Hur vet man att man är redo för barn? Och vad bör man tänka på när man ska flytta ihop med sin partner?
Med Hugo har jag följt mitt hjärta. Vi flyttade ihop efter bara några månader och det var det bästa alternativet för oss. Dom jag håller kär vill jag ha nära mig. Att bo ihop betyder att man delar på allting som man i vanliga fall är van att ha för sig själv. Om jag har bråttom och Hugo står i duschen kan det uppstå en irritation. Båda vill styra kontrollen, bestämma vad vi ska äta för middag, vilka kuddar som passar bäst till soffan, någon dricker upp sista mjölken med mera. Visst blir det lite småtjaffs om att ”jag dammsög sist nu är det din tur” men det tillhör vardagen. Jag och Hugo funkar bra ihop och vi båda är slarviga på olika saker men vi får det att funka tillsammans. Hugo städade till exempel hela lägenheten här om dagen när jag var på jobbet, det gjorde hela min vecka bara för att han var snäll och tog hela ansvaret just den gången.
När man bor ihop umgås man på ett annat sätt och delar en vardag med varandra. Visst kan vi sitta tysta och syssla med olika saker men efter en stund blir jag sällskapssjuk och frågar vad han håller på med och om vi ska hitta på något när han är klar.
Jag visste inte om jag var redo att flytta ihop med någon innan jag gjorde det med Hugo men vi fick det att funka på ett naturligt sätt. Men visst kan man tänka igenom om man är redo för det steget innan. Punkter jag tycker är värda att reflektera kring då är om man är redo att dela på allt, att ens ekonomi mer eller mindre blir bådas, att det krävs tålamod att bo ihop med någon genom att respektera ens partners åsikt. Vill ni tapetsera om vardagsrummet så är det inte bara din smak som räknas längre. Dela upp ansvaret på allt från matlagning till tvättning av kläder genom att ha en bra dialog med varandra.
Jag personligen föredrar att leva i ett förhållande så allt som hör till att flytta ihop gick smidigt. Nu inför den nya flytten känner både jag och Hugo att vi är lyckliga. Vår nya lägenhet kommer att bli vårt hem i många många år och vårt första som vi äger tillsammans på riktigt. Så nu återstår det att se hur vi kommer att komma överens om hur den ska se ut. Vi får börja om från noll och själva välja mellan kakel till golv. Vi båda har nog ganska lik smak på inredning och vad vi tycker är fint. Jag älskar ljusa vita lägenheter där allt ser enkelt ut.
Det här med när man är redo att skaffa barn har jag ingen vetskap om då vårt barn är oplanerat så jag fick aldrig förbereda mig på att försöka skaffa barn. Jag gör allt baklänges istället. Under graviditeten anpassar jag mig efter det liv vi väntar på att få börja leva, under graviditeten börjar vi forma och anpassa oss efter att ge vårt barn plats. Jag kan tänka mig att det är påfrestande att försöka skaffa barn utan resultat. Jag vet flera vuxna som försökt i år och det verkar som att det är tabu att söka hjälp för oönskad barnlöshet. Jag tycker att det är modigt att ta i tjurens horn och ta reda på vad det är som gör att man ej blir gravid. För visst finns det hjälp att få om man inte är fertil nog! Har någon av er gjort en insemination? Jag har knappt någon kunskap om detta men jag tycker att det är spännande. Hur går det till? Ger det resultat? Berätta gärna för mig =)
Hur gick det till när du flyttade hemifrån? Köpte du lägenhet eller stod du i bostadskö i år för att få en hyresrätt? Din lägenhet är så himla fin och jag börjar själv bli sugen på att ta mig hemifrån. Nyfiken på hur andra bar sig till, eftersom de nuförtiden är så svårt att vara ung och ha råd att flytta hemifrån…
Så kul att få följa ditt liv och resa som gravid. Helt klart bästa bloggen. Följt den sen dagen du började. Du verkar vara en underbar person, sån person som man vill ha i sin närhet som inte bara tänker på sig själv, är mogen och ger energi! Lycka till med allting. Massor med kramar!!!
Du är jättefin 🙂
Vart har du köpt dina byxor? Vad e det för märke?
Mina föräldrar gjorde insemination när de skaffade mig och mina två bröder. Mina föräldrar är två kvinnor och därför var det en av de vanligare vägarna att gå till väga för att skaffa barn. De gjorde heminsemination vilket innebär att det inte krävdes några vidare sjukhusbesök eller klinikbesök innan inseminationen förutom hälsoundersökning hos min mamma och min ”biologiska pappa”. Mina föräldrar valde att låta oss barn ha kontakt med vår pappa under vår uppväxt, men inte på ett officiellt sätt, alltså inte ”varannan helg där” eller vad man nu ska kalla det utan istället bara träffa honom med jämna mellanrum, ett par gånger per år. Detta kan jag inte säga har påverkat mig som person. Jag tycker inte att jag krävde en fadersfigur utan istället så tydde jag mig till min tränare under 9 års tid istället. Såg upp till honom mer än min ”biologiska pappa”. Jag kommer förmodligen inom ett par år inseminera mig, eftersom jag är tillsammans med en tjej, och vi är sjukt sugna på att skaffa barn. Vad anser du om att skaffa en lång utbildning innan barn vs. utbilda sig när barnen är födda? För övrigt vill jag bara säga att din blogg är sjukt intressant och underhållande. Är en trogen läsare, vardagligen. Du är sjukt inspirerande, och Hugo också naturligtvis!
