit osäker i parken över om barnet som Molly leker med är en flicka eller pojke. Jag har sagt fel och blivit rättad av föräldern som varit med. Jag har två döttrar och jag köper leksaker till dom. Alltså både dockor, lego, pennor och radiostyrda bilar. Jag försöker verkligen vara en följsam förälder och uppmuntrar till att molly och Leonore ska bli två trygga barn. Molly har ingen favoritfärg, hon tycker om alla. Just nu gillar hon att blada färger för att det då kommer en ny färg. Jag kanske till och med lite omedvetet försöker göra lite avstånd till färgen rosa just för att det är stämplat som en tjejfärg.
Jag ser inte över barnens känslor men ramlar Molly så är det ren reflex att säga ”upp och hoppa”. Jag vet att det nio gånger av 10 inte gör ont. Sen skyddar jag Molly jämnt för Hugo som ibland tenderar att leka lite för hårt. I utklädningslådan har vi prinsessklänningar, riddare, drake och sjörövarkläder. Hon klär ut sig till det hon känner för och just nu är hennes Elsa klänning och ”sjörövar Fabbe” klädena favoriterna.
Detta var bara två exempel på färger och leksaker. De som ofta kan vara klyftan mellan könen. ”Flickigt” och ”pojkigt”. Det är inte viktigt för allt är just bara färger och leksaker. Lite så är mitt genustänk, att jag inte gör något speciellt utan försöker se det för vad det är. Jag tror också att det handlar om att uppskatta olikheter, barn är olika och unika. Det kommer bli jättespännande att se hur lilla Leonore kommer att bli för jag kommer att uppfostra henne likadant som Molly.
Just nu är det enkelt för våra barn är lyckligt ovetande om normer och det är egentligen bara vi som ger dom valmöjligheter. Men det kommer att komma påverkan från andra. Från kompisar och samhället. Då hoppas jag bara att dom respekterar sig själva i sina val att förhålla sig.
Hur ser ditt genustänk ut?
Paula du skriver att du vill veta ”syftet” med att inte vilja identifiera sig som varken man eller kvinna men måste det finnas ett ”syfte”? Hör du inte själv hur absurt det låter? Tänk om jag skulle fråga dig vad ditt syfte är med att kalla dig kvinna?? Vad svarar du då? Kanske ”vadå syfte??? Jag bara är det” och jag tror du skulle få ungefär samma svar av Freja. Och vadå ingen som upplyser dig? Det finns att läsa massor på internet, det är bara att sätta igång å att googla, inte svårare än så.
Vad är det för extremt med att en människa inte vill definiera sig som varken kvinna eller man??? Fattar verkligen inte det. Det finns en massa människor som inte känner att de ”tillhör” varken det ena eller andra könet, ni får väl läsa på lite om queer om ni inte kan något istället för att vara så jäkla ignoranta
sara din idiot vi pratar inte om hur du väljer att gå till väga när du kissar utan hur du känner dig, tex som att du känner dig efterbliven:) blir lite chockad/road? över hur lite empati och förståelse denna bloggare har, även om hon alltid pratar om hur snäll hon är. sätt dig in i frejas skor för en stund, tänk dig en dag på stan för dig och sen för freja, vad tror du det finns för skillnader?
Seriöst haha blir så irriterad på alla som säger att kön inte handlar om vilka kroppsdelar man har. Det gör det visst. Har man kvinnliga kroppsdelar är man kvinna, har man manliga kroppsdelar är man en man. Naturen har skapat TVÅ kön (inte tre eller fler) och det är de två könen som finns. Sen hur man väljer att uttrycka sig som människa är en helt annan fråga. Men de finns bara två kön. Sorry om de provocerar men allvarligt talat så är det löjligt med ett ”tredje påhittat” hen-kön (så länge man faktiskt inte har både manliga och kvinnliga könsdelar).
Fast att säga att vissa föds med både och eller ingenting, allvarligt talat så kan ju inte det höra till vanligheterna? Tror de som uttalar sig om vad man föds till handlar om genomsnittet. Aldrig hört om nån som föds utan kön.
Det är ju inte klokt att okunniga människor här, kan uttala sig så tvärsäkert om saker som de uppenbarligen inte har koll på. Är det så att ni så gärna VILL tro att folk bara kan födas med ett kön, antingen snopp eller snippa? Och hur många som än försöker förklara mosatsen för er, så tänker ni vägra ta till er FAKTA, dvs att människor faktiskt kan födas med två kön? Tror ni att jorden är platt också?
Hur ser mitt genustänk ut? Jo såhär: Gud skapade en man och en kvinna (Eva & Adam). Vi alla föds med ett könsorgan, antingen penis eller vagina. Man kan säkert känna sig som en kvinna fast att man är en man, eller tvärtom, men man är fortfarande det som man är född till (alltså kroppen). Där har ni resultatet.. Man & kvinna.
Så ser jag på saken.
”Sen skyddar jag molly jämt från Hugo” att du alltid ska lyckas ge en känga till honom, att du alltid ska få till att du e den ”bra” föräldern…så tråkigt!
Hej! Vad kul att du skriver om genus. Jag har, efter att ha läst 30hp genusvetenskap, insett mer och mer hur otroligt viktigt det är. För mig låter ditt inlägg som att du har kloka funderingar och spontana tankar, men som att du (precis som du själv skriver) inte är så insatt i själva ämnet rent kunskapsmässigt. Jag tycker precis som du att det är väldigt klokt att ge sitt barn så många möjligheter som det går i fråga om klädval, leksaker osv och att följa det som barnet själv visar intresse för. Det tror jag att de flesta skulle hålla med om!
