Inlägg i samarbete med ZOÉGAS
I förra veckan var vi i Helsingborg för att träffa ZOÉGAS igen. Vi sa hejdå efter Kenya, och jag har sett fram emot att få komma till Helsingborg och få se hur kaffet faktiskt blir till. I Kenya slutade vi kaffets resa vid en aktion. Där finns oberoende aktörer som köper upp kaffe, som sedan säljer det till exempelvis ZOÉGAS.
Mona, Maggan och jag utanför ZOÉGAS
Vid Helsingborgs hamn hämtas råkaffet, och tas till rosteriet, där går otroligt kunniga människor igenom kaffet och smakar. Det är mänskliga sinnen som bestämmer om kaffet är godkänt och om det ska rostas i Helsingborg på ZOÉGAS. För att varje enskild kopp kaffe ska vara smakrik och hålla den kvalité som vi kaffedrickare förväntar oss krävs ett hantverk. Det är precis det som gör ZOÉGAS utstickande, att dom arbetar med kaffet som ett hantverk och med en massa kärlek. Man hör när det finns kärlek bakom någonting, och det hörde jag under vår studieresa.
Gänget, det här är en arbetsplats som jag lätt skulle kunna tänka mig att arbeta på
Här ser du råkaffe och rostat kaffe
Visste du att kaffebönor endast rostas i ca sex minuter? Sedan måste det blötläggas fort för att stanna upp rostprocessen. Rostarna i rosteriet arbetar 24 timmar om dygnet måndag till fredag. På lördagar och söndagar är dom igång 10 timmar. Detta för att vi ska kunna få så pass färskt kaffe som möjligt. När rostningen är klar ska kaffet antingen malas eller paketeras som hela bönor (om man vill mala dom själv). Sedan ska dom förpackas. Jag hade aldrig varit i ett kafferosteri förut och blev så fascinerad över hur maskineriet funkade. Allt gick så snabbt, och jag såg från stora pappersrullar som ska bli enskilt kaffepaket till att det slöts om. Jag gick och funderade på vad som skulle hända om en mutter skulle lossna, och jag blev ställd över hur fort allting gick. Överallt gick det spår där kaffet färdades. I slutet sattes kaffepaket ihop i en kartong om nio paket. Redo att gå ut i butik/café eller restaurang.
Paketrullen
Det är en otrolig säkerhet och vi var tvungna att ta av oss alla smycken, bära långbyxor, öronproppar, hårnät, hjälm och vantar. Skulle man tappa metall i kaffet skulle allt bli förstört.
Under vårt besök fick vi även koppa kaffe. Man koppar kaffe för att smaka skillnaden i aromerna. ZOÉGAS blandningar är av olika typer av kaffekaraktärer och det finns något för alla. Jag konstaterade att jag gillar en mellanrost allra mest. Just det att det finns något för alla, och att man går igenom bönorna och smakerna innan de går in i rosteriet var nytt för mig. ZOÉGAS provsmakar dessutom ALLT som är klart innan kaffet får lämna till nästa plats.
Såhär ser det ut när man koppar kaffe. Man tar som en liten shot och spottar ut. Hemligheten är att man ska blåsa upp kaffet i gommen.
Jag lärde mig ännu mer om hållbarhets initiativet ”Coffée by Women” också. Bakom initiativet finns det flera sätt att uppnå goda och hållbara resultat inom kaffeodlingen. Förutom att ge gratis utbildning, tilldela kaffeodlarna en agronom, bidra med kaffeplantor så engagerar sig ZOÉGAS i böndernas familj och därigenom barnen. Barnen ska också ha det bra, och initiativet gör mer än att enbart fokusera på kvinnorna. Bland det finaste inom detta initiativ är att kvinnorna som odlar är inte bundna till att sälja sin skörd till ZOÉGAS, utan dom får välja fritt vart dom ska sälja. Det är otroligt häftigt att ZOÉGAS har skapat tusentals kvinnliga kaffeentreprenörer som ständigt växer.
