Som jag älskar min familj. Men idag eftermiddag fick jag nog. Vi bytte av efter Hugos dag. De skulle iväg på kalas, jag orkade inte följa med utan tog med mig datorn och sitter i detta nu på ett café. Bara jag. Datorn. Jobb. Och lilla bebis som fortfarande ligger i magen.
I helgen handlade allt om Hugos tävling. Hugo ställde för första gången upp och tävlade individuellt i crossfit. Det slutade på 5e plats. Som jag är stolt! Hugo är grym. Han visar att man kommer vart man vill med lite vilja, pannben, uppoffring och stöd. Jag stöttar honom till 12000 %. Det finns inte att jag missar något han är med i. Molly är också en hängiven supporter. Hon klappar händerna och skriker över hela arenan ”HEJA MIN PAPPPAAA”. Men visst är det kämpigt. Höggravid jaga en vindling på två år. På en fullsatt arena. När hann hon bli så snabb? Jag hinner inte efter henne längre. Vi matchade Hugos tävlingstider, annars höll vi oss utomhus och upptäckte Norrtälje där tävlingen var. Hugo åkte redan klockan 06 varje morgon och somnade innan klockan 21. Det får bli så, att vi delar upp oss för att det ska funka. Idag var Molly hemma från förskolan. Likaså i fredags. Då hade vi en heldag på Junibacken tillsammans med farmor Fia. Vi hade vänner över idag. Jag kände att jag behövde få vara lite ensam nu på eftermiddagen/kvällen. Inte vara någon annan till lags. Som jag skrev ovan, jag älskar dom till döden men det vart intensivt i helgen. Jag fick under gårdagen värkar mitt under allt också. ”Vad sjutton inte nu” var min tanke.
Vi hade bilen med våra väskor till BB. Och Mollys övernattningsrygga. Man vet ju inte när bebis vill komma och eftersom vi var borta nästan hela helgen var det lika bra att ha allt liggandes i bilen. Jag har ingen annan erfarenhet än att det börjar kännas och vipps är förlossningen igång. Latensfas osv. Det jag har haft sedan igår måste vara förvärkar? Det kommer oregelbundet och det känns inte som att det är dags. Det är en ny graviditet och nya erfarenheter. Men visst stannar jag upp och känner efter. Rör sig bebis, känns magen hård, släpper slemproppen nu? Det jag upplever som mensliknande värkar sitter kvar idag också.
Junibacken
Ni alltså. Bästa men ibland ger ni båda mig grått hår =)
I detta nu. En riktig Paula-fika. Jag har sedan jag varit liten alltid valt ett glas mjölk med en chokladmuffins när jag fikat
Åh vad mysogt det låter ändå! 🙂
Också BF 24e och SOM jag behöver egentid om dagarna – från både man och barn (4 och 7). Så det både tar jag mig och får jag..
Men visst är det svårt inte minst på helgerna, för kvalitetstiden med familjen är ju både sjukt viktig och härlig.
Jag har BF den 24 november och har haft hemska förvärkar i en veckas tid, typ som en ständigt pågående latensfas. Sjukt jobbigt, man tror det är dags vilken sekund som helst! Och inte minst sagt påfrestande… Hoppas du slipper något sånt, heja oss som snart ska föda!
Har en hemma ibland måste man iväg bara.
Två med ADHD förstår att det inte är lätt.
Hej Paula!
Jag väntar spänt på er lilla bebis, jag fick min flicka för 4 veckor sedan och åhhh vad tiden går fort!
Det var så kul när jag födde min första flicka i februari 2014 på BB stockholm så hade jag en barnmorska som jag nu inte kmr ihåg namnet på som tyckte vi var väldigt lika till sättet. Hon frågade mig om vi var släkt under tiden jag blev sydd. Väldigt intressant och kan inte glömma det hahha. Kom på det nu igen när jag fick henne på efterkontrollen med min nya bebis. Hon kände dig tydligen så kunde då tänka mig att det var din doula! :)))
Stort lycka till! Allt kommer gå galant ❤️
Men Paula, varför är du inte hemma i ditt fina hus med datorn istället. Nu kommer snart lillasyster och det ska bli så kul att se om hon liknar Molly 🙂