Alltså jag är sådär spralligt glad! Jag fick ett telefonsamtal. ”Ja hej vi ringer angående intresselistan för Molly-Elise”. Öööh…
Det var solflickorna som ringde! Jag har stått på intresselistan LÄNGE! Det har känts hopplöst, och jag hade faktiskt nästan tappat hoppet. Det kändes som att vi aldrig skulle få en plats.
När jag var liten gick jag inte på gymnastik. Något som jag är ledsen för som vuxen. Gymnastik känns som en grund. En grund till att lära känna sin kropp, något man har nytta av genom hela livet. Något som kan komplettera en annan sport med. Hon uttrycker ofta att det är fotboll som hon vill köra, och det ska hon få när hon har åldern inne för att börja i den aktuella klubben.
Nu har vi en fot inne i gymnastiken. Nu kommer Molly få ha det roligt och utvecklas. Det glädjer mig något enormt och jag hoppas att även Molly kommer att tycka det. Leonore har några år kvar innan vi placerar henne i aktiviteter men får snällt följa med sin syster på gympa och simskola.
Jag tror att det är viktigt att ha engagerade föräldrar för att skapa ett intresse. För att bibehålla ett intresse. Det ser jag i min lillebrors fotboll. Han spelar i akademin och mina bröders aktiviteter är nummer ett för min mamma och min styvfar. Jag vill att jag och Hugo ger samma chanser till våra döttrar.
Hur går era tankar med aktiviteter, intressen, engagemang med era små?
Paula, jag är tränare i Mälarögymnasterna och vi har en vuxengrupp som välkomnar alla oavsett erfaren eller nybörjare. Vi håller till i mälaröhallen på Ekerö. Tänker att det måste finnas fler vuxengrupper du kan kolla upp. Jag ska själv börja till våren när jag läkt ordentligt efter bebis ?
Mina dotter vill börja rida men det är så långt samt kostar för mkt för oss och jag jobbar skift så sällan passar de tiderna. Nu mellersta vill börja innebandy men även där kostar de massor och tiderna är då vi oftast jobbar. Skit tråkigt då det är själv ngt man sakna som liten 🙁
Åh!
Här testade vi knatte skutt dans ifjol för vår äldsta (då 3,5 år) men då var hon inte så intresserad av det ”ordnade”, utan ville dansa fritt hela tiden vilket ju är roligare tycker även jag.
Annars har de inga aktiviteter just nu och är 4,5 år, 3,5 år och 1,5 år gamla. Men ska sätta äldsta i simskola här framöver. Och yngsta tjejen ska få börja på fotboll när hon blir äldre då hon redan nu har det intresset.
Men alla 3 tjejer ska gå på någon form av gymnastik har jag tänkt mig. Mest för att få det grundläggande som du säger.
Hej precis som många redan har skrivit så har även jag rätt mycket erfarenheter inom truppgymnastik både som gymnast och som tränare. Som gymnast kan jag bara säga att det va ett av de bästa besluten att börja på gymnastiken, alla vänner man fick för livet, stöttande tränare och en extremt bra kroppskontrol som är både bra i det vardagliga livet men även en bra grund för nästan alla andra sporter också om man inte väljer att fortsätta. Jag välde själv att tävla på elitnivå väldigt ungt vilket har sina för och nackdelar, självklart finns det risk för skader men var finns inte det? Med gymnastik får man även en diciplin och en känsla av sammanhållning. Laget blir som en andra familj! (Kanske inte på barngympa nivå men senare)
När det kommer till min roll som tränare älskar jag att träna barngympa, att se glädjen hos barnen när de hoppar runt och har kul samt att få se en utveckling hos barnen både med gymnastiksa övningar och med kroppskontrol från att inte kunna stå på ett ben till att nästa bara stå på händer haha.
Men det jag vill säga är från mina egna tankar och erfarenheter tipsa jag alla att börja på gympa med sina barn, även om de inte väljer att fortsätta sen har man inte slösat bort tid för de man lär sig på gympa är alltid användbart i andra sporter också!
(Ursäkta stavfel och liknade)
Men vad roligt!!!
Jag har varit på ledare för små gymnaster och äldre samt tränat på elit nivå själv. Det är en otrolig sport som är väldigt utvecklande! Och precis som du skriver är det en väldigt bra grund för många sporter om man inte fastnar i gymnastiken. Hoppas hon älskar det!
Åååh jag gick också på solflickorna när jag var liten ?? i fruängsskolan ?❤
Gymnastiken är världens bästa sport! (Hehe nej då, inte alls partisk).
