Lyssnade på podden Livet på läktaren som snackade om vikthets och mammor. Ett ämne som ligger mig ganska varmt i hjärtat. I mitt senaste inlägg om kroppen vill jag ju att vi ska börja se på kroppen mer som bara en kropp och sluta värdera den efter att älska eller hata. Bara acceptera våra skavanker och glädjas över att vi har en kropp som funkar. Det här står jag kvar vid men jag blev ändå lite ledsen av att höra tjejerna i podden säga att som influencer måste man ha lite mer hästar i stallet och inte lägga upp bilder på sin kropp efter förlossningen om den ser ”ovanligt bra ut”. Jag säger ovanligt bra för att dem menade på att det inte är normalt att gå tillbaka till sin ”vanliga” figur så snabbt efter en förlossning och om man då gör det är det fel att visa det för det kan stressa andra mammor.
Som exempel tog de upp Rebecca Stella, Alexandra Bring och Jessica Almenäs där dem två första var dåliga och den sista bra. Det som gjorde att två var dåliga och en bra är att Jessica hade lagt upp en bild från gymmet med att hon var glad över att vara tillbaka där. Och dom andra två har bara lagt upp bilder på sig/sina kroppar med barnen och skrivit typ att kroppen är fantastisk hur den går tillbaka. Det första var ok för att det är bra och träna och det ska man uppmuntra till men att vara nöjd över sin kropp när den på kort tid gått tillbaka till nästan som den var innan är dåligt. I podden menade de då att det är så ovanligt att man ser ut så efter en förlossning att det är fel att en influenser lägger upp bilden, hon får vara stolt för egen del men då bara skicka till sina kompisar och inte lägga upp på IG för att det tar ett år att ”komma tillbaka” efter förlossningen.
Om man följer Rebecca Stella sen innan vet man att hennes flöde är mycket yta – hon har sitt klädmärke där hon själv visar upp kläderna och så är det mycket smink, beachbilder osv. Om man som person blir triggad av fitnessbilder eller liknande ska man nog inte följa henne till att börja med och jag förstår inte varför hon skulle behöva sluta visa sin kropp och vara nöjd över den bara för att hon blivit mamma. Hon gör ju inget hon inte gjort förut? Ibland känns det som att med moderskapet ska man omedelbart bli en ”Mamma” som bara är en mamma och inte längre den person man var tidigare.
Alexandra Bring ÄR ju också en träningsprofil. Hon jobbar med träning och har sitt träningsmärke och har lagt upp träningsvideos hela graviditeten och jag tror alla som följer henne vet om att träning är en stor del av hennes liv. Hon blev inte så stor under graviditeten och hennes lilla bebis föddes dessutom för tidigt. För det äger hon rätten att vara förundrad, nöjd eller vad som helst över hur hennes kropp gått tillbaka efter förlossningen. Alla är vi olika och har olika förutsättningar, Alexandra har alltid varit liten och pratat om det själv.
Om jag tänker tillbaka på min första förlossning så var det både jättejobbigt och jätteskönt efteråt. Jag var knappt 20 år och gick upp över 25 kg med Molly i magen. Det var ovant med den förändringen och även om jag förstod det rent logiskt fattade jag det inte riktigt kroppsligt om ni förstår vad jag menar. Sen kände jag mig verkligen SÅ smal efter förlossningen. I mitt huvud kändes det som att alla dom där kilona bara hade rasat av mig och jag såg ut ”som vanligt igen”. Sen i efterhand på bild blev jag förvånad över att den bilden inte stämde med bilden i mitt huvud. För mig har det tagit tid att låta kroppen återhämta sig och gå tillbaka. Jag började träna och tänka mer på hur jag äter och att vara aktiv i vardagen. Sakta men säkert har kroppen sen återhämtat sig. Inte gått tillbaka för jag har en helt annan kroppsform nu än innan Molly, men blivit stark och med mindre fett helt klart. Självklart har det varit irriterande med kompisar som gått ner sina gravidkilon samtidigt som dom tryckt kladdkaka och pommes. För korta stunder innan jag insett att vi alla är olika och att vi får se till våra egna kroppar och dess förutsättningar. Jag tror ingen kommer må bättre i sig själv av att andra inte ska kunna må bra i sig själva öppet. Då tror jag det är bättre att stanna upp och tänka ”varför blir jag stressad av det här? OK hon är smal direkt efter förlossningen men hur ser andra i min omgivning ut? Hur har andra sett ut direkt efter förlossningen? Spelar det någon roll hur andra ser ut?”
Det finns inget rätt och fel med din kropp efter en förlossning. Oavsett om du ser ut precis som vanligt efter en månad, fortfarande ser gravid ut efter 3 månader, har bristningar över magen eller är lika slät som innan. Alla vi mammor går igenom något HELT unikt och samtidigt totalt o-unikt med våra graviditeter. Våra kroppar är olika och det ena gör inte den andra sämre. Försök tänka på din kropp som en kropp helt enkelt och saker som får den att må bra!
Jag kan endå tycka att alla måste få lägga upp bild på sin ’mammakropp’ om man så vill det. Det kan väll inte vara en ensamrätt som bara de som inte ’kroppen gått tillbaka på direkt’ har? Och är det så att man triggas så mycket över hur andras kroppar ser ut efter en förlossning så är det ju verkligen inte någon som tvingar en att titta på dom bilderna. Man måste ju få vara stolt över sin kropp. Och jag tror knappast att de som lägger ut dessa bilder tycker att deras kroppar är bättre än någon annans. Man skall vara stolt över att ens kropp klarat av att bära och föda barn, för det är ju fantastiskt!
