Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Efter deadline på tenta är det som att kroppen nu tillåter sig att visa sig trött. Jag är helt slut på eftermiddagarna, under helgen sov både jag och Molly en stund för att orka med kvällen. Igår satt jag på möte hela dagen och när jag och Molly kom hem var det som att ögonen tittade i kors. Det man inte vet (eller iallafall inte jag) när man blir förälder är att kaffe kommer bli ens bästa vän. Jag började dricka kaffe sent, det var nog mest för att sluta röka som började med kaffe. Det kan gå dagar utan att jag vill ha men när jag är trött känns det psykiskt bättre efter en kopp. Det är lite som att vara en tonåring igen, jag vill helst bara sova och äta. Denna hunger som utvecklats den senaste tiden är något helt nytt för mig. Som gravid kan hungern bara komma huggandes från ingenstans. Då måste jag få i mig något på direkten. Nu mot slutet kommer denna huggande hunger tätare. Det kan gå bara en timme efter middag och jag är hungrig igen. Himla märkligt. Det känns verkligen som att lillasyster gottar sig i magen nu och för varje dag känns det tyngre. Det där trycket neråt har kommit och det kommer som elektriska strålningar. Nu känns det också mycket lättare att andas, för inte alls länge sen kändes det som att hon satt uppe i halsen på mig men nu upplever jag att hon har letat sig neråt.

Tänk att vi redan befinner oss i slutet av graviditeten. Som jag har njutit av bebis. Alla läskiga milstolpar som vi mött tillsammans, hur min rädsla att förlora henne som egentligen höll i sig fram till rutinultraljudet vändes till hopp och kärlek, det fantastiska när jag började känna hennes rörelser och den ömhet Molly har visat sitt syskon med kramar och pussar. Det har varit en toppengraviditet hittills och det enda som jag egentligen har upplevt som jobbigt är att jag har blivit otroligt varm. Den mest spännande biten ligger fortfarande framför oss och det är givetvis förlossningen. Nästa vecka tänkte jag packa ihop en BB-väska till både mig och bebis. Det hann vi aldrig göra med Molly så nu vill jag vara ute i god tid. Tänkte packa en övernattningsväska till Molly också, vi vet ju inte när förlossningen sker men det skadar inte att ha en färdig rygga liggandes i garderoben. Jag visar dig innehållet och skriver en checklista på vad jag tycker är nödvändigt att ta med ifall du behöver få lite inspiration =)

En väg vi vandrat tillsammans på i åtta månader. Du har vuxit i min mage och du har har redan fått mig att känna lycka över din existens. Nu är det inte långt kvar tills vi ses. Jag, pappa och storasyster längtar efter dig!