Var kommer dina byxor ifrån? Dom är så fina, speciellt på sommarn! 🙂
Så himla fint skrivet Paula. Du är så fantastisk! Jag är lite orolig med det där att bo tillsammans med min pojkvän. Vi bor hemma båda två för att vi studerar och ekonomin inte riktigt går ihop men jag älskar honom och vill verkligen bo tillsammans med honom en dag. Han är absolut ingen svår person men jag är lite osäker på om han kommer ändra sig den dagen vi flyttar ihop. Tänk om han inte är den personen egentligen som jag blev förälskad i från allra första början? Tänk om hans rätta jag visar sig och han kanske är hur hemsk som helst? Tänk om vi börjar bråka konstant bara för att han är så himla pedant och jag är lite slarvig? Tänk om det aldrig aldrig kommer gå?
Åh jag tycker att det ska bli så kul med att ni ska få barn 🙂 Har följt Hugo länge, första gången var såklart ”den rätte för rosing” och tycker att det är jätteroligt att få följa dig nu också! Kan inte vi få vara delaktiga i när ni väljer hur ni formar er lägenhet? Inte vara med och göra besluten förstås, men det skulle vara kul att se vad ni väljer steg för steg 🙂
Förälskade ska det så klart stå.
Hanna m och Ida.
Jag vet inte om ni har haft ett förhållande eller ens varit förälskelse någon gång. Men ofta när man är sådär galet kär så vill man nästan skrika över hela världen över hur bra ens partner är. Så är det i vilket fall för mig.
Jag tycker Paula skriver och balanserar upp allt på ett bra sätt. Hade det varit jag som skrivit inläggen hade ni kärlekskänsliga säkert spytt varje gång , så jag tycker inte ni ska klaga på Paula. Gläd er åt deras lycka istället, kanske får ni också uppleva kärlek någon gång 🙂
Jag och min man kan inte få barn, min mans spermier är sämre. Vi har försökt i 2,5 år nu och ska få göra första försöket om 4 veckor. Så jag är mitt uppe i hormonerspray och sprutor nu. Det känns så overkligt efter så lång tid att äntligen kanske vi ska få plussa. Jag är så glad och tacksam att det finns andra sätt att bli gravid på, och nu håller vi tummar och tår för att det ska fungera. Följer din blogg och önskar dej och Hugo all lycka med det fina du har i magen. Det är verkligen ett litet underverk <3
Jag fick veta när jag blev 16 år att mina föräldrar hade försökt få mig i 7 år och tog till sist hjälp. Så det blev en insemiation som för dem lyckades på första försökte, kan ta flera gånger. Detta var ju i och för sig 23 år sedan men ialla fall. Så nyfiken som jag var så frågade jag ju min mamma om hur det gick till då. Pappa lämnade spermier i en burk som dom sedan la in i en maskin som slungade bort alla ”svaga och dåliga” sedan förde dom in dom ”starka och friska” i mamma och här är nu jag 🙂
jag har heller aldrig tänkt på att bli sambo förens jag träffade min nuvarande pojkvän för 3 månader sedan, den 1 februari blir vi sambos 🙂
jaa precis hanna m, det är det jag sagt hela tiden?! det är ju bara konstigt…
Brukar inte följa så mycket bloggar men din är det kul att kika in på! Måste säga att vara gravid klär dig! Det strålar om dig. Även fast man inte alltid känner sig på topp när man går i väntans tider!
Ja har följt din länge , du uppskattar säkert att dina läsare är ärliga men försöker du övertyga på nåt sätt dina läsare att du och hugo är de gulligaste paret? För du slriver verkligen hela tiden relationen mellan er osv. Det typ som om du vill att folk ska tänka ” skulle vilja ha ett förhållande som er” ni är inte det enda paret som har der så bra. Ni är inte det enda paret som vågar vara sig själva med era bilder , bara nåt jag hade lust att kommentera 🙂
Klart jag skriver ur mitt eget persektiv och mitt egna förhållande, hur ska jag annars ha svar på frågor som denna då det är med Hugo jag skaffat barn med och flyttat ihop med =) Hugo är en del av mitt liv och vardag så ni får nog vänja er att jag skriver om mitt förhållande då det ligger mig nära
Min syster har gjort en så kallad ivf behandling då hon har ärr bildning i ägg stockarna så hon kan inte få på naturlig väg! Och hon fick ta hormon sprutor i ett visst antal dagar, sen plockar dem ut så många ägg som möjligt som dem sen befrukta med hennes sambos spermier. Och när de är klart så stoppa dem in ett ägg och väntar och se om de fäster! Och de gjorde de på första försöket så idag har jag en underbart fin liten systerson på snart 5 månader 🙂
Hur gick det till när du tog testet? var du nervös? Tog du testet själv eller var Hugo med? om du gjorde det själv, hur berättade du för Hugo? gjorde du det som ett skämt, överraskning eller berättade du seriöst. Hur reagerade Hugo? vad sa han? vad gjorde han? hur länge tog det innan ni bestämde er för att behålla barnet? svara gärna i ett inlägg 🙂
kram!
Jag har nyss börjat läsa din blogg och undrar lite kring hur du och Hugo träffades, hur ni kände när ni fick veta att du var gravid, hur länge ni varit tillsammans då osv? Har du skrivit om det tidigare eller skulle du kunna skriva ett inlägg om det?:)
Ååååh ni kommer bli så jäääävla fina föräldrar!
Gud jag blir helt varm i hjärtat, blir bara så förfärligt glad för er skull! Lycka till med allting, jag är övertygad om att det kommer gå bra! Kramar
Hade du varit tillsammans med hugo även om han var t.ex 9 år gammal äldre än dig? Hade du älskat honom ändå så som du gör nu?? Kram <3