Jag började på gymnastik när jag var ca 4 år och när jag var runt 9 (kanske, kommer inte ihåg) så blev jag uttagen till ett ”elitlag” (även om vi hette ”studsbollarna” just då). Då tränade vi kanske 3 gånger i veckan och varje träning var 3 h (17-20 oftast). Därefter ökade vi till 4 gånger i veckan (12h/v) och vissa gånger 5 gånger i veckan (15h/V).
Det är en press inom gymnastiken. Det är en sport som definitivt kräver diciplin! Men, man behöver ju inte satsa. Man kan ”nöja” sig med att vara kvar på en lägre nivå :-). Jag har också varit gymnastiktränare i några år och redan från låg ålder så har man checklistor vilka som får gå upp en nivå (om de klarar vissa saker) och redan då är barnen fullt medvetna om detta (vilket är på ont och gott).
Annars är gymnastik en fantastisk sport där man får lära sig diciplin, laganda, kämparglöd, kroppskontroll och medvetenhet.
Jag tror inte att det behövs än, men om Molly skulle vilja fortsätta skulle jag som fd gymnast rekommendera att hålla ett öga öppet, då det är stort kroppsfokus, väldigt tävlingsinriktat och kan vara rätt hårt (i min systers lag tex när hon var runt 8 år så fick de niga åt tränaren vid start/slut, blev utskällda mycket, hade hård press på sig, blev ’kollektivt bestraffade’ om någon gjorde fel m.m.). Dock är det inte så i alla grupper/lag utan det varierar såklart stort, som i alla sporter.
Gymnastiken har definitivt format mig som person och gett mig ovärderliga minnen och vänner <3
Jag har precis som Maria också tävlat i truppgymnastik som yngre, och även varit tränare i många år. Jag har dock en helt annan upplevelse av det. Jag lyckades bli rätt duktig och har tävlat SM flera gånger, men jag har aldrig upplevt hårda eller orimliga krav, utan styrde helt själv hur mycket jag ville satsa på gymnastiken. Självklart kan man skada sig inom gymnastiken, men det kan man i de flesta sporterna. Sedan jag själv var aktiv tycker jag det finns ett betydligt större fokus på kunskap om skador och hur man både förebygger och behandlar dem. Gymnastiken var en otroligt stor del av mitt liv, som har gett mig otroligt mycket glädje genom åren. Jag tycker dock att det är viktigt att man är uppmärksam på sina barn när dom börjar med gymnastik. En del barn tycker att det är jobbigt att prova nya saker och blir rädda och ledsna för att dom inte vågar, men som jag förstår det så är Molly inte så rädd av sig. Utifrån det jag kan läsa så tror jag absolut att hon skulle gilla gymnastik!
Hej Paula!
Vad roligt att Molly ska börja med gymnastik. Det är precis som du skriver en sport där barnen lär känna sina kroppar. Jag har själv tränat gymnastik i 13 år, och senare i livet utbildat mig till ledare inom barngymnastiken. Det jag kan se, som ledare, är ett problem, är när barnen hamnar i ”fel” grupp med ”fel” sorts ledare. Många gymnaster utbildar sig till ledare och många av ledarna inom gymnastiken tävlar och tränar själva på hög nivå. Detta gör att barnen i grupper med sådana ledare ibland blir för hårt pressade. Jag har sett skräckexempel där ledare tryckt ner barnen i spagat och splitt för att deras leder ska töjas. Viktigt att komma ihåg för just den sakens skull är att vissa människor aldrig lär sig gå ner helt och fullt i splitt eftersom senorna och musklerna i ben, lår och rumpa är det som avgör och allas kroppar är inte byggda för att ”delas” på så att säga. Det är det tyvärr en del tränare som Inte verkar veta om, utan ändå pressar barnen till det yttersta.
Sedan, OM Molly skulle få ett extra brinnande intresse för gymnastik, så måste man vara medveten om att barn vars kroppar blivit utsatta för hårt gymnastikst tränande kan ”sluta” utvecklas fysiskt. Flickors bröst utvecklas mindre än andras och de kan bli ”små” i kroppen.
Det här är mina erfarenheter, och jag tänkte dela med mig av de för att du ska ha det med dig när du möter Mollys tränare. Så du vet vilka varningstrianglar du ska se efter!!
Men(!!!!) icke att förglömma, är att gymnastik är en eminent sport för att lära sig alla grundrörelser som att hoppa, springa, klättra, rulla osv osv! Och så är det jääävligt roligt.
Kramar!!
Åå vad roligt ❤️ precis som du säger har man nytta av gymnastiken hela livet om man börjar när man är liten!
