Carina Rylander jobbar som förlossningsbarnmorska. Hon har hört de flesta förlossningsmyter, missförstånd och skräckhistorier – varav många grundar sig i filmens och tv-seriernas värld. Här svarar Carina Rylander på myterna om att föda barn.
1. MYT: Förlossningen börjar med att vattnet går och det forsar ut ur kroppen.
SANNING: ”Förlossningen börjar oftast med värkar. Ibland – även om det händer sällan – går vattnet först när bebisen föds. När vattnet går sipprar det vanligtvis ut långsamt. Nytt vatten bildas hela tiden så att bebisen inte blir torrlagd.”
2. MYT: När förlossningen startat gäller det att skynda sig till sjukhuset.
SANNING: ”För majoriteten av alla gravida blir det inget rallyrace till förlossningen. De flesta är hemma i flera timmar med värkar innan de i laglig fart tar sig till sjukhus. Först när man under en längre tid haft regelbundna värkar – tre till fem enminutersvärkar på tio minuter – kan det vara dags att åka.”
3. MYT: Väl på förlossningen kollar de hur öppen man är och man får veta hur många timmar det är kvar tills barnet kommer.
SANNING: ”You wish! Många är de som gjort kalkylen: Om man öppnar sig en centimeter i timmen och jag är öppen fyra centimeter nu… Då är det väl bara sex timmar kvar? Visst vore det bekvämt att veta hur länge man ska kämpa vidare, men kroppen kan bestämma sig för att ta en paus i värkarbetet när som helst.”
4. MYT: Under förlossningen har man så ont att man har svårt att kommunicera – ett förlossningsbrev är därför ett måste.
SANNING: ”Det är en vanlig missuppfattning att kvinnor inte är kommunicerbara under förlossningen. Men det är ju kvinnan vi kommunicerar med hela tiden. Man kan fortfarande prata och komma med önskemål. Även mellan kraftiga värkar är det pauser. Att föda utan förlossningsbrev går alltså alldeles utmärkt.”
5. MYT: Min mamma hade tre raketförlossningar så min förlossning kommer också att gå snabbt.
SANNING: ”Det finns vissa genetiska förutsättningar för att du ska få en likadan förlossning som din mamma men många andra faktorer spelar in. Hon kanske var 20 när hon födde och du 36. Sedan måste man titta på pappan till barnet. Hur ser hans gener ut? Hur stort är barnet och hur ligger det?”
6. MYT: Att föda barn är en riktig mardröm.
SANNING: Vissa tycker det, de flesta tycker det inte. ”Jag träffar väldigt många kvinnor vars förlossningar jag varit med på som säger: Jag vill göra det igen”, berättar Carina Rylander som är förlossningsbarnmorska.
7. MYT: Om man vill ha epiduralbedövning gäller det att säga till i tid, annars kan det vara för sent.
SANNING: ”Vi ser ofta i förlossningsbreven och hör par säga: Säg till innan det är för sent med ryggbedövning. Men det är egentligen aldrig för sent. Däremot är man inte så hjälpt av en epiduralbedövning när det är dags att krysta.”
8. MYT: När man är öppen tio centimeter är barnet snart ute.
SANNING: ”När livmodermunnen vidgat sig tio centimeter kan det fortfarande finnas kanter kvar på livmodertappen som ska försvinna. Dessutom kan barnets huvud fortfarande stå en bit upp och det ska ju snurra sig ner. Oftast är det alltså en bit av resan kvar. Har man otur kan det vara långt kvar.”
9. MYT: Alla spricker när de föder barn och sedan blir man sig aldrig lik igen.
SANNING: ”Alla spricker inte även om det är vanligt med bristningar, framför allt vid första barnet. Hur man går sönder beror bland annat på hur barnmorskan håller emot, hur länge man har krystat, hur sköra vävnader man har och hur stort barnet är. Det är ovanligt med kvinnor som inte blir helt återställda efteråt.”
10. MYT: Ju fler stygn man syr, desto större skada skedd där nere.
SANNING: ”Hur många stygn man syr är inte intressant eftersom man kan sy med olika tekniker och beroende på graden och typen av bristningar i underlivet.”
11. MYT: När du precis har fött måste du börja amma.
SANNING: ”Det är lika vanligt att kvinnor vill lägga barnet till bröstet och börja amma som att de inte vill det. När barnet mår bra är amning inte det viktigaste det första dygnet – om man tänker amma. För den som vill amma kan det dock underlätta om man kommer igång tidigt.”
12. MYT: Har du bestämt dig för att föda vaginalt behöver du inte tänka på kejsarsnitt.
SANNING: ”Det kan vara bra att tänka tanken att det faktiskt kan bli så att förlossningen slutar med kejsarsnitt, även om man har planerat att föda vaginalt. Man ska inte utgå från att alla barn föds vaginalt. Det kan räcka med den tanken. Och att det är resultatet som räknas, inte hur man föder.”
Aa: från 1177 : ”I sällsynta fall kan till exempel bukhinnan och olika organ i magen växa samman efter operationen.” Det är alltså ovanligt men kan självklart hända. Det finns risker/komplikationer med både ks och vf.
Ella: Allt ovanstående är vanliga komplikationer till bukoperationer…………..
Håller helt med Lady D! I allt men extra mycket i det sista om amning. Det är galet att man inte får mer info om det. Enkla saker som;
det ÄR normalt att dom vill ha ditt bröst i munnen HELA tiden, det behöver inte betyda att dom inte får i sig mat.
Det GÖR ont i början! Men tveka inte att söka hjälp om det inte blir bättre!
Förutom amningshjälprn vill jag återigen tipsa om Sagogrynets blogg som är fantastiskt informativ!