Angående personen som du skriver om och som inte vill identifiera sig som man eller kvinna (jag har inte hört talas om personen som det står om i tidigare kommentarer) så tänker jag att det blev fel pga okunskap. Det känns uppenbart att du inte vill någon illa. Jag hade själv, ärligt talat, inte tänkt så mycket på trans- och queerfrågor innan jag pluggade genus, för jag har ingen öppen transperson i min omgivning. På universitetet fick jag läsa en avhandling och flera andra texter där transpersoner beskrev sina erfarenheter. De beskrev hur fruktansvärt jobbigt det är att hela tiden, varenda dag, bli ifrågasatt för vem man är och hur hemskt det är att bli kallad ”psykiatsikt sjuk”. Jag tänker mig hur det skulle vara för mig om jag varken kände mig som en man eller som en kvinna och hur världen runtomkring mig konstant ifrågasatte detta. Att känna så är dessutom oerhört mycket vanligare än man tror – det är ett fåtal som vågar och orkar tala öppet om detta. Kunskap leder till respekt och är därför jätteviktigt! 🙂
Sist: jag läser att många skriver att ”det finns bara två kön, man eller kvinna”. Jo, de flesta har en snopp eller en snippa (det är dock flera procent som föds med båda eller inget av dem och opereras tidigt i livet – något det talas väldigt tyst om). Men en snopp/snippa säger väldigt lite om en person i övrigt. De kvinnor som har relativt mycket testosteron, har exempelvis mycket mer än de flesta män. Vad jag menar är att det finns flera parametrar att mäta när det kommer till kön och de stämmer inte alltid överens. Det är hur vi upplever oss som vi måste gå efter, och våra upplevelser följer snarare ett kontinuum än är antingen eller. Ingenting biologiskt är svartvitt, så enkelt är det.
Men all in all så tycker jag att du verkar ha en sund inställning Paula. Kunskap får du säkert mer av under din kommande barnmorske-utbildning! 🙂
Vad man väljer att kalla sig efter att man fötts är upp till var och en. Men som vissa skrivit: man föds med ett KÖN. Endera det kvinnliga eller manliga. Thats it. Väljer man att därefter omrubricera sig själv är ju det helt tillåtet. Men de som förnekar att man I GRUNDEN/BEGYNNELSEN fötts med ett kön förstår jag mig helt enkelt inte på.
Tycker ni alla som kritiserar har missförstått Paula. Hon skriver klart och tydligt att hon skrev inlägget utifrån den kunskapen hon har, erkänner att hon inte har all kunskap i världen och att hon är öppen för att lära sig mer. Det krävs mycket mod att erkänna!
Och gentemot de normer som finns i världen kan tyvärr de som inte identifierar sig som varken man eller kvinna anses vara extremt, beroende på vilken utgångspunkt man har. Att vara extremt behöver inte vara något negativt eller betyda att man har en fientlig inställning till det. Huvudsaken är att man är öppen för att lära sig mer och ändra inställning, vilket Paula är och gör.
Heja Paula, tycker du har sunt förhållningssätt!
/en som studerat mycket om genus samt arbetar med det!
http://lmgtfy.com/?q=+icke-bin%C3%A4ra+personer
Kram
Hej Paula!
Att du känner att det som ligger utanför heteronormen är främmande är inte ett dugg konstigt. Det är lite tråkigt att du blir påhoppad för det eftersom du själv visar att du vill lära dig. Det här med genus är en svår diskussion eftersom det finns extrema skillnader i kunskaper kring det. Det finns många begrepp att hålla reda på. Bara den grejen att två personer kan prata om kön och mena olika saker.
Jag håller med dig att det är svårt att förstå, jag som identifierar mig som en heterosexuell kvinna och har gjort det sen födseln. Mitt tips till dig är att ta en fika med någon med mer, eller annan kunskap och erfarenhet än du. Varför inte personen du nämner i texten? Så kanske det kan öppna dina ögon och du kan få fler perspektiv.
Som Nathalie skriver ovan, är inte alla människor ANTINGEN kvinna ELLER man. Det finns tex människor som är både och.
Alla föds inte med ett kön. Vissa föds helt utan kön och andra föds med dubbla kön. Vissa föds med ”fel” kön i förhållande till könet man känner inombords att man har. ALLA har rätt att själva bestämma om man vill klassa sig som kvinna, man både och eller inget av det.
Kallar personen sig själv för hen så är det väldigt respektlöst att säga hon (eller han)! Tänk själv om någon skulle envisas med att kalla dig för han eller hen fast att du uttryckligen sagt att du vill kallas hon.
Genus handlar om att erbjuda allt till alla. Att inte begränsa sitt tänk utifrån kön. Vill Lisa bara leka med dockor så får hon få göra det! Ingen ska ta föregivet att alla flickor vill det men möjligheten ska erbjudas alla, både flickor, pojkar och hen.
—-
Och vad gäller Hugos film på Molly i bilen så tror jag att du/ni har större problem att ta tag i än att tänka på genus. EN kraftig inbromsning eller lättare krock är allt som behövs sen har ni ett barn mindre i familjen att uppfostra genusmedvetet!! Snälla ta hand om er!
Jag har låtit mina pojkar välja, det finns dockor, bilar och annat att välja på.
