Hur kan ni låta Molly vara borta i två veckor? Saknar ni inte henne?
Gud jag längtar. Jag längtar hela tiden, till och med när jag sover. MEN:
Jag och Hugo kanske har ett annorlunda tankesätt som tänker att detta är utvecklande? Vi skulle aldrig säga ja till något som vi inte tror att våra barn skulle fixa. Det är inte främmande personer. Det är min pappa. Våra föräldrar står oss och barnen allra närmst. Vi och dom investerar dagligen i relationen gentemot barnbarn.
Det är inte så att vi har frågat ”kan ni passa Molly i två veckor” utan det här har varit pappas och hans underbara tjejs intiativ. Innan semestern så frågade dom om inte Molly kunde få stanna med dom efter att vi åkte hem.
När jag var liten så följde jag med min mormor och morfar till Finland. Vi har rest i hela Europa. Jag har varit på kollo. Jag har gjort mycket utan min mamma och pappa. Det var inte det att som sköt undan mig och inte hade tid för mig, utan vi hade privilegiet i att ha fler trygga familjemedlemmar.
Molly har vetat om att hon kan säga att hon inte orkar mer, och då hade vi ordnat med flyg och åkt för att hämta hem henne tidigare. I fredags vart hon ledsen under ett samtal och jag gick direkt in på flygresor. Senare samma dag pratade vi igen, då var det bra. Vi vuxna pratade och bestämde oss för att ta beslutet efter att vi pratat igen på kvällen. Det var fortfarande bra och så har det fortsatt till och med idag. Molly skrattar, kramar sin morfar och säger att hon saknar oss.
Jag kan förstå att det är främmande att sin fyra åring vara borta i två veckor. Vissa kanske inte ens har sovit borta en natt från sin fyra åring. Men jag kommer aldrig att sätta mitt barns mående på spel. Jag tar hennes bästa i första hand, alltid. Jag kommer aldrig att ställa mig i vägen för henne att bygga upp trygga relationer utom vår grundfamilj.
Vi är oerhört tacksamma för att vi har många kärleksfulla armar inom vår krets. Det är inte bara inom familjen, utan vi har vänner som vi också betraktar som familj.
Bara ni som kan veta hur länge Molly kan vara utan er. 2 veckor låter mycket för en 4åring men de verkar ha en nära relation så det är väl en kul grej att resa med morfar. Vår 2åring sover både hos mor och farföräldrar men 1 natt i taget. Ca 2 nätter i månaden sover han borta. Det funkar fint. När jag var liten sov jag också över hos mormor & morfar i flera dagar i sträck under sommaren. Roliga
minnen! Gör er grej ?
Åh jag tycker de är härligt att ni har sådan fin relation allihopa och att barnen vill vara där och viseversa att de vill ha dem så länge. Jag tror de skapar fina minnen och framför allt en jäkla trygghet! =)
Jag har två barn 4 och 2 år jag skulle mer än gärna se att de hade mor/far föräldrar som kunde ha dem lite mer och att spendera mer tid än när vi är med. Men så är inte fallet tyvärr. så jag hejar på Molly klart hon ska de underbart ju ?
Klart ett barn ”fixar det” och ”klarar det” barn är anpassningsbara till allt. Men det är fortfarande du och Hugo som är största tryggheten. Psykologer rekommenderar att barn inte är borta från sina föräldrar mer än hur gammalt barnet är ex 2 år 2 nätter…
Det är inte hur hon klarar det nu, utan hur det påverkar henne i framtiden.
Klart ett barn ”fixar det” och ”klarar det” barn är anpassningsbara till allt. Men det är fortfarande du och Hugo som är största tryggheten. Psykologer rekommenderar att barn inte är borta från sina föräldrar mer än hur gammalt barnet är ex 2 år 2 nätter…
Det är inte hur hon klarar det nu, utan hur det påverkar henne i framtiden.
Så himla tråkigt när det ska skuldbeläggas…
Jag har varit hos min mormor hela somrar sedan jag var liten då mormor bodde långt från oss. Dom somrarna är jag så tacksam för som vuxen! Så mycket man lär och får genom att spendera tid med far eller morföräldrar.
