Jag mår bra, precis som jag gjorde med Molly. Visst har ett litet illamående funnits i mig de första veckorna men inget som inte har gått att hantera. Det stora problemet har varit att handskats med tröttheten, jag har sovit nästan varje dag under dagen i snart 3 månaders tid. Vissa förmiddagar har jag gått runt som en likblek zoombie och bara längtat efter Mollys lilla nap under dagen. Men som känt är det värst innan vecka 12 och det är nu passerat och jag känner mig som mig, bara med en lite större mage och meloner till tuttar (bästa med att vara gravid).
Livet fortsätter dock, med Molly kunde jag lägga mig på soffan efter en arbetsdag. Nu ser livet inte ut så, hennes behov behöver fortfarande ses efter och man måste lägga in en extra växel varje eftermiddag för att se till att vardagen ska fungera. Dels för att jag har tagit avstånd från graviditeten den första tiden efter mina missfall och faktorn över att jag redan har ett barn gör att jag har känt mig mer avslappnad. Jag har gjort detta en gång, det är inte nytt för mig.
Det nya för denna gång är att göra Molly delaktig. Trots stor missfallsrisk så har vi pratat om bebis sedan beskedet. Varje dag säger vi godmorgon till magen och hon både kramar och pussar magen. Säger ”älskar dig” och ger nappen till min mage när vi paratar om att bebisen kanske kommer att vara ledsen och skrika när den kommer. Annars läser vi böcker som handlar om syskon och pratar med familjemedlemmar om bebisen. Jag äter en tablett varje morgon som är bra under graviditeten och Molly är fullt medveten om att det är ”bebisens medicin”. Hon kommer inte att få följa med på ultraljuden men kommer att få hänga med varje gång till mvc när vi ska börja lyssna på hjärtljud. Jag ska verkligen göra mitt bästa för att inkludera Molly i detta från start.
På tal om mvc, förra veckan gjorde jag min inskrivning. Bra järnvärde och barnmorskan frågade mig om jag ofta känner mig snurrig. ”Vaa, nee inte vad jag har tänkt på”. Jag har tydligen väldigt lågt blodvärde eller om det var tryck vilket är bra under graviditeten. Vågen visade 1 kilo plus, med Molly hade jag säkert gått upp 6-7 kilo vid det här laget. Det var förvånande eftersom att jag är hungrig jämt, äter redan många mellanmål för att klara dagarna och inte alls tränar på samma sätt som tidigare.
En liten tillbaka blick på hur tiden under det tre första månaderna av denna graviditet har sett ut
Grattis till graviditeten!
Det är stor skillnad mellan att vara gravid och inte ha ett storasyskon som pockar på uppmärksamhet och att ha just det.
Det vi pratade väldigt mycket om med storasyskonet var att när bebisen kommer så är den väldigt liten och behöver mamma och pappa mycket och den kan inte leka alls utan i början bara äter den, sover och skriker. Det gjorde att ettan inte hade så mycket förväntningar på att få en lekkamrat utan förstod ganska mycket att jag inte alltid kunde släppa småsyskonet.
Men det blir en omställning för hela familjen när första syskonet kommer.
Grattis fantastiska Paula,Hugo och Molly!
Detta är ni värda och jag kommer följa och stötta er varje dag på bloggen då jag känner mig mycket inspirerad av er goa familj.
Ett önskemål är ifall ni kunde köra gravid vecka för vecka?
Det hade varit ett privilegium att få följa er färd in i graviditeten.
Ta väl om er och ps Paula se till att Hugo skämmer bort dig nu när du har så mycket för dig i vardagen då du faktiskt bär på ert kärleksbarn (Hehe) 😉 puss och kram ett troget fan från Götlaborg
Bella
Stort stort grattis Paula <3 vad roligt!!
Grattis till bebben!! 🙂 Vad är det för tabletter du äter? Är dem speciellt framtagna för gravida? Har du ätit dem under graviditeten med Molly också? Jag äter nämligen multivitamin för kvinnor men är orolig att det blir överdosering av vitaminer som kanske är mindre bra. Funderar på om det finns bättre alternativ.
Grattis till bebis nr 2! Såååå mysigt 🙂 jag var också sjukt trött i början av min graviditet, hade kunnat sova dygnet runt tror jag! Tyckte för övrigt den gången du la ut bilden på dig i träningskläder framför spegeln att du såg gravid ut, men ville inte skriva något. Men då hade jag ju rätt iaf 😉 kram och grattis igen!
Fina fina fina!!
Du är vansinnigt vacker. Stort lycka till med denna graviditet, hoppas allt går bra… allt SKA gå bra ! Inställning är allt.
Ta det lugnt, varsamt, vila, överansträng dig inte och så kommer allt gå bra!
KRAM
Usch jag var också otroligt trött i början.. undrar hur jag kommer klara det när nummer två kommer 🙂
Du och Hugo är verkligen fina föräldrar till Molly och bra förebilder för oss andra unga föräldrar! När jag haft en dålig dag och min dotter också som är 3 månader så läser jag din blogg och får genast bättre humör och energi 🙂
Önskar er all lycka med den lilla knodden! <3
http://www.mijaas.blogg.se
Jag är så glad för er skull!
Jag väntar också nummer två nu, men måste säga att jag är sjukt glad att mina bröst inte har blivit större alls, precis som förra graviditeten. Detta gjorde att de var helt oförändrade före/efter barn och det är ju inte så dumt det heller 🙂
Grattis till bebben! Så givande och spännande att läsa din blogg då man känner igen sig så otroligt mycket då vi har väldigt lika liv. Har själv en son i Mollys ålder och väntar nu nr. 2 i november. En bebis som vi jobbat på under lång tid liksom ni..dock utan positiva test förräns 1 år framåt..Men man får ha ett starkt psyke och hålla ut. Förstår därför precis din resa…
Hade lågt av allt och fick extrados av järntabletter. Man blir piggare så är det lågt – ät! Bara 28 veckor kvar alltså 🙂
Lågt blodvärde är inte alls bra. NORMALT Blodtryck är däremot bra 🙂 Grattis till graviditeten 🙂
Hehe det var nog allt blodtrycket som är lågt 🙂 lågt blodvärde är inte alls bra!
Vill se bilder på magen varje vecka som förra gången, om man får önska 🙂