Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Mitt vikt-igaste år

Jag har fått en inbjudan att vara med på en workshop i början av det nya året där vi under en dag kommer vara ett gäng tjejer som övar på olika lyft och övningar, lunchar och har föreläsning/diskussion. Min roll i det hela skulle vara att gäst föreläsa på tema bodyshaming.

Snart har hela 2018 gått och det året har nog varit det år det lagts mest fokus någonsin på min kropp. Och då inte från mig själv utan från andra. Jag har haft en problematisk bild av min kropp tidigare och krigat mot spegelbilden men har i flera år varit bekväm i min kropp oavsett form och vikt. Mina graviditeter var självklart omtumlande på ett sätt men jag omfamnade ändå förändringen i min kropp i det vad den gav mig – mina barn. Men det här året har gått från noll till hundra på något sätt – eller kanske att en cirkel har slutits?

Vi började året i Maldiverna på en drömmig strand och en fantastisk semester. Något som dock kom med väldig fart var kommentarer om min kropp. Jag fick höra att jag hade en mammig kropp, hängiga bröst, gropiga lår, att jag ”gick mot normen” med att visa min kropp och att jag valde helt fel badkläder för ”min typ” av kropp, att jag försökte dölja min sladdriga mage med en unge eller klädesplagg… Kommentarer jag aldrig bett om. Och min kropp har inte heller varit normbrytande. Även om jag byggt upp mycket av en skyddsbarriär i mig mot kommentarer på nätet kan jag inte påstå att jag skakar av mig allt. Klart det tar ibland. Även på hemmaplan fortsatte kommentarerna och något jag ofta fått höra är att Hugo kommer hitta någon annan med snyggare kropp än mig, att eftersom han själv är träningsintresserad och vältränad vill han inte ha min mammiga kropp.

I år började också min träningsresa på riktigt. Jag satsade helhjärtat på att komma med i Gladiatorerna och det väckte min tävlingshjärna. Under våren och sommaren avancerade jag i min träning med hjälp av PT och strikt kost och jag fann glädje i att se kroppens framsteg och känna mig starkare och starkare. Det har blivit till en livsstil och som jag känner idag skulle jag aldrig kunna gå tillbaka till att inte träna. Med träningen och kosten har min kropp ändrats, jag har mer muskler och mindre fett och det syns överallt (även på mina tuttar som vi pratat om så mycket senaste tiden). Och nu kom det inte längre kommentar om min mammiga, hängiga kropp utan istället om att jag såg sjuk ut, hade fått anorexi, hade fått ortorexi, att jag svälte mig, att jag såg äckligt smal ut, att mitt ansikte såg för stort ut när jag blivit smal, att jag såg manlig ut med muskler osv. osv. Nu skulle Hugo istället lämna mig för att jag var för okvinnlig i min kropp.

På ett år har min kropp gått från fatshaming (fast jag inte var överviktig eller faktiskt hade en normbrytande kropp) till thinshaming om att jag uppmuntrade till ätstörningar. Under hela tiden har min kropp fått i sig bra mat och varit aktiv och jag har fina värden och känner mig friskare och starkare än någonsin. Om jag kan inspirera någon till rörelseglädje eller att våga ta sig ur sin comfort zon känner jag YES men mitt syfte har aldrig varit att hetsa till något. Under 2018 har min kropp fått mer fokus än när jag väntat och fött barn och DÄR kan vi snacka häftig kroppsförändring.

Min träningsresa har verkligen blivit en krasch in i hur kroppar bedöms, betygssätts och faktiskt blir påhoppade. Jag kan inte sätta mig in i hur det är att vara väldigt överviktig och få hat för det men jag kan tänka mig hur jobbigt det måste vara. Jag har fått tjockis-kommentarer utan att vara tjock så mitt hjärta värker för dem som fatshameas dagligen. Jag säger inte att det är värre eller lika illa att bli ”thinshaemad” men jag menar på att vi måste sluta skuldbelägga och anmärka på andras kroppar. Vi alla gör så gott vi kan utifrån dom verktyg vi har och alla kroppar är lika mycket värda. Under min gästföreläsning vill jag fokusera på träning för glädje, styrka och ork och inte för utseende och att vi ska sluta bodyshamea både oss själva och andra.

Be your favorite kind of you <3

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Lisa

    Jag blir fly förbannad när jag tänker på denna kroppshetsning. Tjejer som känner att dom har rätt att klanka ner på och såra andra. Skönheten sitter ju faktiskt inte i hur mycket man väger. Du är skitsnygg nu precis som du var innan och hade varit även om du blivit tyngre. Du har en fantastisk utstrålning det är den jag ser. Själv så kämpar jag med träningen och känner mej inte 100% nöjd. Samtidigt som jag tycker att folk omkring mej är perfekta korta, tjocka, smala, långa. Men kraven på en själv är ju tyvärr annorlunda.
    Kram

  2. Tina

    Jag undrar hur gamla dessa människor är som fäller dessa kommentarer ?
    Jag ”hoppas” de är yngre , för är man äldre än ca 20 så hoppas jag man har bättre förstånd och förstår man inte säger dumma saker.