Min mormor är också väldigt glad över dom somrarna som hon fick ha sina barnbarn hos sig..
Dom gångerna mina föräldrar vill ha våra små kottar över natt blir jag alltid lika glad, inte för min egna skull, utan för att det finns andra vuxna i mina barns närhet som älskar dom och vill vara en del av deras liv… ❤️
Helt klart ska molly åka iväg om hon vill det. Det e nog nyttigt! 🙂
Men hämtat henne när hon ville det sen.
Tror inte jag skulle kunna ha min 4-åring borta två veckor, det är väldigt lång tid, men en vecka kanske…. Sålänge barn mår bra så gör alla som de vill, kritiserar ingen :). Vår 4,5-åring brukar vara borta 2-3 nätter kanske 2-3 gånger per år hos sina far- och morföräldrar. Vi bor långt från varandra (22 mil drygt) så vi ses inte jätteofta men med jämna mellanrum förstås och då flera dagar i stöten. Har fin och nära kontakt med släktingar 🙂 Hade vi bott närmare hade barnen definitivt varit oftare hos sina mor- och farföräldrar. Härligt att ni kan ha det så 🙂
Jag har 2 barn, en 3.5 åring och en snart 8 månaders bebis. Jag tänker lite lika som du, tror jag. Förutom jag och min man så är mina föräldrar de viktigaste personerna i min barns liv. De har även många andra vuxna a runt omkring sig som betyder mycket som de känner sig trygga med. Sedan stora barnet varit liten har vi träffat mina föräldrar minst 1 dag i veckan och de jobbar på att skapa en egen relation till barnen, en relation som är stark utan att vi som föräldrar är med. Det handlar inte om att vi ska ha barnvakt, det handlar om deras(!) Relation. Vi har frågat 6 gånger på 3.5 år om barnvakt och 2 av gångerna var nör lillebror föddes och när han sedan behövde åka tillbaka till sjukhuset veckan efter. Men min föräldrar frågar ofta om de får ha henne några timmar och ibland sova över, för att få egen tid med henne. Snart kommer de få börja ha lillebror lite grann också. (Mina svärföräldrar bor långt bort och därför skriver jag bara om mina föräldrar.) Det bästa jag vet det är att se mina barn tillsammans med mina föräldrar, den kärleken. Jag blir så varm och jag är så trygg i att de har en sådan fin relation. De visar kärlek, de kan bråka och jag vet att mina barn kan alltid vända sig dit om de behöver stöd. Jag tror på att skapa fina trygga relationer till fler vuxna än sina föräldrar är bra och ger barnen mycket. Och ja självklart saknar man sina barn när de r borta. Även om man ”passar på” att göra saker som är lite knepigare annars. I mitt fall storstädar jag alltid och åker till Ikea. Haha och kollar film på dagen-lyx!
Jag har skickat iväg min son till sin farmor och farfar på sommaren sedan tre års ålder ! Först någon vecka och nu brukar han vara borta i tre veckor , hade heller aldrig gjort det om han inte själv ville men det är ju underbart att de har andra relationer och andra människor runt om som älskar de små liven ! Tycker inte det är något konstigt alls utan bara positivt !!! Det är ju på barnets villkor och det är ju fantastiskt !!! Önskar jag hade kunnat göra så när jag var barn också !!
Jag tycker det är skitcoolt av er och Molly! Heja er!
Jag har en 3-årig son och har aldrig sovit en natt utan honom. Han är väldigt mammig o väldigt blyg. Det är inte så at jag inte vill ”släppa” honom utan det har blivit så utifrån hans behov och för vi inte har något stort socialt nätverk omkring oss, ingen stor familj eller massor av vänner, den enda släkting mina barn har (har två barn, en dotter som fyller 13 och en son på 3) är min mamma som nu är ”lite till åren”. Hon bor 30 mil från oss och finns inte där varje dag och det är inte lätt att skapa en så nära relation. När min dotter var liten så var jag ensam många år och då hade jag mkt mer hjälp o stöd av min mamma o dottern har en fin o nära relation med henne men nu är min mamma äldre och har varig sjuk och har sämre ork. Min mans släkt bor inte i Sverige och det är inte lätt att åka till de ofta eller för de att komma hit.
