Jag läste ett reportage i Mama- om att mammor generellt inte stöttar varandra. Att mellan oss mammor döms det mycket och att det inte finns en förståelse för olikheter.
Det kanske är att du, som är läsare av min blogg är likasinnad med mig. Att vi har ett liknande tankesätt för att jag upplever det som att det här inne är en god ton. Ingen av oss göra lika och det är helt okej. Vi delar kanske inte samma värderingar men vi är funtade vuxna människor. Vi respekterar olikheter och vi lever efter skolan att inte medvetetet göra någon annan ledsen.
Men det finns så mycket grodor i vår mammagemenskap, inte sant? Gör inte si, gör så. ”Varför skaffa barn när du inte har tid för dom”, ”Du tar inget ansvar”, ”Det är hemskt egoistisk att långtidsamma”, ”En bra mamma lagar minsann barnmaten själv”. Listan kan göras lång och detta gör mig fundersam. Varför beter sig framför allt kvinnor på det här sättet mot varandra? Män har en mycket rakare dialog med varandra och ibland önskar jag faktiskt att jag var en man.
Angelica Lagergren fick en storm av hat över sig efter en resa med vänner till New York, Blondinbellas roll som mamma sågades redan vid BB över att dom inne hade en mössa på sin bebis, jag har blivit ifrågasatt om jag älskar Molly mer än Leonore. Det här är bara några få exempel som har hänt några offentliga personer men jag är säker på att detta har hänt dig också.
Varför medvetet försöka såra? Mår man så dåligt själv att man känner ett behov av att ge sig på andra? Eller handlar det om osäkerhet? Jag har aldrig stött på detta i verkligheten tack och lov men berätta gärna i kommentarsfältet om situationer där du har mött på the moms from hell. Enligt min mening är det helt oacceptabelt att låta ens barn växa upp i ett klimat där påhopp av andra tillåts. Att sätta sig över någon, att inte vara ödmjuk eller mötas i olikheter. Det säger mer om personen som slänger ur sig otrevligheter. Det är den personen som borde arbeta med sig själv.
Så tråkigt är det ja. Missunnsamhet avundsjuka bitterhet osv. Jag kan verkligen också känna så ibland men biter mig i tungan när jag känner att detta bubblar inombords. Man känner sig oftare som en dålig mamma än bra då vi som mammor förväntas vara så perfekta. Då är det lättare att trycka ner andra än att försöka nå det omöjliga målet. Pappor har det enkelt för om de ens är i närheten av sitt barn får se applåder och medaljer (av samhället ) medan mammor får höra hur mycket de suger om de inte gör hemmalagad mat till sina barn…
Men kom igeeeen, jag förstår precis vad Paula menar. Visst är väl Paula feminist (antar att typ alla kvinnor är det då det i grund och botten handlar om att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar)! men hon bedriver väl inte en blogg med inriktning feminism och behöver väl därför inte vara påläst i detalj? Jag antar att hon inte har statistik på detta inlägg hur det VERKLIGEN är, utan mer hennes tolkning på hur det är. Ingen feminist i världen kan väl säga vad hon varit med om som fått henne att tänka/tycka såhär? Jösses. Jobbigt att driva en blogg om man måste vara påläst i varje ämne man skriver om och inte bara kan skriva från eget tycke.
Jag är nybliven. 22 årig mamma, och förstår hur du tänker Paula! Jag håller med!
Män bryr sig inte om föräldraskap, de är bara glada om kvinnor är upptagna med snack om blöjor och spyor för då finns det mindre utrymme för annat (att protestera mot patriarkala strukturer till exempel) men har du någonsin läst kommentarerna under vilket debattinlägg som helst som handlar om mäns våld mot kvinnor, om våldtäkt eller om patriarkalt förtryck så kan du omöjligt påstå att kvinnor är elaka mot varandra i högre grad än män. Mäns elakhet ligger dessutom på en helt annan nivå än kvinnors elakhet, män mördar och misshandlar plus allt annat som kvinnor kan göra, som att prata skit. Glöm inte att en kvinnas största stöd är andra kvinnor.
Den här kvinnosynen tar jag avstånd ifrån.
Nej jag önskar verkligen inte att jag var man. De mobbar, dödar varandra, våldtar och misshandlar varandra. Det kanske är ”rakare” men är det bättre? Nej kvinnor är fan grymma. Jag har iallafall skrivit ett inlägg där jag bemöter det här inlägget! Kolla gärna in och läs om du orkar och vill. Kram! http://ladydahmer.nu/nej-man-ar-inte-rakare-med-varandra-an-kvinnor-om-man-nu-inte-raknar-vald-och-mobbing-som-rakt-och-arligt/
Jag är ärligt lite rädd för att skaffa barn bara för att jag vet att folk kommer ha en åsikt om allt och trycka ner.. vet att jag kommer ta åt mej vilket gör mej lite ängslig..