Tyvärr valde ettan bara att leka med dockor när han blev storebror och lillebror har egentligen aldrig valt att leka med dockor.
Dock kan de vara väldigt omvårdande med sina mjukisdjur och vi uppmuntrar den delen.
De får välja kläder och färger som de vill, att de inte väljer klänning kan till stor del bero på att jag i princip aldrig har det på mig utan är en byxtjej. Men de målar gärna naglarna i glada färger.
För mig handlar genus om att få/ge valmöjligheter och inte begränsa barnen pga deras kön. Visst har våra pojkar kort hår, men vi har frågat och de vill inte låta det växa ut så då låter vi dem gå till frisören och klippa håret kort. Å andra sidan så har jag också kort hår…
Sen brukar jag vara försiktig med att uttala mig om barns kön i parken utan använder neutrala uttryck som barnet eller hen. För mig är hen ett jättebra ord för nu slipper jag skriva han/hon när jag skriver instruktioner…
Jag tycker det är så himla tråkigt när hela genusdebatten förminskas genom att endast kopplas ihop med ”hen”, håriga armhålor och ”extrema åsikter”. Genus handlar ju om så mycket mer än bara könEN, att säga hen, färger eller leksaker och alla individer(som är för jämställdhet) vinner på debatten vilken jag tycker ska vara upplysande.
Vet inte riktigt hur man ska formulera sig här. Men jag tycker det är fel att genus poliserna alltid hoppar på andra som inte tycker och tänker på sitt sätt. Jag vill inte folk kallar mig och mina barn för hen. Det är inget jag själv vill bli kallad. Men jag har full respekt för den som vill det.
Om min dotter vill ha rosa glitter och söta klänningar så ska hon absolut ha det. Det handlar ju om att få välja vad man vill. Eller hur var det nu?
Paul du är helt fantastisk!
Jag har både döttrar och en son. Vi säger hon och han så länge dom inte yttrar själva att dom är något annat.
För mig är genus att jag låter mina barn vara barn. Jag sitter inte och talar om för dem att vissa saker är för tjejer och andra saker för killar (vilket jag hört andra föräldrar göra). Hos oss finns det bara färger och leksaker. Jag kommer aldrig säga till mina barn att dom inte kan/får göra vissa saker pga deras kön. Köper även dom kläder jag tycker är fina, från båda avdelningarna. Gillar färgen rosa själv tex så sonen har en del rosa (han är 6 mån).
IHär har vi tre döttrar. De ser på då deras pappa håller på med air soft, när jag bakar mat, eller då vi alla städar ihop. De har duplo, de leker i ”köket”, de älskar att klä ut sig men då är det Elsa klänning för den ena och väst, jeans och skor för den andra. Ingen favoritfärg för någon av dem än så länge.
Sedan pratar vi mycket om just värderingar, känslor och beteende.. Däri tror jag största delen ligger..
Paula, jag är helt med dig i dina tankegångar och håller med dig i väldigt många delar. Det här är varför jag älskar din blogg, du har väldigt bra och öppna tankegångar och diskuterar bra med dig själv och oss som läsare.
Alltid spännande läsning! Sen att alla inte håller med dig tror jag att du hade räknat med. Men som sagt, spännande läsning Paula!
Snälla sköt era egna liv !! Hur uttråkad är man om man tar sin tid för lägga sig i andras liv? Och det värsta är det e människor ni inte känner !!! Fyfan va tragiskt!!! Skulle vilja se hur ni lever och stå med pekpinnen och pilla på er!! Tror knappast att ni är felfria! Idioter!
ALLA HAR ETT KÖN! Man är inte könslös!!!!! Antingen är du kvinna eller man!!! Sen om du inte trivs med de och opererar dig eller vill kalla dig hen är det upp till dig själv. Klä dig i vilka färger du vill och lek med vilka leksaker du vill. MEN som sagt: Alla har ett kön!
Hur orkar människor ?? Shit va bittra ni är!! Den ens går o gör anmälan den andra snackar så mkt skit .. För mkt fritid gott folk . FÖR mycket fritid!
Du är så himla klok och vacker, den dagen jag själv får barn lär jag tänka liknande emot det du gör fina du 🙂
Hej Paula. Det är bra att du vill veta mer om könsidentitet, det är en viktig del att vara medveten om i ditt blivande yrke som sjuksköterska. Googla på begreppen cis och icke-binär så kommer du få mycket bra information. Ta din tid att läsa igenom och kom ihåg att det inte är ok att ställa sig emot någon annans identitet för att en själv inte känner igen sig. Tänk vad mycket bra du kan göra med din stora plattform! Lycka till.
Alltså, låt Paula tycka vad hon vill. Alla är inte insatta i det tredje könet. Ni kan inte sitta och klanka ner på henne för att hon inte vet mycket om ”hen”, det är snarare ni som sitter på okunskap för att ni attackerar istället för att informera. Jag anser att det bara finns två kön och vet ni vad? Jag FÅR tycka det. Jag får tycka precis vd jag vill. Man har ett kön, antingen manligt eller kvinnligt, det är ren fakta, sen om du känner dig som något annat så är det en annan femma och det resekterar jag alla dar i veckan, men att inte identifiera sig som något alls? vad är du då`? fattar inte hetsen och hat folk har mot oss som anser att hen är ett luddigt begrepp, för vad står hen för????????
Börjar med vad en kan tänka på när det gäller att uppfostra döttrar, då inte allt handlar om att erbjuda olika färger på kläder eller olika leksaker att välja mellan – dock en bra början!