    Jag ser ibland du får kommentarer att du har mobbat andra i skoltiden? Men du besvarar aldrig det?

    Tänker det är kanske unga tjejer som skriver skriver krippskommentarerna. Vet ju själv hur hård miljö det är i den åldern och många har nog sagt å gjort saker man ångrar från yngre tiden. Och på internet e det lätt att bara spy ut.

    1. Lizette

      Av min erfarenhet är det oftare tvärtom – kvinnor som är 30+ har oftare tendenser att kommentera andras kroppar och tro att folk bryr sig om deras förlegade åsikter. Och sedan undrar vi varför våra barn mår dåligt…?

  3. Elin

    Vad spännande den där workshopen låter. Skulle gärna varit på en sån! Blir så avundsjuk på dina hårda träningspass som du gör, jag bli imponerad över ditt slit. Jag vet hur mycket arbete som ligger bakom. Du inspirerar mig!

  4. Emma

    Så otroligt bra skrivet!
    Du är fantastiskt vacker, både på första bilden, sista bilden och allt däremellan!
    Är badbilden med tjejerna från Spanien?

  5. Josephine

    Usch så hemskt att behöva ta emot så mycket kroppskommentarer. Förstår inte varför så många tar sig den rätten?
    Bland det värsta jag vet är att få höra sådant, ofta förklätt i all välmening.
    Samma människor som prompt ska kommentera andras matlådor… usch!

    Oavsett verkar du ha slitit rejält under detta år och det är på riktigt inspirerande hur långt du har kommit i din träning på denna korta period.

  6. E

    Bra skrivet. Jag är en av dem som tyvärr är överviktig. Och fått de slängt i fejset också ett antal ggr. Så väl av kompisar, folk man ej känner men även nära familj. Jag har varit deprimerad (förlossningsdepp), fått sjukdomar och div andra besvär. Innan den perioden var jag en relativt aktiv människa och spelade innebady rörde mig snabbt och smidigt, orientering, långa snabba promenader i skogen osv. Önskar jag kunde vara så nu med men min ena sjukdom sätter stopp till viss del. Är genuint ledsen över det men så är det, sjukdomen går inte att bota utan jag får leva med det. Men önskar jag visste hur jag kunde träna för mitt eget bästa. Sjukgymnaster har jag bara träffat på konstiga människor tyvärr som också varit otrevliga. Så jag har inte gått dit igen. Ja så är det i sverige. Och många frågar varför man är tjock.. jaa finns många anledningar, men är inget man vill kanske. Önskar jag kunde va och lyssna på dig då.

  7. Jenny

    Du är så underbar! Dina ord går rakt in i hjärtat! Sånt fint hjärta! Tack från djupet av mitt hjärta! När jag gick upp i vikt för ett par år sedan pga depression trivdes jag inte i min kropp alls. Fick höra från släkt att jag borde gå ner. Pikar. När jag gick ner och mådde skitbra, hade energi, åt regelbundet,bra mat. Då var jag för smal? Men jag hade aldrig mått så bra! Åt bra mat, regelbundet, hälsosamt. Drog ner på sockret. Trivs i att äta bra och vara smalare!

  8. Christina

    Du måste sluta vara till lags hela tiden till vad andra vill och tycker du ska vara. Och sluta lägga energi och skriva om det och ge energin till dom som inte förtjäna den. Märker du lägger så mycket tankar och engagemang i vad andra tycker om dig. Fatta att det bli så men skit i det. Du kommer aldrig duga och vara älskad av alla. Detta är bara kritik och inte hat. Tycker dock de är tråkigt att du ofta skriver om vad andra sagt, fatta också att man ta åt sig, men bygg på självkänslan och inte bara självförtroende, bli säker i dig också så skiter du i vad andra tänker om dig och ditt utseende. Annars kommer du bli galen.

  9. Malin

    Otroligt fint skrivet Paula. Du ska inte vara annat än stolt. Jag önskar att alla skulle få må bra och vilja ta hand om sig !

  10. Elin

    Alltså du är så himla vacker oavsett hur din kropp det ut! Skit i vad alla säger även om jag förstår att det är svårt! Så jäkla viktigt och prata om detta ämne, ingen ska ”bestämma” hur någon ska se ut och inte. Du är en stor inspiration ❤️

  11. A

    Jag hade Äslkar om du la upp lite övningar. Har ofta gjort dina övningar du har tidigare inlägg o älskar de passt mig perfekt

  12. Lovisa

    Ush vad mycket du får utstå, jag vill bara säga hur mycket du inspirerar mig. Är ganska nybliven 2 barns mamma och du får mig att känna inspiration till träning och att vilja vara stark.men något som jag tar med mig från dig är att min satsning på träning inte kan vara just nu då jag har en liten bebis som behöver mig och att min kropp behöver Byggas upp igen. Men min tid kommer.. Och paula, du är grym och vilken jävla prestation du gjort ?du är inspiration, kan du kan jag ?

stats