Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Hugo svarade på tre frågor igår. Jag svarar på samma:

Vad lägger du och Hugo mest pengar på?

Mat, utflykter och saker till barnen. Det är inte billigt att ha barn. Nu är vi tillbaka i blöjvärlden och det känns tungt att behöva betala närmare 250 kr för två paket blöjor. Sådant kan svida att betala, medans om det handlar om vinterskor eller overaller till barnen. Då vill jag ha kvalité och då får det gärna kosta lite mer. Molly är en vild tre åring och hennes kläder blir slitna fort, därav handlar jag mycket på H&M, Lindex och Kapphal. Enstaka plagg är från t.ex. Ralph Lauren.

Samma sak med utflykter. Så fort solen kommer fram hittar vi på saker tillsammans. Luncher, middagar, glass, nöjesparker. Det kan lätt dra iväg. Vi har stora familjer och äter ofta ihop med familj och vänner. Så kombon att vi ofta äter fler än bara vi fyra och att både jag och Hugo tycker om att äta ute. Man får kompromissa. Vi är noga med att spara pengar och det är det första vi gör varje löning. Man vet aldrig vad som kan hända och när man gör stora köp har man alltid en buffert. Så spara först-spendera sen.

Om hela familjen ska åka någonstans. Vem kör?

Fast det är oftast Hugo. Ibland måste jag i hallen nästan paxa. ”JAG KÖR!”. Barnen sitter där bak så det blir jag som sitter i mitten och pratar med tjejerna. Det är oftast lättare för mig att underhålla dom under bilfärder och så får Hugo knappt plats med sina ben där bak. Om vi möts upp på eftermiddagen efter en dag ifrån varandra brukar jag alltid säga att han får ta båda barnen när vi ska hem. Det är så himla skönt att bara få 15 minuter ensamtid i bilen. Musik, e4an eller bara babbla med en kompis i telefon. Det är grejer det.

En snäll sak som din mamma har gjort som du aldrig kommer att glömma?

Mamma är mitt allt. Då, nu och föralltid. Hon har gett mig allt och jag har verkligen känt mig älskad av henne genom hela min barndom. Det finns ingen som hejar på mig som min mamma gör. Mamma och pappa fick ifrån varandra när jag var ganska liten men jag bodde alltid med min mamma. Jag och min pappa har världens bästa relation idag men när jag var liten var den lite sämre, så mamma tog över lite av den rollen också. Trots det kan jag helt ärligt säga att jag inte kan tänka mig en bättre barndom. Jag fick inga syskon fören jag var åtta år. Jag önskade mig syskon inför varje jul. Detta kompenserade min mamma genom att låta mig ha vänner hemma jämt och ständigt. Mina barndomsvänner vart som syskon för mig, vi har ett gäng ungar som alltid var hemma hos mig. Mina vänners mamma åkte till USA när vi var små och då tror jag att dom bodde hos oss i tre månader.

Mamma gav mig leken. Hon lekte mycket för mig och dagens centrum var alltid jag. Hur kunde hon göra den allra bästa dagen för mig just idag. Lite samma mentalitet som jag idag kör med mina barn. Mamma gav mig tillit till andra än hon själv, hon gav mig trygga relationer till andra. Jag och min mormor och morfar var borta minst två veckor varje sommar i Finland utan mamma. Utan några som helst problem. I två veckor fick jag ta med en kompis och leka i min morfars barndomshus. Ett hus mitt ute på landet. Bland åkrar och hagar. Vi hade bondgård, bastu, pilar, hundar, vinbärsbuskar och gräsmattor. En gång i veckan kom det en stor lastbil som fungerade som en affär. Där köpte vi mjölk, smör, ägg och godis.

Mamma fick mig att se det goda hos alla. Det finns ingen varmre person än min mamma och hon är älskad av precis alla. Vi i hennes familj, hennes vänner, hennes arbetskollegor. Hon har det där lilla extra engagemanget i allt, omhändertagandet lyser igenom i allt hon gör. Så än idag har har svårt att något negativt hos andra. Jag kanske ibland är lite för godtrogen men just det där med att jag ser mycket gott hos andra har jag definitivt fått från min mamma.

Kollo är något som jag tycker alla barn borde få uppleva. Förr sa dom ”Det är till för stadsbarnen så att dom får komma ut på landet”. Jag och mina vänner åkte varje sommar. Vilket äventyr. En gång skulle vi lära oss segla. Jag och min kompis båt hamnade mitt i en vind så vi bara drev ut. Det slutade med att en motorbåt fick komma och dra in oss. Att bada i regnet, ha fotbollsturneringar, lära känna nya vänner, träffa snygga killar, ha disco, gå på spökrunda, sova i våningsängar, få vykort från familjen, spela kort till midnatt och bara busa. Det är nostalgi-minnen för mig. Mina barn ska också få åka kollo. Min lillebror åker på sitt första kollo idag så igår frågade han ut mig ”Paula vad är det man riktigt gör på kollo”. Jag blev varm i hela hjärtat när jag berättade om mina minnen. Så tack mamma att du gav mig det.

Jag hittade ett gammalt gästinlägg som min mamma skrev precis när jag hade börjar blogga. Ganska kul att läsa faktiskt såhär fyra år senare =) Du hittar min mammas inlägg här