Igår var det vår älskling Leonores dag. Ett barndop stod på schemat och det blev jättemysigt. Vi valde att vara färre denna gång och lägga dopet på en söndag. Fokuset låg på alla barnen och vi har fått en sån fin hjälp. Tidigt på söndagmorgon åkte jag med min syster till lokalen. På plats var mamma och sedan droppade ännu mer vänner och familj in för att hjälpa. En timme innan kom våra prinsessor och vi klädde oss tillsammans. Molly hade själv valt sina klackskor (läs ballerina) och hon var spänd. I flera dagar har hon brustit ut i gråt och sagt ” jag vill inte att Leonore ska dö”. Hon kopplade inte att hon skulle döpas så även igår var hon nervös.
Leonore var så himla fin. Det är vackert att se sina barn såpass uppklädda. Det glädjer mig att våra barn är döpta i samma klänning, i samma skor, i samma kyrka och döpta av samma präst. Barnen fick sitta långt fram i kyrkan och dom satt mitt emot oss föräldrar och faddrar. Simon sjöng vackert ”det vackraste” och ”utan dina andetag”. Jag blev rörd och kärleken till Leonore blev påtaglig. En liten twist som vi hade på detta dop var att det faktiskt var ett dubbeldop. Hugo döptes också och det var svårt att hålla sig för skratt. Vi skämtade om att han också skulle bli buren av sin fadder och också ha en vit klänning. Nåja fint blev det och efter ceremonin bjöd vi på lite mat, varmkorv, häng och lek. Det bästa med hela dopet var avslutningen. Vi började med danstopp, limbo och hela havet stormar. Bara det att ALLA var tvungna att vara med, alla vuxna skulle också vara med och leka. Vuxna och barn tjöt av glädje och vi skrattade i kör. Det armbågades, knuffades och det gick vilt till. Vinnaren blev Mirelle =)
Vi gör oss dopfina 
Älsklingar 
Gräddbakelse 
Påväg till kyrkan. Klänning: By Malina 
Simon in action 
Ett gäng av ungar som hade första parkett 
Titi häller upp dopvatten
Som jag älskar er 
Sen var det Hugos tur 
Nu är även du döpt älskade Leonore Lily Alma 
Naomi roade sig med lite lego 
Leonore tittar nyfiket på när dom äldre barnen lekte danstopp 
Jag är lycklig över att både vi och barnen har fina vänner inom en och samma familj. Det finns en till alla och Molly var glad över attg ha så många viktiga samlade. Det var Leonores dag men även alla andra älsklingsbarns dag. Här med en av bästa vännerna Kiara
Hela havet stormar
Jättefint dop!
Vart kommer ballongerna ifrån? 😀
Gud så härligt dopet såg ut att vara =)
Ni har jätte vackra döttrar =)
Gud så fina allihopa är. Du och din syster är så fantastiskt vackra i era klänningar, måste bara fråga vart din systers klänning är ifrån? Verkligen en drömklänning. Kram på dig Paula
Åh va fint och härligt det ser ut! Jag ångrar lite att jag inte döpt mina barn. Men jag döpte inte äldsta.. Då känns det dumt att döpa dom andra liksom
Hej Paula! Vilken fin dag ni verkar ha haft! Jag har bara en fråga, varför har ni valt att döpa era barn? Är det av religiösa skäl eller något annat? 🙂
Ni verkar ha haft en fin dopdag ? jättefina bilder! Kram ❤️
Väldigt fina bilder ?
Kram Camilla
http://www.tiobarnsmamman.se
Va söt din syster är!! 🙂 Leonore blir bara mer och mer lik Hugo! Vackra barn du har! 🙂 🙂
Hej. Jag har en fråga som gäller mitt beteende efter att ha blivit lämnad i en relation. Mitt beteende är skadligt för mig själv men jag kommer inte riktigt ur det.
För ungefär ett år sedan blev jag lämnad av mitt ex efter 5 år ihop. Detta tog jag väldigt hårt då jag älskade honom och han varit min första och enda pojkvän. Slutet var väldigt smärtsamt och jag hamnade i en depression som varade rätt länge och försökte väl på alla sätt och vis att få honom att ändra sig och vi fortsatte att ha någon konstig kontakt i någon månad. Men efter ett halvår drygt så slutade vi även med det och sedan dess har vi pratat mindre och mindre hela tiden. Vi kom överrens om att vi vill finnas i varandras liv och att vi vill kunna vara vänner. Vilket dock är väldigt svårt.
Efter att inte ha setts på 3 månader träffades vi i början av sommar och umgicks som vänner en gång. Vilket kändes väldigt bra för första gången sedsn uppbrottet. Men dock pirrade det verkligen i magen när jag såg honom.. var alltså dubbla känslor att träffa honom, försökte ignorera fjärilarna och försöka njuta av vänskapen som vi har men det var en svårighet.
Under sommarn tappade vi dock kontakten då han ställde in gång efter gång när vi skulle ses vilket inte gynnade vårt försök till vänskap.
För någon vecka sen kontaktade jag dock honom efter att vi inte sagt ett ord till varann på 2 månader. Han sa då att han tycker att det är tråkigt att vi inte haft kontakt den senaste tiden och att han gärna vill ha det om jag inte mår dåligt av det.
Nu har vi sagt att om han kan behandla mig som en vän och inte som han gjorde tidigare så kanske vi kan det.
Men mitt stora problem i det hela är att jag har som en form av beroende. Jag läser ständigt hans profiler på sociala medier, kollar om hans vänner lagt upp någon bild osv. Då han med jämna mellanrum figurerar i media så kontrollerar jag även dessa .. går inte en dag utan att jag gör det och det värsta är att jag väcker ju såklart avundsjukskänslor hos mig själv genom detta..
häromdan hörde jag honom på radio och då vart det med ens jobbigt då jag inte hört hans röst på 4 månader.. den röst jag hört dagligen fram till för ett år sedan.
Jag måste sluta med dessa beteenden och släppa vad han gör i sitt liv och fokusera på mitt eget.. men jag kan inte.
Och nu har vi sagt att vi sks försöka ses en stund framöver. Men jag är nästan rädd att jag kmr få de där fjärilarna i magen igen.. tror verkligen att jsg älskar honom trots att jag försökt komma över honom. Men jag kan nog inte säga nej till det heller, klarar inte att klippa alla band med honom.
Hur ska jag kunna sluta med mitt beroende? Jag har nyligen tagit bort alls bilder jag hade på oss på sociala medier samt slutat följa honom på facebook.. men är fortfarande vän med honom och går därför aktivt in och tittar jämt. Klarar inte att ta bort eller blockera honom. Mitt beteende är pinsamt och jag skäms för att tala om det för någon
Var e lokalen?