Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Har din och Hugos relation ändrats sen Molly kom?

Det är klart att vår relation har ändrats sen Molly kom. Det sker en förändring i relationen hela tiden tror jag. När jag och Hugo träffades hade vi väldigt roligt ihop. Det har vi nu också men då var allting lätt, nytt, spännande och fritt. Sen vart jag gravid och vi var tvungna till att ta kanske det största och viktigaste beslutet någonsin. Vi valde att behålla barnet som visade sig vara Molly och redan där gjorde vi ett medvetet val till att ha en ration till varandra tills den dagen vi dör. Det visste jag inte i Argentina, att Hugo kommer hänga med i mitt liv på ett eller annat sätt tills att jag blir gammal och grå. Vi var redan starka och nära innan graviditeten men det hände något när Molly växte inom mig. Först kom alla hormoner som en chock för oss båda och det blev lite bråkigt för att jag inte visste hur jag skulle hantera alla känslor och Hugo förstod inte vart hans flickvän tog vägen. Sen pratade vi och grät. Först då kunde jag förstå honom och han mig. Sedan började Molly röra på sig inne i magen och det förde oss nog ännu närmare. Vi skulle snart gå från Paula och Hugo till mamma och pappa.

Gravidteten gjorde oss säkrare, starkare och jag ser det som att jag och Hugo står väldigt nära varandra. Han känner mig som ingen annan gör. Han har älskat mig när jag förtjänar det som minst och han har varit med mig när jag har mått som bäst och sämst. Hugo har hjälpt mig och pussat på mig när jag fött barn. Han har stått vid min sida när jag gått från vilken 20 åring som helst till att bli mamma. Hugo tror på mig som ingen annan har gjort. Han har hjälpt mig att bygga upp en blogg som var en ren chansning för början. Hugo har gått in i min familj och skapat sin en egen viktig del i den. Han har presenterat mig för sin familj som jag idag ser som lika viktig som min egen. Det bästa Hugo vet är när jag skrattar, det är inte svårare än så. Han har aldrig haft krav på mig men ändå lyckats få mig att ta tag i mig själv. Jag visste inte att en fritt främmande människa kunde komma in i ens liv och på så kort tid röra om i grytan. Jag visste inte om att jag kunde få den tilliten till en annan människa som jag faktiskt har för Hugo. Visst kan vi komma in i en tråkig vardag och tjafsa om skitsaker. Visst har vi haft våra stunder då vi spytt galla på varandra. Men den tiden då vi är osams och inte pratar så går jag sönder inombords bara för att jag faktiskt är så kär i honom. Jag älskar Hugo så mycket att jag ibalnd glömmer bort vad jag heter. Han har mitt hjärta i sina händer och han bär hela min framtid.

Tiden sedan Molly kom har varit harmonisk. Den har varit fri från allt annat än glädje. Trots att hon är vår nummer ett så försöker jag unna Hugo egentid. Just nu är Molly mer fäst vid mig just för att jag bär på maten. Jag ser på Hugo vilken energi han har när han kommer hem från jobbet. Jag vet att han sitter och tänker på Molly hela dagarna och blir så glad när han får se henne. I mina ögon är man inte en dålig förälder för att man väljer att göra något annat i några timmar. Visst kan jag sakna att spontant kunna dra på bio en kväll eller dra ut och äta men den tiden för oss själva kommer tillbaka och just nu behöver Molly oss mer. Vi är framförallt föräldrar nu men vi hittar tid någongång på dygnet till att bara vara Paula och Hugo också. Visst snackar vi mycket om Molly men det är ju för att vi vill. Vårt barn har gjort mig säker på att jag inte kunde ha valt att skaffa barn med en bättre pappa. Jag älskar att se Hugos i sin papparoll just för att han gör det så fint och med så mycket kärlek. Hugo har ett hjärta av guld och han får 5 av 5 toaters som blivand man, pappa och bästa vän.