Jag hade, om jag var du Paula, varit försiktig med kameran. Jag hade tänkt på att vara försiktig med att lära mina döttrar ”posering” framför kameror, vilket kan medföra en självmedvetenhet kring utseende som inte alltid är positivt, särskilt om poserandet följs av kommentarer om hur ”söta” barnen är när de gör si eller så. Det finns en hel del att tänka på här och se upp med.
Viktigt är också att när barnen blir större, erbjuda annat än könstraditionella fritidsaktiviteter som tex att Molly bara får välja mellan balett och gymnastik. Här kan en låta barnen prova på olika fritidsaktiviteter som inte är så där tråkigt könsstereotypa. Molly kanske har anlag för att bli en riktigt duktig skytt, fotbollsspelare eller kampsportare? Eller så blir hon en fantastisk balettdansös? Vem vet – låt henne testa och välja själv vad hon tycker är roligast.
Samma sak när en pratar om vad barnen vill bli när de blir stora. Vad föreslår föräldrar beroende på barnens kön? Flygvärdinna, snickare, sjuksköterska, pilot…?
Det viktigaste av allt är nog ändå hur ens föräldrar beter sig och agerar för barn härmar. Som förälder bör en tex vara försiktig med hur en talar om andra människor, som tex ”tjocka och feta” eller ”blattar” eller ”snygga och fula”.
Så himla bra och intressant att du tar upp detta och diskuterar detta. Det är så viktigt. Jag håller med dig, man ska få vara tjej och kille och man får gilla precis vad man vill. Man ska få klä sig som man vill och leka med vad man vill. Men jag tycker också att hen är viktigt i vårt samhälle, att det finns människor som inte kan se sig själva som tjej eller kille och det måste man acceptera.
Sen tror jag genusvetenskap handlar om så mycket mer än hur man klär sitt barn eller vilka leksaker hen har. Utan mer hur man uppfostrar de, uppfostrar man de på ett visst sätt bara för att de är tjejer/killar? Jag tror att det är där problemet egentligen ligger.
Jag har en fråga till dig Paula, hur ser du på feminism? Kallar du dig feminist?
Du och din blogg är bara bäst!
// Sara
Hej Paula! Jag är en tjej på 17 år som har följt din blogg sedan den startades. Jag har alltid hållit med dig i allt, och tyckt att du är en genuint klok människa (still think so). Men detta inlägg gjorde mig lite besviken. Detta ämne är extremt viktigt, och framför allt väldigt aktuellt i dagens samhälle. Att säga att det är ”extremt” är helt fel ord. Kram
Rent fysiskt så är ju hen är inget kön. Antingen har du ett kvinnligt kön eller ett manligt kön. Såvida du inte har både en kuk och en fitta eller inget av det. Sen att man sinnemässigt känner sig som en hen är en annan femma. Tycker inte att det bör vara så svårt att greppa.
Tycker personen i fråga själv är väldigt dömande mot andra människor. På hen verkar det ju som att det bara är ens föräldrar som har valt ifall du är en tjej eller kille. Att någon som kallar sig för ett specifikt kön inte har valt det själv. Precis lika dumt och dömande. Man är ju vem man själv känner att man är. Man kan vara en hen med ett kvinnligt kön eller en hen med ett manligt kön. En pojke med ett kvinnligt kön eller en tjej med ett manligt kön osv osv.
Vem är jag att säga detta?! Fy.
1 2 3 attack!
Alla dessa kommentarer fick mig att bara tänka att jag är så glad att jg inte bor i Sverige och aldrig ska tillbaka. Samhället i Sverige har ju blivit hel sjukt. Nu får man inte längre kalla en tjej gör tjej eller kille för kille, tjejer ska inge vara tjejer , killar ska inte vara killar, killar ska klä sig som tjejer och tjejer som killar. Uppfostra sina barn får man bara till en viss gräns för samhället blandar sig i det med och sen undrar folk varför Sverige ser ut som den gör?? Sååå glad jag slipper skiten
Nu orkar inte jag läsa igenom alla kommenterar men såhär ser jag på det. Jag ser bara två kön, manligt och kvinnligt MEN nu är det så att många ser betydligt fler kön, en massa olika faktiskt. Och pronomen som hen, hin och den. Jag förstår det inte men jag accepterar det. Alla människor förtjänar respekt och acceptans, och alla som är utanför cis normen måste acceptera detta.
Jag älskar dina inlägg och dina åsikter, ser upp till dig och vad du åstadkommit med ditt liv men det här gör mig lite ledsen. Just för att du förnekar så många individers identiteter. Vill ovkså påpeka att jag inte sympatiserar med Freja och tycker att hen ÄR extrem, inte bad gäller hens könsidentitet utan av andra skäl.
Såhär: jag uppskattar verkligen att möjligheten finns att få kalla sig vad man vill. Jag älskar att vara kvinna, jag älskar att få identifiera mig som det och jag hade aldrig velat byta mitt kön till det motsatta. Det är inget samhället tryckt in i mig utan jag trivs genuint med att vara kvinna. Får jag döttrar och de uppskattar det lika mkt som jag, med därtill hörande intressen så tänker jag aldrig sätta stopp för det. En dotter som tvärtom inte känner likadant och går en annan väg är exakt lika älskad.
