Paula Uribe, Kontakt: [email protected]

Veckan började med gråt och bråk

Skrev imorse om energin jag kom hem med från Spanien riktat mot barnen. Den gällde tyvärr inte Hugo de två första dagarna. Gud vad jag har varit sur och ledsen på honom!

Återigen är det, det där med förväntningar. Jag blev besviken och kände mig bortglömd vilket resulterade i mindre roliga dagar med tjafs. Satt i bilen och formulerade ett sakligt sms med varför jag reagerade som jag gjorde på mindre viktiga saker så som att det var döda blommor i alla vaser när jag kom hem eller varför jag blev ledsen när han somnade samtidigt som barnen kvällen jag kom hem från Spanien. Under mitt skrivande fingrade jag på min vigselring och tänkte ”det här är vårt första bråk i äktenskapet”.

Det går ofta fort för oss att få förståelse för varandra.Vad vi missat och vad vi kan göra för att det ska bli bättre till nästa gång. Det var faktiskt länge sen vi bråkade och det kändes skönt att vi gjorde det också. Att få ventilera och berätta det som man annars sväljer för att man inte orkar starta igång något onödigt bråk.

Från min synvinkel kan jag iallafall tala om att jag behöver den där stunden varje dag som man fångar upp varandra. Vår vardag är också som ett ekorrhjul som snurrar av arbete, måsten, sysslor och barn. Hugo är min man och min bästa vän. Jag vill hinna prata med honom, kramas med honom innan jag lägger mig och kör på nästa dag. Missar vi varandra så påverkas jag. Därför har alltid helgerna varit viktiga för mig och nu har vi missat varandra i två helger.

Det är viktigt med ett bra klimat hemma och jag är en känslomänniska som påverkas mest av mina relationer. Nu längtar jag till helgen där vi kan ta igen förlorad tid. Både alla fyra men också bara vi två. Längtar att bara få krypa ner i Hugos famn, kolla på film och äta godis?

Någon mer som haft det tjafsigt de senaste dagarna? Blir det missförstånd och besvikelse av förväntningar ni målar upp?

Jag älskar dig och behöver dig för att fungera

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Annie

    Konflikter går ju inte undvika helt i ett förhållande och oftast handlar det om grejer som man kan skratta åt senare.

  2. Jenny

    När jag får min pms kan jag bli sjukt irretarad på små saker som jag i och för sig kan bli annars också men skillnaden när jag har pms är att jag uttrycker min irritation och om sambon då reagerar på fel sätt enligt mig så är fighten igång. Annars bråkar vi sällan.

  3. Lina

    Ne jag tycker att du faktiskt överreagerat och är barnslig.
    Du har haft flera dagar med egentid, med sömn och ingen stress medan han varit hemma ensam med barnen då kan du väl förstå att han är trött?!
    Och blommorna sen men herregu äre värt att starta bråk om? Välj dina strider

  4. Weronica

    Vi har varit ihop i 11 år nu denna veckan. I går hade vi ett gräl, det började med att jag könde mig väldigt ledsen för en grej på kursen jag går, lite kris och oro för uppgifter som är kämpiga. Jag går en utbildning till coach, något jag drömt om i 15 år, Helt plötsligt blir han uttagen till en coachutbildning på sitt jobb, går upp 10.000 i lön och börjar köra coaching med mig, utifrån bilindustrin där han jobbar. Börjar snacka värde och pris och jag jobbar som skolkurator. När jag beskrev en situation jag är stolt över hur jag strukturerar mina dagar så talade han om vad jag måste göra mer…jag kände mig så inmålad i ett hörn och det blev samma situation som på utbildningen. Sen när jag sa stopp så säger han att ”det sa jag inte”…var så arg och ledsen…..men i dag är en ny dag och ingen relation flyter på utan konflikter

  5. Ida

    Tänk jag var så rädd att detta skulle bli ett klagande kommentarsfält för att du ”Bara klagar på Hugo” och allt som brukar skrivas här. Men jag blev positivt överraskad! Och då tänker jag att kanske det går på rätt håll ändå, kanske kan man låta bli de negativa kommentarerna och försöka ge positiv/neutral feedback, kanske kan kritiken hållas på en konstruktiv nivå.

  6. Mammatill2

    Jag gillar dig Paula men ibland är du väldigt krävande på ett barnsligt sätt. Du kommer hem från en semester med egentid och din partner har ställt upp så fint ( inte har alla en partner som vårdar och värnar om egentid) och du irriterar dig på blommor och att han somnar fort. Hugo är väl säkert trött när alla vet att det är ansträngande att stå i själv med allt hemma. Helt ärligt så fattar jag inte , okej om det är så varje kväll att det blir ett problem men en till två gånger … kom igen liksom! Fånigt ju bara. Varva ner och släpp på dina föreställningar om hur allting borde vara eller känna . Lev istället , trappa ned på kraven .. kram

  7. Emelie

    Som jag känner igen mig i dig. Jag jobbar dagtid och sambon kvällstid. Det händer inte att jag hinner hem från jobbet innan han åker. Har vi tur så möts vi i dörren. Helgerna när vi båda är lediga är oerhört viktiga för mig. Hade inte överlevt utan den tiden tillsammans med honom.

  8. Amanda

    Ja ja ja ! Jag blir galen på min sambo men till hans försvar har en diagnos där han inte ”ser allt”. Vilket jag gör och blir irriterad på. Man vill att han ska förstå och se allt jag ser men det är såklart omöjligt men vi försöker iaf varje kväll, om man sitta framför Tv:n, så gör vi det iaf tsm, hand i hand som alltid 🙂

  9. Sara

    De där stunderna när barn sover är såååååå viktiga för oss också! Vi försöker att inte prata så mycket barn då, utan prata som vuxna med fokus på oss som personer liksom. Så viktigt att man inte tappar bort sig själv eller varandra <3

  10. Lisa

    Alltså jag blir så himla frustrerad. Min sambo är likadan och jag blir så tokig på det att jag funderar på att göra slut! Seriöst hur svårt ska det vara att anstränga sig lite? Tänka steget längre, typ vattna blommor? INTE somna samtidigt som barnen på kvällarna, särskilt när en varit ifrån varandra så länge?

    Upplever att det är såhär ganska ofta mellan er (och par generellt) att Hugo (=mannen) inte anstränger sig och du (=kvinnan) blir besviken. Kanske har fel men alltså hur orkar du? Hur resonerar du? När min sambo gör så är mitt resonemang ”Hade du velat umgås med mig hade du gjort si eller så och nu gjorde du inte det så nu drar jag slutsatsen att du skiter i vilket”. Förlåt men blir så upprörd på lata män som aldrig orkar engagera sig.

  11. Isabell

    Oh ja! Sambon har ett fast jobb där han jobbar ca 05-17 varje vardag. Ibland någon ledig dag mitt i veckan, men det är sällan. Jag går på timmar inom restaurang/café branschen, vilket gör att jag jobbar så gott som varje helg när sambon är ledig. Har istället någon vardag ledig. Och idag klaffade det, så vi båda va lediga samtidigt! Istället för massa måsten blev det en riktig slödag hemma. Men oftast har iaf jag alldeles för höga förväntningar, medan sambon inte verkar ha några alls? Vi är bara 19 och 21 så vi är ganska unga, men har redan hunnit vara tillsammans i 5 år och både bott i hyreslägenhet och för snart ett år sedan köpte vi hus. Längtar verkligen efter barn men försöker njuta av att bara vara vi, och några katter =)

stats