Kompisar eller kära? Låt barn vara barn!

Vad tror ni att vi har för potentiella kärlekspar i influencervärlden?Jag tror att Marguaxs Arnold kommer bli superkär i Chloé som ofta förekommer på Fornis blogg och som är dotter till Amanda Panahi.
Ett annat potentiellt kärlekspar är GabJossans Jason och Hugo och Paulas Leonore. Där ser jag puppy love i min spåkula om en si så där 15 år.
De kommer bli bloggvärldens nya Blondinbella och Nils aka Hajpojken där Jason kommer ta med Leonore upp till Umeå för att lära henne allt han kan om pinnbröd medan Leonore kommer vis honom hur man bäst poserar med en ryggsäck från Kånken.Jag tror även att Tom-Allan kommer charma brallorna av Bella och Odds lilla Salsa. (Alltså inte bokstavligen då..)
Hon kommer avundas hans tjocka mörka lockar och han kommer vara lite småskraj för Sallys storebror Gillis eftersom han redan haft ”the talk” med honom om vikten att behandla hans lillasyster med respekt.

På långlediga helger är det lätt att det blir en del slösurfande i soffan, inte sant? Jag var inne på Bloggbevakning i helgen och fick syn på ett inlägg som fångade min uppmärksamhet. Det som gjorde det var att det skrevs om influencers barn på ett sätt som gav mig en olustig känsla i magen. Jag vet inte riktigt varför för det är inget farligt som skrivs egentligen men det här fick mig verkligen att haja till och jag tror det var fler än jag som gjorde det för kommentarsfältet stängdes av. Först och främst tycker jag det är konstigt av Camcam, som är så noga med att blurra ansikten på barn i bloggen skriver såhär om just barn. Vad hände med integriteten för dem? Skriv om oss föräldrar och våra val allt du vill men jag trodde barnen skulle få vara lite ifred? Här blev det en rejäl tankevurpa tror jag. Sen är det något med att spekulera i barns framtida relationer som får det att skrika ”stopp och belägg!” för mig. Jag har tidigare sagt saker som ”åh, titta dom är kära!” på skoj exempelvis när Molly var liten plutt och hon gick hand i hand med en jämnårig pojke. Men barn är inte kära i varandra och vi vuxna ska inte pracka på dom kärleksrelationer när det som i verkligheten tar plats är en vänskapsrelation. Barn är kompisar och kan känna kärlek till varandra men det är ingen vuxen kärlek. Genom att som vuxna säga saker som att förskolebarn har en pojkvän/flickvän när de har en kompis det andra könet stärker vi bilden av att pojkar och flickor inte kan vara kompisar utan bara par. Jag säger än idag ”min killkompis” om jag pratar om en manlig vän och det är så djupt rotat i mig. Varför ska jag behöva lägga till att han är kille när det rör sig om en kompis? Är det skillnad på killkompisar och tjejkompisar igentligen? Det tror jag är för att annars antas det att om jag som tjej är med en kille = relation som inte bara är kompis.
Det är fler saker jag tycker skaver med det här inlägget:

• Att influencers barn skulle bli kära i varandra bara för att deras föräldrar jobbar med samma saker – tänker man så på exempelvis en skola att alla lärares barn kommer bli par i framtiden? Varför skulle Leonore och Jason bli ett par bara för att jag och Gabriella jobbar med samma sak? Är inte det jättekonstigt resonerat?
• Att utgå från att alla barnen i framtiden kommer vara intresserade av det andra könet, det är såna antaganden som gör svårt att komma ut om man nu inte identifierar sig med normen. Våra barn kanske följer normen eller så känner de kärlek till det egna könet, allt är okej och jag vill att de ska känna att det är lika naturligt och rätt oavsett.
• Att storebror Gillis ska ta ett ”snack” med Tom-Allan om sin lillasyster. Känns inte det väldigt gammaldags och unket att en man ska snacka med en annan man om en kvinna? Usch, sånt får mig att brinna av att det skulle vara som att hon är hans ägodel och nu ska nån annan få lära sig hur han får hantera den för att det ska vara okej. Med tanke på vilken powermamma Sally har i Isabella tror jag hon kommer klara av allt där galant på egen hand och inte behöver nån annan som för hennes talan.

Som sagt, egentligen har Camcam inte skrivit något grovt eller hatiskt men det fick mig ändå att tänka till. Sånt här tror jag påverkar våra barn mycket och sättet de vågar ta plats på i framtiden. Jag har slutat kommentera kompisrelationer mellan barnen annat än att det är just kompisar och det hoppas jag fler gör. Jag hoppas våra barn får möjligheten att vara kompisar med det motsatta könet i skolan utan att det ska ropas om att dom är par. Låt barn vara barn!