Att kvinnor ger sig på andra kvinnor i fråga om barnuppfostran har många olika anledning. Att män är ”rakare” mot varandra är en myt.
Att kvinnor tenderar att ge sig på varandra och kritisera varandra har snarare att göra med att kvinnor (än idag) de facto är de som tar störst ansvar för barnen. Vi ställer helt andra krav på mammor och vad mammor ska eller inte ska göra än på pappor. Män som engagerar sig i sina barn får en klapp på axeln och överröst med beröm. Detta tas för givet när det gäller mammor. Skulle en man dra iväg på resa, jobba större delen av dygnet osv så skulle de inte uppleva närheten av den kritiken som kvinnor får. Varken av kvinnor eller män. Men ingen ställer dessa krav på män.
Att kvinnor kritiserar varandra har att göra med det jag ovan skrivit men också att vi (människor i allmänhet) tar oss friheten att lägga oss i och recenserar varandras liv. Ja jag tycker vi kvinnor, i det patriarkala samhället vi fortfarande lever i, inte borde kritisera varandra. jag tycker inte människor öht ska kritisera varandra. Det är bättre att utgå ifrån att alla gör sitt bästa. Barn kommer inte med en manual. Alla gör och får göra olika.
Det korta svaret på att det är en myt att män är rakare mot varandra är: öppna en historiebok.
En längre svar:
Att kvinnor skulle vara mer lättkränkta än män är inte sant. . Män tenderar att döda varandra när de blir kränkta. Jag vill snarare påstå att män gömmer sig bakom en hård och ”rak” fasad för att upprätthålla bilden utav att de är ärligare och rakare och än kvinnor. Dessutom investerar kvinnor mer tid och känslor i sina relationer och med det följer, kanske, mer konflikter. Men också att kvinnor tenderar att ha längre och djupare relationer än män.
Och OM det är så att folk inte kan känna igen sig i detta så vill jag påpeka att jag skriver utifrån ett strukturellt- plan. INTE individ nivå. Jag vet att de finns fantastiska pappor och helt jämställda relationer där föräldrar tar lika stort ansvar eller har delat upp det så det passar dem. SUPER BRA! Men det tar inte bort faktumet att vad vi förväntar oss utav mammor och pappor skiljer sig något enormt åt. På samhällsnivå.
Jag önskar inte att jag är man. Jag önskar att vi lever i jämställt samhälle. Där kraven/ förväntningarna på mammor och pappar är lika. Där jag som kvinna får samma chans som en man. Där jag som kvinna INTE behöver ha dålig samvete för att de val jag gör i min vardag. Där jag som förälder får förståelse för att jag gör så gott jag kan.
Men tills dess: ” Det finns en särskild plats i helvete för kvinnor inte hjälper andra kvinnor” – Madelaine Albright
Kvinnor måste stötta varandra därför att så länge som krav och förväntningar skiljer sig åt mellan mammor och pappor så kommer det, främst, vara kvinnor som förstår andra kvinnor.
Precis så! Du tog orden ur min mun!!
Jag håller med dig i det du skriver, tycker det är så synd att det är så många mammor som blir hatiska så fort någon inte gör som de anser är ”enda sättet”. :/
http://mammapatronus.se ???
Jag har inte upplevt hat direkt men folk som försöker att komma med pikar angående hur ofta vår dotter sover hos våra föräldrar. Vi har haft turen med underbara engagerade mor och farföräldrar som gärna vill hitta på mycket med vår dotter. Hon brukar också sova där med jämna mellanrum vilket gör att jag och min sambo har mycket tid för varandra, eller mer än genomsnittet kanske. Ibland får vi höra ”va ofta hon sover där” eller liknande. Men dem kommentarerna är från folk som aldrig kan komma iväg på middag eller bio så jag tror det e avundsjuka och bitterhet. Det e nog det i dem flesta fall. Blondinbella får nog mycket skit från långinkomst mammor som är avundsjuka på hennes karriär och därför försöker trycka ner henne genom att säga du är en dålig mamma, du kobbar så mycket!
Man behöver inte ha det dåligt för att man säger till nångång. Ibland gör faktiskt folk konstiga saker med sina barn punkt