Håller med till 100%!!
håller helt med! Jag ser inte ut som jag önskat efter min graviditet och efter att ha blivit akutsnittad men jag är till freds med min kropp och tycker att det dom sa om dom här profilerna var helt skevt! Undrar hur ful, tjock eller hur många bristningar man måste ha för att få lägga upp bilder på sin kropp?
Man kan ju då lika gärna då klaga på att Jessica Almenäs träningshetsar.
Leave Britney alone!!
Jag förstår hur du tänker och det är ju skönt för dig att du har den analysförmågan och det sättet att tänka som skyddar dig från att bry dig om hur andra människor ser ut..
Tyvärr har ju långt ifrån alla det. Jag anser att alla har ett ansvar när det kommer till kroppshets oavsett om man är nybliven mamma , fitnesstjej , driver en blogg med 100 000 följare , har ett instagramkonto med 100 följare eller vad det än är (givetvis ökar ansvaret ju fler antal människor du når ut till) . För precis som du poängterar gång på gång är vi ju alla människor i slutändan.
Barn har absolut INTE den sortens analysförmåga du besitter och har därför inte heller den skyddsbarriären. Man har inte utvecklat det, som barn. Och ja , suprise suprise, barn har också sociala medier idag. Tyvärr.
Men om man förstor precis hur sanna menar i podden? Får jag inte tycka så, jag älskar att det finns två sidor och jag mår så bra att höra någon säga det med all press i dagens samhälle som sociala medier bidrar till.
Lyssna på Rebecca & Vanessas senaste avsnitt så får du höra rebeccas svar på det. Hon va vansinnig med all rätt 🙂 alltid gillat S&M men onödigt med personliga påhopp!
Är de verkligen ”med all rätt” att bli vansinnig? Låter överdrivet tycker jag, jag följer inte Rebecca men jag tog Alexandras inlägg om ”10 dagar efter förlossning” där hon dragit upp tröjan och visar en platt mage som något provocerande, Klart hon får vara stolt, men tror fler tolkade den bilden ”fel” också, däribland Sanna och Maja. Jag diggar Alexandra annars så förstå mig rätt, men den va lite onödig i mitt tycke.
Om du blir provocerad av dessa bilder så är det ditt problem Anna inte den som lägger upp bilden.
Som Paula skriver så är alla kroppar olika, alla har olika förutsättningar, och självklart har Rebecca rätt att bli arg om någon kommenterar hennes kropp och tkr att hon inte ska lägga upp bilder på sig då det är provocerande att hon har gått tillbaka till ”så hon såg ut” innan graviditeten, samma gäller Alexandra. men en fråga då, när är det okej för dom då att lägga ut bilder på sig igen? 6 månader efter? 1 år efter? När?
För det tar över ett år för vissa att ha kommit tillbaka till sitt jag efter en graviditet, vissa längre. Vissa kortare.
Jag menar dom kan inte göra alla ”nöjda” men blir man provocerad, stressad,arg eller avundsjuk så ligger problemet mer hos personen som blir det, tyvärr:
Jag själv blir också förundrad ibland hur f*siken dom kan gå tillbaka så fort då jag knappt gått ner 15 kilo (födde för 6 månader sen) och jag gick upp ca 37 kilo. Blir jag avundsjuk ibland? – självklart!! Men det är mitt problem. Jag önskar ju att jag var som dom ibland, Så det är ju en avundsjuka!z Och ibland bryr jag mig inte alla, utan blir glad för deras skull.
Håller med Anna. Vad var poängen med det i allmänhet? Det känns som att många kvinnor känner att det är väldigt viktigt att visa att man fortfarande uppfyller samhällets ideal, i grunden sätta av män för att uppfylla deras behov, och jag tror att om man är van att värderas positivt efter hur ens kropp ser ut är det viktigt att man snabbt kan få tillbaka den bekräftelsen efter en förlossning eftersom det blir en del av en själv och man annars kan känna att man inte har samma värde. Utseende är viktigt på gott och ont och klart att det blir fruktansvärt jobbigt för någon som är van att vara smal att behöva handskas med känslor att inte vara det och inte få den bekräftelsen, och kanske tom jobbigt att istället värderas mer efter sin personlighet?
Istället borde man prata om andra ämnen som borde vara mycket viktigare efter att fött barn än hur magen ser ut x dagar senare. Jag har så svårt att se att 10 dagar efter man fött sitt första barn kan känna att det är en viktig prioritering, framförallt om man bara ska visa upp att man fortfarande följer samhällets ideal. Om man gör det kanske man kan öppna för en diskussion med självinsikt istället ”varför har jag och vi ett behov av att lägga upp dessa bilder efter det största som kan hända i livet har hänt? Varför har det blivit så i samhället?” Där tycker jag också det är en skillnad på att lägga upp en bild som inte följer ideal för att skapa en mer realistisk bild mot vad media oftast visar eftersom det är så de flesta ser ut.
Bra kommentar Fia, jag håller med dig.
Jag säger bara, vilken fin människa du är Paula! Du är en inspiration till mig och jag följer både din blogg och din instagram. Du har så rätt, vi kvinnor är olika hela tiden och ingen är perfekt!