Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

… Vissa saker är mindre charmerande. Här kommer listan med den mörka sanningen om att ha barn:

• Man ligger i mjuk, varm säng tillsammans och njuter av att ha sitt älskade barn stilla och nära. Plötsligt känner man hur barnet nyper med sina vassa små tår rakt i magen. Äej det är så obehagligt med nypande små tår i magen…
• Förbered dig själv på att du inom dom närmsta åren kommer att bli en mänsklig klätterställning. Det försöker att klättras upp vid bena, din hals är ett utmärkt grepp för att svinga sig, ens kläder blir helt utdragna. ”Stopp min kropp” funkar med den stora, men inte den lilla.
• ”Hugo har du sett min mascara?”. Nehe, nu är den också borta. Tillsammans med hårborsten, favoritkrämen, sommarskorna, besticken och fjärrkontrollerna. Lite då och då kommer det mesta tillbaka, men överlag är det alltid någonting som är borta. Barna kan vara dom listigaste små tjuvarna.
• ”Oh vad mysigt, vilken film ska vi se på?”. En dag FULL med aktivitet för deras skull. Flås, spring, multitasking på nya nivåer, mjölksyra och träningsvärk. Äntligen får man med sin andra hälft sätta sig soffan och få njuta lite av tystnad och att bara vara. Då hör man gastandet från ovanvåningen. ”Oh no you diden´t”, Ibalnd undrar jag om barna har någon kupp mot oss föräldrar, en kupp som handlar om att ge lite tid åt varandra och mycket tid åt dom. Med deras läskiga tajming i när dom behöver oss. Det är himla tur att man älskar dom och gör precis allt för dom.
• Jag kan inte ens räkna hur många gånger som jag har stannat vid vägkanten. Ledsna barn när jag kör är ingen bra kombo. Ska vi iväg ser jag till att dom är mätta och glada. Matchar deras sömn med bilturen. Ibland blir allt pannkaka och då blir det gråtfest i bilen. Barnen gråter, jag gråter. Då sitter vi vid vägkanten tills att det känns bättre igen.

Att ha barn är som att ge sig ut i en berg och dalbana utan slut. Man når både tippar och dippar. Man känner alla möjliga känslor parallellt hela tiden. Jag älskar mina barn för att jag anser att dom är den rikaste källan av kärlek. Barnen är så otroligt rena och sköra. Genom ens familj hadnlingar, kärlek och trygghet kommer barnen en dag att vara vår framtid. Där dom i sin tur har blivit starka indivder som nu själva kan skriva sin historia. Jag älskar barnen för att dom har gjort mig till en bättre människa.

Genom dom har jag hittat ett lugn, som jag saknade innan dom. Och den saknaden på lugnet gjorde mig många gånger osäker. Genom mina barn känner jag mig mycket mer säker, mycket mer självständig och jag känner mycket mer kärlek till mig själv genom just barnen <3