Isabelle: Men nu är ju Paula ensamstående med tre barn, 😉 sköter om ett helt hushåll utöver det, samtidigt som hon bloggar så tiden räcker kanske inte till? Fullt förståeligt att hon vänder sig till läsarna för snabba tips och enkla råd om saker som hon erkänner själv att hon inte har någon kunskap om. Det tycker jag är positivt för många andra som lever i den typen av relationer som Paula gör, avfärdar ofta allt som har med genus och könsroller att göra som feministiskt trams. Se det positivt! Paula sträcker ut en hand och ber sina läsare om hjälp och det kan vi väl ställa upp på utan att håna hennes okunskap? Vi har ju själva varit där en gång i tiden.
Till dig Paula: Det lilla jag har sett och av ditt och Hugos föräldraskap så kan jag bara säga; Grattis, ni verkar göra ett helt otroligt bra jobb med era barn! Du kan glömma det låtsasproblemet du går och grunnar på nu med andra ord då det är så litet i jämförelse med annat. Till alla radikal-feminister: Nu är det såhär. Barn svälter i världen och så har folk ens mage att ens tänka på en sådan här värdslig sak som genus?! Och ser det som ett problem vilken färg barnen här har på sina kläder. Barn som svälter och fryser ihjäl i världen är nog otroligt glada om de ens har kläder, fattar ni inte det?! Tänk på det. Ni hittar på låtsasproblem som är så små så de knappt existerar i jämförelse med riktiga problem, såsom svält. Män och kvinnor är olika rent biologiskt och även på många andra vis, det är bara att acceptera det istället för att Måla upp er som offer. Sluta gnälla om era FÖREBANNADE låtsasproblem!
Den extrema personen Freja var förmodligen en så kallad ”icke-binär transperson”. Det är inte extremt att vara transperson och det har inte så mycket att göra med åsikter om genus. Att Freja inte vill kalla sig kvinna (eller man) är samma sak som att du Paula inte vill kalla dig man, för du är inte en man helt enkelt. Om omgivningen skulle försöka övertala dig om att du är man så skulle du nog protestera.
Men Paula! Jag har en vän som har haft en sån kris i och med sitt kön, blivit utsatt för övergrepp av en statlig myndighet och tvångsplacerats i olika hem på grund av att alla trodde att han var schizofren. Min vän var inte det utan han var bara i fel kön. När du då skriver ”Det är helt hens val men jag förstår mig inte riktigt på det extrema” anser jag att det blir stora problem i dina formuleringar. Menar du att det är extremt att vilja genomgå könsbyte? Jag tror inte det är något någon vill gå igenom i och med allt lidande jag har sett hos min vän. Det känns som att jag känner dig och jag vet att du inte menar något illa. Men jag tror att du kliver många på tårna i och med det här inlägget och kränker människor som tycker det är jobbigt med kön. Hoppas du tycker min feedback var bra och att du tolkar mitt tonläge snällt!
Jag klarar inte Heller av ditt argument att ”jag känner ingen som kan upplysa mig”. Alltså – va? Det är DITT egna ansvar om du nu vill lära dig mer. Googla. Läs en bok. Kom igen!
Jag förstår upprördheten men samtidigt kan en ju välja att se Paulas inlägg som något positivt? Hon erkänner själv att hon är dåligt insatt i ämnet och ber om läsarnas hjälp. Det tycker jag är värt en eloge särskilt för någon som verkar leva i en väldigt ”traditionell” heterorelation med en man som verkar vara allt annat än feminist. 😉
Här Paula har du något att börja med om du vill utbilda dig lite i ämnet: http://www.pedagogstockholm.se/forskola/hbtq-genus-och-normmedvetenhet-i-forskolan/
Jag förstår egentligen inte vad det är som är så svårt att greppa med en person som inte identifierar sig med det kön hen fötts med. Kan tycka att det i såfall är precis lika ”extremt”/naturligt att t.ex du identifierar dig som kvinna, för vad innebär det egentligen? Vad är det som gör att du skiljer dig från alla män i världen, förutom det fysiska? Varför känner du/vi dig/oss som något kön egentligen?
Det finns förmodligen inget lätt och rakt svar på det. Och precis lika svårt som du eller jag egentligen har att förklara för någon varför vi ”känner” oss som kvinnor, utan att peka på de uppenbara fysiska attributen, lika svårt har en icke binär eller transperson att förklara sin könsidentitet för någon.
Det här är ett resonemang jag kan föra helt utan att googla på vad det innebär att vara icke binär eller trans. Gäller bara att tänka ur någon annans perspektiv ibland, och i det här fallet hittade jag t.o.m svaret ur mitt egna perspektiv, i oförmågan att förklara varför jag egentligen identifierar mig som kvinna.
Om din kommentar handlar om nyfikenhet på det ”tredje alternativet” så finns det säkert massvis med uppslag på Google.
Ja man kan ju lätt säga att du har en del att läsa på om, speciellt viktigt med tanke på ditt framtida yrke som antagligen innebär möten med olika typer av människor. Väldigt problematiskt och okunnigt uttalande av dig känner jag. Du kan ju börja med att läsa på om icke-binära personer kanske?
Jag håller med dig Paula !! Alla får vi tycka olika och respektera varandra .. Punkt slut !
Tvivlar inte en enda sekund på att du uppfostrar dina döttrar på ett bra sätt. 🙂 Men kan, precis som andra, motsätta mig vissa saker i ditt inlägg och din kommentar.