/ gamal truppgymnast, kram
Hej Paula! Jag har inga barn själv ännu men jag gick i gymnastik från att jag var 3 år tills jag var 15. Tränade även barn i gymnastik mellan jag var 14-20 år. Vad roligt att Molly ska börja med det! Precis som du skriver är det ett fantastisk bra sätt att lära känna sin kropp och lära sig att kontrollera den. Jag tror att hon kommer att ha nytta av det hela livet, det har jag haft. 🙂
Jag har precis som Maria tävlat i truppgymnastik som liten och även varit tränare, men jag har en helt annan upplevelse av det. Absolut, man kan skada sig inom gymnastiken, men det kan man i dom flesta sporterna. Jag har aldrig upplevt varken hårda eller orimliga krav, och då lyckades jag bli så duktig att jag tävlade SM. Vill man tävla i gymnastik så finns det självklart krav och man kan bli bortvald, precis som i fotboll, men så länge man är liten så är tävlingarna gjorda så att alla får vara med. Tycker absolut att man ska vara uppmärksam på sina barn när dom börjar med gymnastik, för vissa barn är det jobbigt att prova nya saker och de blir rädda, men som jag förstår det så är Molly inte rädd av sig.
Har inga erfarenheter av just solflickorna, men har heller inte hört något negativt.
Gymnastik är fantastiskt bra att börja med. Jag var tränare i truppgymnastik i 13 år, jag hade allt från barngrupper till gymnaster som tävlade på riksnivå. Det är en väldigt bra grund att ge sina barn oavsett vilken sport de sedan väljer då de får lära sig kroppskontroll genom att lära sig grundformerna: springa, hoppa, klättra, rulla etc. Jag älskar gymnastik och saknar tränarjobbet varje dag men det får vänta då det snart kommer en till liten. Kul att det blir SoL flickorna- vi står i kö dit också för våran -13, hoppas också på samtalet snart!
Jag började på gymnastik när jag var runt 4 år och höll på tills jag var 11 ungefär och även fast det inte blev mitt intresse jag höll på med under hela min tonår så är jag extremt glad att jag gick på gymnastik! Det har hjälpt mig massor, dels i skolan då gymnastik är en del i idrotten och då kunde jag redan grunderna och dels i min sport jag utövar idag! Dessutom är jag mycket rörligare och vigare än många av mina jämnåriga och det ligger mycket i gymnastiken jag gick på när jag var mindre är jag säker på!
Hej jag är en tjej på 20 år som försöker få igång min blogg där jag skriver om psykisk hälsa/ohälsa, mitt liv som kristen, body positivity & mycket mer! Skulle vara superkul om du tittade in! Kram 🙂
Helt enig i din syn 🙂
Vår 1.5åring har gått i babysim ett halvår (började sent) och det är vårt bästa beslut hittills! Hon är redan i kö för gymnastik också då man kan börja familjegymnastik vid 2 och det är 2 års kötid. Vill ge henne förutsättningar att prova. Jag var inte sportig som barn, men om vi uppmuntrar henne kanske hon hittar glädje i rörelse.
Min träningsrutin skulle kunna vara bättre, men de gånger jag kommer iväg och hon är ledsen att jag ska gå säger jag ”mamma vill träna så mamma blir stark och orkar busa massor med dig”.
Vad roligt att hon ska få gå på gymnastik. Vår treåring går just nu på ”skogsknytt” och hon älskar det. Det är typ som skogsmulle som fanns när vi var små. Superkul upplevelse tillsammans med henne. Jag tänker också att gymnastik är bra för de små så att de utvecklar en bra grovmotorik. Så länge barnet mår bra av aktiviteter och inte blir ”överstimulerat” så är det väl bara att köra på, tänker jag. 🙂
Vad roligt att hon ska få gå på gymnastik. Vår treåring går just nu på ”skogsknytt”och hon älskar det. Det är typ som skogsmulle som fanns när vi var små. Superkul upplevelse tillsammans med henne. Jag tänker också att gymnastik är bra för de små så att de utvecklar en bra grovmotorik. Så länge barnet mår bra av aktiviteter och inte blir ”överstimulerat” så är det väl bara att köra på, tänker jag. 🙂
Jag tävlade i truppgymnastik när jag var liten och har även varit tränare. Det man ska tänka på är att det är hårda krav redan från man är 6 år och börjar. Man kan skada sig mycket inom gymnastik. Hade varit roligare utan orimliga krav så fort. Alla checklistoe jag kolla med 6 åringar som bara vill ha kul men inte kan göra kullerbytta på plint felfritt får streck… så välj med omsorg och tänk efter. När jag var 8 tränade jag 4 ggr i veckan. När jag var 12-13 fick kah sluta för skolan hanns inte med när jag tränade 17-21. Har hört både gott och ont om solflickorna.