Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Min kille för en dag

Alltså I love it. Igår skrev jag en lista på vad jag skulle göra om jag var Hugo för en dag. Det var så roligt att se honom läsa listan, han började skratta sådär underbart som bara han kan <3. Läs listan här. Imorgon kommer Hugos svar, på vad han skulle göra om han var mig för en dag.

skacc88rmavbild-2017-03-29-kl-12-45-18

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Linn

    Jag skulle vilja att alla tänker efter vad det ”traditionella” sättet innebär. På vilket sätt är det vackert att en Pappa skänker bort sin dotter till en annan man? Det är fruktansvärt och det är något som måste försvinna! Det är otroligt gammeldags och bakåtsträvande. Jag ser absolut inget fint med det. Varför har min pappa rätten att lämna över mig som kvinna?

    Tänk efter. Det är kvinnoförnedrande.

  2. Nathalie

    De är egentligen inte svenskt att pappan leder en fram till altaret men de var min önskan och min pappa som jag älskar och värderar väldigt högt kändes så självklar för att jag alltid varit pappas lilla flicka och alltid velat följa med dit han ska! Så, så blev det och de va jätte känslofyllt och fint för oss och hade inget att göra med att han lämna över mig för att Jocke nu skulle ”äga” mig.. så de är inte ovanligt men svenskt är de inte ?

  3. L

    Att pappan leder sin dotter genom altargången vid bröllop är definitivt inte ”traditionellt” i Sverige. Du har sett för många amerikanska filmer. Traditionen i Sverige är att brudparet går tillsammans. Den amerikanska traditionen bygger dessutom på synen att kvinnan är en sak som ska överlämnas från pappan till blivande maken. Det är alltså upp till pappan om hon ska få gifta sig eller inte och inte upp till henne själv. Gamla unkna könsroller, inte särskilt vackert.

    1. Therese

      ”L”: Jag är helsvensk och min man är skotte. Vi gifte oss förra året i Skottland där vi bor och min pappa gick med mig upp i mittgången. Inte för att ”ge över mig till min man” men mer som en fin grej, jag ville att det skulle vara speciellt när jag och min man såg varandra första gången den dagen, därför valde vi att inte se varandra förrän när vi skulle byta löften. Det kändes också lite som att min pappa har varit med mig genom hela livet, lett och stöttat mig. Och nu är det min man som skulle ta över den rollen som mer än att ha varit min pojkvän i flera år. Det är inte alltid tradition i Skottland och som du säger så är det kanske inte är tradition i Sverige, men vad gör det? Vi gjorde precis som vi ville den dagen vi gifte oss, för det var vår dag. Spelade ingen roll vad traditioner säger.

      Paula, tack för en underbar blogg och podd!! 🙂 kramar

      1. Linn

        Varför kunde du inte gå upp med båda dina föräldrar till altaret för att möta din man? DIn kommentar är helt meningslös. Det är självklart att ni gjort på det sättet eftersom det i alldeles för lång tid varit mannen i familjen som skänker bort sin dotter till en annan man. Skäms på dig som kvinna.

      2. Linn

        Varför kunde du inte gå upp med båda dina föräldrar till altaret för att möta din man? DIn kommentar är helt meningslös. Det är självklart att ni gjort på det sättet eftersom det i alldeles för lång tid varit mannen i familjen som skänker bort sin dotter till en annan man. Skäms på dig som kvinna.

stats