”Men av det jag sett så skiljer vi oss i våra identiteter och så länge vi inte kan samtala kring det så är detta främmande för mig. Egentligen allt som hör till utanför det heterosexuella, homosexuella, trans eller hon eller han. För jag känner ingen som upplyser mig om något annat.”
Det finns allt större möjligheter att få information om genus. Fortfarande inte så mycket som det behövs, men en hel del. Du behöver inte känna någon för att bli upplyst. På samma sätt är det otroligt problematiskt i dagens samhälle med personer som säger att muslimer är extrema och att de inte förstår dem. Man kan liksom inte vänta på att någon som man anser vara ”extrem” och annorlunda ska knacka på dörren och upplysa en. Man måste ju själv ta ansvar och lära sig. För möjligheten finns verkligen där, i synnerhet med internet.
”Freja kör sin grej och är precis vad hen vill, men jag kulle vilja veta syftet bakom att inte vilja identifiera sig som varken kvinna eller man.”
Jag vet inte om Freja, mer än någon annan, behöver ett syfte för att identifiera sig på sitt sätt. Jag identifierar mig i första hand som människa och därefter kvinna. För mig skulle det vara otroligt svårt att förklara mitt syfte med att identifiera mig som kvinna. Det är inget genomtänkt och uträknat val jag gjort för att uppnå något särskilt. Det är en känsla, som jag personligen inte kan styra över, och gör mig varken mer eller mindre extrem än Freja. Att vara sig själv är, för min del, inte extremt. Det är häftigt, beundransvärt och modigt. 🙂
Hen är ett tredje pronomen, alltså ett ord man använder när könet inte är känt, när det är oviktigt eller om någon inte känner sig som en han/hon. Det är också toppen när man vill anonymisera någon, t ex när man skriver skolarbeten om riktiga patienter.
Ingen säger hen till sina barn bara för att.
Sköterska som låter sitt barn sitta i framsätter på prydnadskuddar i bilen och pappa filmar medan han kör bra där!
Oj alltså oj, du normaliserar verkligen cis-personen. Som sjuksköterska bör du tänka om ganska mycket, förvisso har du inte kommit så långt i din utbildning så det kommer förhoppningsvis. Felköning är en allvarlig sak. Gör om, gör rätt. Tänk över ditt vokabulär.
Jag känner en ganska stor irritation och samtidigt fascination över genusmatriserna och heteronormen sen jag började läsa normkritik (är blivande lärare). Det här med könsroller ställer med till otroligt mycket i vårt samhälle…
Hej Paula, tack för ett fint inlägg (som vanligt)! Du får självklart ha vilka åsikter du vill och dom ska jag inte lägga mig i men Freja som du nämnde i början av ditt inlägg är en hen. Eftersom felköning är extremt kränkande så hoppas jag att du ändrar den biten i ditt inlägg trots att du säkerligen inte menade något illa!
åh nej vad respektlöst mot denna freja.. jag hoppas inte att hen läser din blogg. som någonannan skrev, du ska bli ssk och möta massa olika människor. såhär kan du ju inte uttrycka dig.. Gillar dig skarpt annars paula.
Hej Paula 🙂 nu har inte jag läst de andra kommentarerna så det kanske redan har nämnts här. Det finns de som är födda med kvinnliga könsorgan men som känner att de skulle vart man och tvärtom. Vissa personer väljer att göra nåt åt det i form av operation, andra bara med kläder etc och andra kanske inte alls. Men det finns även personer som är icke binära, men andra ord anser man sig varken vara man eller kvinna och då tycker jag det är så fantastiskt att vi i svenskan har hen! Jag pluggar utomlands och i engelskan finns ingen motsvarighet till hen utan en icke binär person (eller den som vill helt enkelt) får då använda sig av them/their som sitt pronomen.
Alltså jag är inte fientligt inställd till Freja. Det handlar inte om jag säger ”mitt sätt är rätt” för jag är inte helt insatt. Frejas situation är ny för mig och i min okunskap kallar jag det för extremt. Jag skrev ”hennes” och inte hens för att det är så jag förhåller mig. Inte fören jag såg att någon kommenterade att det var respektlöst såg jag mitt fel i texten.freja har rätt till sin identitet, precis som jag har och som du har.
Jag har stött på personer som ändrar sitt kön för att de fötts i fel kropp men detta är helt nytt för mig. Att man befinner sig mitt imellan och är varken eller. Jag vill bara fråga, om du inte vill vara hon eller han. Vad vill du då vara? Jag vill veta mer om detta tredje alternativ!
HAHAHAH JAG FÅR PANIK!! Jävla besserwissar!! Alltså vem är ni för att doma Paulas tankar, vem fan bryr sig om er jävla åsikt om HENNES tankar kring det ämnet??!! HON FRÅGAFE VAD NI HADE FÖR TANKAR kring genus-tänk jävla idioter!! Och ni som Är sååå jävla duktiga och skulle ALDRIG sätta era barn i framsätet med endast kuddar o den andra som vill anmäla!! JAG SPYR GALLA ÖVER ER!! JAG SKULLE VILJA SE ER MED ERA BARN!! Så jävla lätt att sitta o döma någo. So. Ständigt är i det offentliga va?! Usch, att hon ens låter era kommenterer publiceras!
Har ni inget bättre för er än att sitta och trakassera folk, era jävla svartsjuka jävlar!
Wow Paula…. Verkligen?
