Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Idag är det alla hjärtans dag. En dag som för länge sen var en sådan dag som man absolut såg till att man hade planer på. Något år var jag ensam, och jag tror att jag låg i soffan med ett glasspaket och tittade på film. Kände mig ensammast i världen och tänkte nog på killen som jag var kär i.

Nu ser jag annorlunda på alla hjärtans dag. Vi behöver absolut inte ha några storslagna planer, det räcker egentligen bara med ett ”jag älskar dig”. Missförstå mig inte, just idag är jag lycklig i min relation. Jag känner mig trygg i min relation och det tog inte lång tid för mig att känna att det är Hugo som jag ska satsa precis allt på. Trots att jag var ung när vi träffades så kände jag att nästa person som kommer in i mitt liv, det är han som jag vill dela allt med. Jag visste tidigt att Hugo var min själsfrände. Jag vet inte varför, men på kort tid så blev han den person som har kommit mig allra närmst. Han är så mycket mer än min partner. Han är min allra bästa vän och han kanske känner mig bättre än vad jag själv gör.

Hugo får mig att bli den bästa möjliga variant av mig själv. Han har fått mig att utvecklas som person, men det största han har gjort för mig är att han har fått mig att älska mig själv. Det är mycket tack vare Hugo och i den tid som han kom in i mitt liv som gjort mig till den jag är idag. Hugos lycka är många gånger viktigare än min egen. Jag sätter mig själv som andra hand, bara för att jag vill att han ska nå sin fulla potential tillsammans med mig. Trots att vi bor med varandra, sover i samma säng så kommer vi också in i perioder där vi bara kan gå om varandra. Och det är helt okej att det är så ibland, det definierar inte vår relation och jag får liksom aldrig panik över att det är dåligt mellan oss.

Vi delar på livet. Vi delar på kärleken, glädjen, utvecklingen, stödet, hoppet och skrattet. Vi har det roligt tillsammans, och uppmuntrar varandras sinne till humor. Vi behöver varandra och vi laddar energi till livet i varandra. Trots det så älskar jag att vi har mycket eget också. Vi sitter ihop, samtidigt som vi lever väldigt fritt och individuellt. När jag kom hem från Barca så ville jag bara ligga i Hugos famn. Hans varma och trygga famn. Känna hans värme och hur man omfamnar mig. Plötsligt så noterade jag varendaste rörelse som han gjorde, det var precis som att jag kom hem med ett öppnare sinne för det som är vårt. Det är som att jag är lite nyförälskad i honom och det enda som behövdes var några dagar ifrån varandra. Jag saknade honom mer än vad jag trodde att jag skulle göra faktiskt. Min fina Hugo. Jag är så innerligt glad över att få dela allt med precis honom. För evigt så finns du i mitt hjärta, du är alltid min nummer ett och du har min kärlek tills den dagen jag inte lever längre. Jag älskar dig.

Vårt mys idag blev en god middag hemma tillsammans med våra tjejer. Oxfilépasta med en massa tryffel. Man kan säga att det nu är tradition att äta just den måltiden vid alla hjärtans dag. Jag tror att detta var tredje året som vi åt det just den 14e februari.