Jag ser inger fel i att ni låter Molly stanna m morfar och hur ni resonerar att ni kan hämta henne låter sunt och så länge hon vill själv tycker jag det är jättebra för barn att våga vara ifrån föräldrar o ha många trygga vuxna omkring sig att knyta an till. Önskar vi hade det också. Barnen växer som personer och utvecklas mkt av sådana erfarenheter. Jag tycker det är sunt att hon får vara kvar m morfar så länge hon känner att det går bra själv.. Hon är modig o detta kommer verkligen stärka henne som sagt,, sen är det ju olika hur barnen är som personer också, om Molly inte ville eller vågade vara ifrån er så länge skulle inge hon vara det. Jag tycker det är osjälviskt att ge henne denna erfarenhet och tillåta henne att få växa o bli trygg i sig själv och med andra vuxna i familjen det mår hon bara bra av.. Hade ser varit Leonore som stannade 2 veckor hade det sett annorlunda ut kanske men det är inte så att ni tvingat Molly eller skickat bort henne o inte heller har ni gjort def för er egen skull utan för hennes. Jag kan tycka det känns konstigt att tänka på en natt utan min son men hade vi haft många människor runtom oss hade det kanske sett annorlunda ut. Min dotter har ofta varit hos mormor utan mig osv men nu ser det annorlunda ut o tyvärr har inte min son samma möjlighet men hade han det o han ville så skulle jag aldrig stå i vägen o hindra honom.
Dum fråga om ni inte saknar Molly!
Min dotter som blir 13 var på kollo i sommar, jag saknade henne varne dag hela tiden, oavsett ålder så saknar man sina barn när man är ifrån de men är glad för deras skull o mår de bra mår föräldrarna bra!
Jag kan verkligen inte förstå hur någon kan kritisera ert beslut om att låta Molly tillbringa två extra veckor med SIN morfar. Jag själv tillbringade varje sommar med mina morföräldrar ensam (eller i sällskap med min kusin) i 1-2 veckor innan mina föräldrar o syskon gjorde oss sällskap. Jag anser att det är nyttigt för barn att ha fler än bara ens föräldrar att ty sig till. Jag kände mig aldrig lämnad eller tvingad att tillbringa tid med dem. Tvärtom, tack vare de har jag en större familj. Kan vara viktigt för vissa att även veta att min lillasyster som inte tyckte det var lika kul aldrig behövde sova över mm. Hos dem eller någon annan om hon inte ville. Våra föräldrar kom o hämta oss direkt när man ringde ifall man ångrat sig över att stanna hos någon, oavsett tid. Jag skulle kunna argumentera vidare om varför jag tycker det är en utmärkt och hälsosam idé att låta sina barn knyta ann till fler än bara en själva. Men ska avsluta detta med att även tilläga att jag som följer både Paula och Hugo på sociala medier anser att de är otroligt fina föräldrar till sina små döttrar.
Jag kan verkligen inte förstå hur någon kan ifrågasätta ert beslut om att låta Molly tillbringa två extra veckor med SIN morfar. Jag själv tillbringade varje sommar med mina morföräldrar ensam (eller i sällskap med min kusin) i 1-2 veckor innan mina föräldrar o syskon gjorde oss sällskap. Jag anser att det är nyttigt för barn att ha fler än bara ens föräldrar att ty sig till. Jag kände mig aldrig lämnad eller tvingad att tillbringa tid med dem. Tvärtom, tack vare de har jag en större familj. Kan vara viktigt för vissa att även veta att min lillasyster som inte tyckte det var lika kul aldrig behövde sova över mm. Hos dem eller någon annan om hon inte ville. Våra föräldrar kom o hämta oss direkt när man ringde ifall man ångrat sig över att stanna hos någon, oavsett tid. Jag skulle kunna argumentera vidare om varför jag tycker det är en utmärkt och hälsosam idé att låta sina barn knyta ann till fler än bara en själva. Men ska avsluta detta med att även tilläga att jag som följer både Paula och Hugo på sociala medier anser att de är otroligt fina föräldrar till sina små döttrar.