Kan börja med att säga att personen du pratar om (om du syftar på frejalindbergs på instagram vilket jag tror att du gör) är ett barn, hen är 17 och att kalla hen för ”extrem” och sedan skriva så respektlöst om hen när du benämner hen med ”hennes” tycker jag inte är ok. Att skriva så om en person, i detta fall väldigt ung, som faktiskt vågar vara sig själv (vilket inte är världens lättaste i dagens samhälle) får mig att helt tappa lusten att läsa din blogg eller ha något intresse alls för att följa dig mer.
Tycker det är sorgligt när pojkar och flickor delas upp och ska förhålla sig till sin könsroll. Omgivningen och samhället har olika förväntningar på flickor och pojkar redan innan dom föds! Flickor och pojkar förväntas ha olika egenskaper och intressen. Färger, föremål, sporter, arbeteten, kläder, frisyrer osv könskodas.
Istället för att betrakta barn (människor) som unika individer. Jag tror inte på filosofin ”inte gör något speciellt” – utan mer skaffa sig ett par bra genusglasögon för att på bäst sätt ge sina barn 100 möjlighter istället för två snäva könsroller.
Tack för en bra blogg!
Fast Paula, det handlar ju inte om att ”inte vilja” identifiera sig som det ena eller andra. Eller menar du på fullaste allvar att du har valt att identifiera dig som kvinna? Sen behöver man inte känna en person för att bli upplyst om olika saker, du har ju uppenbarligen internet och där finns det hur mycket info som helst. Bara att sätta igång att läsa! 🙂
Jag har en son på en månad som vi inte visste könet på när han låg i magen. Jag och sambon köpte de kläder vi tyckte va fina, röda, blå, prickiga, randiga osv. Men märkte på vår omgivning att alla tyckte att det var jättesvårt att köpa kläder till oss då allt är så uppdelat i butikerna. Vilket vi sliter fullständigt i. Det är bara kläder. Men nu när han är född märker jag att bag bara tittar på så kallade pojkkläder. Lustigt hur man påverkas omedvetet.
Jag instämmer med dig Paula och agerar likadant i mitt föräldraskap. Jag har aldrig fått höra att jag varken kan eller får göra vissa saker för att jag är tjej. Jag har lärt mig allt och lite till tack vare detta och aldrig har där legat en värdering huruvida det ska vara bundet till flickor eller pojkar. Jag har av ett resultat alltid tagit min plats oavsett vad det gäller. För mig blir det därför fel att dra något för långt vilket jag anser att hen diskussionen är. Vi ÄR olika hur vi än vrider och vänder på det. Vi har olika fysiska attribut och gener som också är tack vare att vi är här med det inte sagt att vi ska vara jämnställda. Och jag tycker det är farligt i diskussionen som drivs av benhårda feminister där det snarare blir fult att vara tjej, tycka om rosa och prinsessor av en händelse och per automatik alltid räkna Star Wars till pojkar och utan att ens inse att barns värderingar inte handlar om att det är bundet till pojkar utan att det snarare är den vuxnes tolkning och faktiskt ibland även den extrema feministens påtvingade resonemang om att ALLA anser det vara så.
För lika mycket som en feminist anser att vi måste klä barn könsneutralt så tvingar dom på barnet en färg baserat på deras uppfattning av hur andra människor ska tolka deras barn likt de som envist ska klä flickor enbart i rosa och pojkar enbart i blått. Dom har bara valt en annan färg att visa sina åsikter genom istället för att låta det vara slumpen som avgör
Helena, det där är ju inte riktigt sant. Kön handlar visst om kroppsdelar, vilken kön man tillhör beror på viket könsorgan man har (manligt eller kvinnligt). Med det sagt kan man ju sen diskutera de som inte identifierar sig med det kön man fötts med och normen ’manligt’ eller ’kvinnligt’.
Jag tycker också att det här inlägget är sjukt problematiskt. Vad en person använder för pronomen är upp till personen själv & inget som borde ifrågasättas. Så synd att det beskrivs som ”extremt” om en inte identifierar sig som man eller kvinna . . Tråkigt.
Men måste det bli så många som blir så känsliga för att PAULA TYCKER att de är extremt? Får inte hon uppfatta och tycka saker på sitt sätt och ni på erat? Man kallar sig för vad man vill och lever sitt liv tycker jag. Sluta gråt så mycket. Alltid ska man hitta fel i allt.
Inget illa menat mot dig egentligen, men jag tror att du som ska bli sjuksköterska och arbeta med människor i utsatta situationer bör läsa på lite mer innan du gör uttalanden som det du gjorde ovan. Att en person inte identifiera sig som det kön hen blev tilldelad vid födseln är inte en politisk handling och ingenting som kan vara ”extremt”. Personen kanske helt enkelt inte identifiera sig som varken man eller kvinna (ickebinär) eller så har personen snippa (och bröst och mens) men är ändå en man. Att kalla detta ”extremt” är fruktansvärt diskriminerande och kränkande mot många människor, en är vem en är, och det tycker jag inte att du ska lägga dig i eller sätta stämplar på. Transpersoner och ickebinära hånas och diskrimineras dagligen och självmordstalen bland dessa grupper är höga. Det behövs inte ännu ett blogginlägg som trampar på dessa gruppers rätt att finnas, dom har det tufft som det är. Lästips: http://www.transformering.se
Kön handlar inte om vilka kroppsdelar man har! Ens kön bestämmer man själv utifrån hur man ser på sig själv och känner sig och därför kan en man ha ”kvinnliga” kroppsdelar och en kvinna kan ha ”manliga” kroppsdelar. Man kan också bestämma sig för att inte vara något alls, eller något mittemellan, med vilka sorts kroppsdelar som helst. Hur man identifierar sitt kön är inga extrema resonemang, det är en mänsklig rättighet. Det allra viktigaste är – om en person identifierar sig som en hen, använd hen när du skriver om personen! Kram!
