Imorse hade vi tre barn som skulle bli klara för en dag. Vår lilla Mirelle sov hos oss. Mirelle är som tjejernas extrasyster. Vi brukar säga att Mirelle är gud-storasyster (fått från budföräldrar). Igår så hade jag och Leonore en riktigt mysig dag. Dagarna brukar alltid starta i tältet.
När storasyster inte är hemma är det fritt fram att leka med alla leksaker. Då passar lillan på att bita lite på sånt som hon vanligtvis inte får av storasyrran.
Jag, Hugo och Kattis diskuterade detta med att hänga i parken med barn. Hugo tycker att det är dötrist och Kattis fasar för detta parkhägn när hon själv får barn. ”Fast du Paula tycker ju verkligen att det är kul”. Det är inte alls kul varje gång men parken är liksom parken. Barn har rätt till parken. Jag älskar att se barn ha det roligt och parken är tacksam på det sättet. Det kan vara kul, utmanande och stimulerar till mycket. Det är roligt att upptäcka nya parker och jag vässar alltid mina öron, hör hur snacket går och vilken park andra rekommenderar. Har du någon guldpark? Vår favvo är Aspuddsparken.
Igår hittade jag och Leonore en ny park. Vi var helt ensamma och det går mest ut på att få krypa runt i sanden. Det var inte superkul men sånt som jag absolut gör för mina barn. Så vi konstaterade att parken är roligare när man är tillsammans men absolut en nödvändighet i uppväxten. Hur är din relation till parken?
Idag blir det lite roligare för mig och Leonore. Vi ska möta upp en vän med hennes dotter inne i stan. Det skiljer sig endast en vecka mellan våra tjejer så jag ser fram emot dagens lekdejt. När Molly kommer hem tänkte jag dra ut till skogen med tjejerna, också en sådan plats som jag tycker är en given lekplats för barn. Imorgon återkommer jag med min relation till skogen =)
När jag var liten var jag bara till lekpark när vi var och hälsade på farmor och farfar, ca 2 ggr/mån. I övrigt lekte jag och min bästa kompis alltid hemma hos varandra, i trädgårdarna.
Där jag bor nu finns det inte alls några bra lekparker men det gör inte så mycket för mina barn har mest gillat att gunga och gungor finns det ju i alla lekparker. Själv tycker jag inte det är så spännande att gå till lekparker med barnen men gör det givetvis om barnen vill och man inte har planerat in något annat.
Åh vad fint tält. Vart är det ifrån?
går ofta till parker eller naturreservat. tipsar dig om tyresta ifall ni inte redan varit där. fornuddsparken i Tyresö gillar min 3åring. Mysigt häng och bara vara tillsammans. Inne i stan så är ju Humlegården i ö-malm samt södermalms parklek mysiga enl mig 🙂 mottar gärna fler tips om bra parker!
Jag hänger ofta i parken med barnen. Leker gärna själv också ? Men skogen är min absoluta favorit. Där blir jag lugn och det finns alltid mycket att upptäcka ?
Jag går hellre ut med mina bonusbarn (2 och 8 år) än min kille… han tyckte in parker ger speciellt mycket, jag däremot hjälper till med att gunga, åka rutschkana, bygga saker i sanden haha. Det kommer bli mycket svårare när snön och frosten kommer :/
Älskar parken! Och skogen ?? efter förskolan brukar vi nästan alltid vara i parken innan vi går hem. Jag brukar själv gunga och leka kull ?? tycker att det är mycket ”lättare” att vara ute med barn än inne. Ute får dom springa av sig all sin energi ?
Blir spännande att se hur mitt förhållande blir till parken sen när mina tvillingar kommit och växt till sig lite. Oavsett vad så kommer jag ju gå dit med dom, kommer själv ihåg hur kul jag tyckte det var som liten, men det underlättar ju om man själv tycker det är kul. Tror det blir roligast när man är delaktig och t.ex gungar tillsammans med barnen 🙂
Jag har en son som fyller snart 4 ( nov) Jag skäms att säga det här, men jag hatar parklek, tycker det är såååååå tråkigt, självklart går jag ut med honom men innerst inne vill jag bara hem.
Jag har inga barn, men en hög syskonbarn som jag ser efter ibland, sä eventuellt åsikter kan ju ändras när jag får barn. Jag tycker det är fysiskt ganska jobbigt alltså. Iaf med det syskonbarnen jag tagit hand om mest på senaste tiden: en superaktiv pojke på drygt 2 år. Han är överallt!! Det är bara att springa efter honom. Upp och ned för en kulle där det finns en rutchkana – åka med. Gunga en liten stund. Upp i klätterställningar – då gäller det ju att vara med (han får såklart bara klättra anpassat efter hans förmåga – inte klätterställningar som finns som knappt jag vågar upp i). Sedan har jag märkt att han mer än gärna springer framför gungor, så det gäller att vara beredd där med. Kort och gott, i nuläget har jag ingen bra kondis eller styrka, men det behövs. Jag orkar typ en timme i parken.
Så: en stor eloge till er mammor och pappor där, det är fysiskt krävande att ha barn, självklart även psykiskt. Men såklart också underbart. Det är fint att du gör sådant för dina barn som du själv kanske tycker är långtråkigt. Du verkar vara en underbar mamma. Och Hugo en bra pappa 🙂
Har 2 ungar, 2år, 6mån.
Jag älskar lekparker – men inte min man.
2 åringen älskar det, så ja brukar dra med mig bägge o ha skitkul, gunga loss själv. Längtar bara tills lillan också kan leka – då blir det parkhäng betyyyydligt oftare.
Försöker alltid hitta inhängda lekparker -då kan man slappna av på ett annat sätt.