Jag förstår ert tankesätt och det är fantastiskt att ni har så fina relationer men ett sådant litet barn har sin primära trygghet hos sina föräldrar och två veckor är väldigt lång tid. Varför hämtade ni inte henne när hon vart ledsen? (blöder lite i mammahjärtat) :'( för även om det gick över så är det kanske ett tecken på att hon behöver komma hem till sina föräldrar. Det kommer en tid då hon kommer kunna bestämma själv om hon vill resa i flera veckor med släktingar ♡ Sorry för pekpinnekommentaren..
+1
Jag har sedan jag varit tre spenderat somrarna på min mormors landställe. Mina föräldrar jobbade och mormor var ju ändå pensionerad. Äventyret för dagen var att varje morgon få gå till brevlådan och hämta ett brev från mamma, hade man tur fick man även en godis eller två och på helgerna, en tidning(!!!!). Jag tror detta har stärkt min relation otroligt till just MiN mormor. Mycket bättre än om jag ej skulle varit med bara henne och jag är mina föräldrar evigt tacksam för det. Ni gör HELT rätt!!! Har man rätt personer omkring sig, vänner som familj, som barnen trivs med, spelar det ingen roll vilka det är. Man klarar sig 😉 mer än okej!
När jag var 5 flög jag själv för första gången till släktingarna i ett annat land. Såhär 23 år senare kan jag meddela att jag inte lidit några men av varken det eller de två veckorna jag spenderade hos släkten innan mina päron gjorde mig sällskap.
Vilken upplevelse för Molly skulle jag vilja säga. Lek, bus, bad å massa kärlek istället för vardagen. Sen är de nog lite lyxigt att göra nånting utan att behöva anpassa sig efter lillasyster
Låter sunt! Att inte ha sovit borta en enda natt från sin fyraåring låter däremot inte hälsosamt, och som ett större behov från förälderns sida än att låta sitt barn utveckla fina relationer med andra.
Jag har aldrig sovit borta från min fyraåring. På vilket sätt skulle det inte vara hälsosamt menar du? Alla familjer är olika och behöver olika. Konstigt sätt att uttrycka sig på.
Förstår att barnet och far/morföräldern ska ha bra relation. Det är superviktigt och även forskning visar hur viltigt det är men 2 veckor är alldeles för länge för en 4 åring att vara frän sina föräldrar.
Säger vem? Du? Skitsnack säger jag!
Det är Paula & Hugos barn, inte ditt. Dom känner sitt barn bäst och vem är du att säga vad som är rätt & fel? Sköt ditt ??
Läs utvecklingspsykologi ?
Varför skulle det vara det? Övriga familijen ses kansek också som ”föräldrar” nästintill. De har kansek den speciella relationen, och då
är det ju ingen fara? Det finns skype/videosamtal så man kan enkelt både prata och se med sitt barn nuförtiden.
Så om barnet trivs, så varför inte? Hon tar ingen skada direkt.
Varför skulle det vara det? Övriga familjen ses kanske också som ”föräldrar” nästintill. De har kanske den speciella relationen, och då
är det ju ingen fara? Det finns skype/videosamtal så man kan enkelt både prata och se med sitt barn nuförtiden.
Så om barnet trivs, så varför inte? Hon tar ingen skada direkt.
Jag tycker att det är bra att Molly får vara med sina morföräldrar i 2 veckor, barn lär sig av det 🙂 Mamma brukade skicka mig till kollon samt till Finland i 4 veckors tid, visst saknade man sina föräldrar men man hade hur kul som helst med släktingar i Finland. Man lär sig att uppskatta lite med 🙂
Otroligt fånigt att öht ifrågasätta detta. Själv tillbringade jag flera veckor i sträck hos mormor på sommrarna, var hur kul som helst.
Då (mitten på 70-talet) ifrågasatte ingen det, Det är nu med curling-tänket som får folk att reagera och agera hur märkligt som helst.