Jag har en dotter och mitt fokus ligger i att få henne att älska sig själv för den hon är och inte för hur hon ser ut. Hon bär oftast könsneutrala kläder och blir då alltid kallad han. Tycker att det är lite konstigt att flickor måste ha rosa för att vara flickiga medan pojkar inte behöver ljusblått, men det är en annan diskussion. Jag kallar inte min dotter för prinsessa, jag säger inte att hon är söt och vacker hela tiden och jag klär inte ut henne så att det är det enda hon hör från omgivningen. Jag berättar hur fantastisk hon är för att hon är hon, jag berättar hur glad jag är att jag har henne, jag berättar hur mycket jag älskar henne och jag berättar hur viktig hon är för mig. Jag säger såklart att hon är söt då och då men det är inte kärnan i min kärlek till henne och hon ska inte tro det heller. Jag lyssnar på henne och frågar om hennes dag, jag frågar vad hon tycker om saker och hur hon tänker. Det sista jag vill är att hennes självförtroende ska sitta i utseendet som det gör för mig, det är en daglig kamp för mig att inte behöva se perfekt ut. Min dotter är så mycket mer än söt och vacker.
Är en tjej på 26 år som har två pojkar här hemma, en som snart fyller två år och en som föddes nu i november. Jag känner exakt som du. Jag har två pojkar som jag köper leksaker till. På rummet finns både bilar, dockor, kök och tågbana. Vi kör dockvagn och C hjälper mig att byta blöjor på sina ”bebisar”. Jag klär oftast båda killarna i grått/svart/marinblått för att detta är färger som faller mig bäst i smaken i klädväg, men C har även rosa/röda skjortor och pikétröjor. Nu är han inte riktigt i ålder där han säger till om vad han vill ha på sig, men när han blir äldre är det klart att han ska få vara med och bestämma kläder (till en viss gräns, skulle tex aldrig acceptera vinterkläder på sommaren eller vårskor när det ösregnar). Vi säger han/honom till/om våra barn för att de är just det, pojkar. Skulle de sen identifiera sig som något annat när de blir äldre får man ta det därifrån då.
Tycker för övrigt att du verkar vara en helt underbar mamma till dina flickor. Keep up the good work.
hej, bra tankar!! vill bara poängtera precis som en del kommentarer ovan att det verkligen inte är extremt att vilja kallas hen istället för t.ex. hon. Bara för att du känner dig bekväm med det kön du fick vid födsel så finns det många andra som inte gör det. Alla är inte likadana 🙂
För att förtydliga:
Jag respekterar Frejas identitet. Riktigt vad hen identifierar sig som vet jag inte för den chansen gavs inte att fråga. Det är en person som figurerar i sociala medier och vi känner inte varandra. Men av det jag sett så skiljer vi oss i våra identiteter och så länge vi inte kan samtala kring det så är detta främmande för mig. Egentligen allt som hör till utanför det heterosexuella, homosexuella, trans eller hon eller han. För jag känner ingen som upplyser mig om något annat.
Freja kör sin grej och är precis vad hen vill, men jag kulle vilja veta syftet bakom att inte vilja identifiera sig som varken kvinna eller man
Har följt dig sens du började blogga och har alltid tyckt att du verkar ha väldigt sunda åsikter. Men det här inlägget gjorde mig lite besviken. Du tycker att det är ”extremt” att inte definiera sig som ett kön? Japp det är extremt. Extremt jobbigt, extremt ensamt och extremt modigt att våga komma ut med. Folk tar livet av sig pga att folk fortsätter säga till de vem de är. Man vet bäst vem man är själv. Inga undantag. Tänk på det! Kram
Extrem? Vadå extrem? Personen ifråga identifierar sig inte som en kvinna, hur påverkar det dig? Låt en vara sig själv! Lätt att säga att ens åsikter är extrema när man själv inte är ”utsatt”. Ett exempel, det är lätt att säga att man inte hade brytt sig om ens barn har ett ”annorlunda” sätt att identifiera sig på eller inte ingår i dagens normer, om det inte är just det! Bara en tanke!
Kram
Jag tycker att det är väldigt viktigt att tänka på att det är just föräldrarna som är medvetna om normer och ”regler” för flickor och pojkar. Barnet har ju till en början ingen uppfattning men kopierar föräldrerns tänk. Jag hör så många säga typ ”jag vill inte att min pojke blir retad för rosa kläder” men barnen i skolan kanske inte ens har tänkt att rosa är en tjejfärg. De hör ju bara vad föräldrarna säger 🙂 Så jag håller med dig Paula, jag är följsam till vad barnet själv tycker om bara!
Gör vad du vill med dina ungar, uppfostra dom hur du vill och köp vilka leksaker och färger du vill. Ingen bryr sig. Men var inte respektlös och kalla någon för henne när personen i fråga bett dig om att inte bli kallad för kvinna. Skärpning.
Kram! <3
Detta är första gången jag någonsin kommenterar en blogg men känner att det är SÅ viktigt. Har du hört talas som transpersoner? Om inte så börja Googla, så att även du framöver kan vara mer inkluderande för ditt inlägg är superproblematiskt.