Du har helt rätt inställning. Och det är så jäkla coolt att föda barn att jag aldrig vill att det ska vara sista gången 😀
Paula, du är inte naiv alls. Lita på personalen. Lita på att du klarar det och att de hjälper dig. De kan och vet och du kommer inte behöva tänka alls. Om du har specifika tankar, rädslor eller åsikter kring förlossningen kan du skriva ner dem i ett brev som du lämnar över när du kommer till BB.
Om du ska förbereda dig för nåt så förbered dig hellre inför amningen. Det händer ofta att amningen inte funkar, inte pga att mamman saknar mjölk, utan helt enkelt på att mamman saknar kunskap och tar beslut som i sin tur påverkar negativt. Jag tipsar om att du går in och lusläser på amningshjälpens hemsida: http://amningshjalpen.se/ eller köp ”amningsboken”.
Att föda barn är det häftigaste jag gjort. Helvete vilken grej. Ja, det gör ont och ja det är skrämmande ibland men upplevelsen alltså WOW. Youre in for a ride. Jag skulle kunna föda tusen barn.
Min förlossning startade också helt utan förvarning då vattnet gick runt 12 tiden på natten , kände ingenting innan sen kröp sig värkarna på och blev snabbt intensivt.. men bara för att det blev jobbigt och intensivt kan jag inte säga att förlossning gick fort utan från vattnen och första värkarna tills min skatt låg på bröstet tog det sammanlagt 22 h. Värkarna ifrån början höll sig regelbundet 3-4 min och jag spydde (pga smärta) ifrån första värken. var öppen 10 cm i 6 h för att han inte hade ”kommit ner” tillräckligt. Och ja jag skulle göra det flera ggr, att få barn är det finaste som hänt mig och jag dom magiska min efter är ju helt sjukt.. Att allt kan vända ifrån att JAG VILL HEM till att det är det bästa jag gjort och skulle det göra det flera ggr om för min son…
Min förlossning starta av att vattnet gick, och det sipprade inte ut, ALLT kom ut på en gång typ. SPLASCH, behövde typ 20 handdukar…. Sen kom värkarna. Och vi hade bråttom in för 3h senare kom hon ut. Eftersom jag va förstföderska tog de hundra år innan dom tittade efter hur öppen jag va, när dom kolla va jag öppen typ 7cm. Dom va förvånade att de gick så fort. Hon kom i v38 också. Bara för att de brukar gå långsamt tycker jag att jag inte blev bemött som jag borde ”lilla gumman slappna av, bebisen kommer nog om 15h så du kan slappna av å sova..” Typ. Som sagt, 3h inne på BB….
Ja fast hur ofta händer allt ovanstående inom svensk vård? Inte sååå ofta, det där du räknar upp är ovanliga komplikationer medan tex framfall är ja, vanligt på äldre dagar. Men självklart är kejsarsnitt inte en ”lätt” väg heller. Jag vill bara nyansera detta med att man inte skulle få ”nååågra” komplikationer vid vaginal förlossning.
Men jesus… Risken för framfall minskar vid kejsarsnitt ja men snittet i sig är en stor bukoprration med risk för tarmvred, ärrbildning, brusten livmoder vid nästa graviditet, utinblåsan kan gå sönder, återhämtningen är långsammare vilket ökar risken för lungemboli(proppar) vilket även själva operationen ökar riskerna för proppar i andra organ med för drn delen… Lunginflammation, infektioner och tarmobstruktion för att inte tala om den massiva risken att blöda till döds då livmodern är så fylld av stora kärl som kan brista. Vi är skapta för att föda och inte opereras. Riskerna vid op är gravt många fler än vid vaginal förlossning. Även bebisen mår bäst att komma rätt väg. Snitt ska aldrig gå före om vaginal förlossning är möjlig. Som operationsyrra var jag mkt mer rädd för snittet än för den vaginala förlossningen. Om fler var insatta i vad en bukoperation innebär skulle färre ropa efter snitt i onödan… Det är något jag med 100% kan säga….
Vissa blir inte helt återställda heller där nere. Med vaginal förlossning ökar risken för framfall när man är äldre. Vissa komplikationer märks alltså inte förrens år efteråt. Framfall är en av de vanligare operationerna på en kvinnoklinik. Risken minskar om man föder med ks. Källa 1177 sjukvårdsupplysningen.
Jag var också inställd på att föda vaginalt men det var en tjurskalle i min mage han ville inte ut när jag gått 3,5 vecka över tiden så blev det kejsarsnitt. Då hade man försökt att sätta igång mig på flera olika sätt men inget kunde få han att komma ut så det blev ett planerat kejsarsnitt samma dag.
Första myten stämde på mig med. Vaknade tre på natten och sekunden efter sa det klick och vattnet forsade ut:) en timme senare hade jag fulla värkar och det var bara att åka in till förlossningen. Från att vattnet gick tog det 9h till min lilla flicka var född. Hon är mitt första barn. Jag kan inte förneka att det gjorde satans ont men jag hade en ”lugn” och kontrollerad förlossning. Jag hade innan försökt att inte oroa mig inför förlossningen, utan ta det som det kommer. Hade övat en hel del på andningen och det funkade för mig men det är olika. Vill bara visa att alla förlossningar inte är en enda stor mardröm. Oftast får man höra om dom mest hemska förlossningarna när man är gravid. Iallafall var det så för mig:) jag hoppas du får en riktigt bra förlossningsupplevelse Paula och snart får du ha ditt lilla barn i famnen!
Mitt vatten gick först vid ca 6 på morgonen det började sippra sen sa det bara splaaaash. Kl 10 åkte vi in för kontroll och på vägen in började värkarna. Förlossningen tog 44 tim från första värk, när vi kom in var jag öppen 4cm.. öppnades ganska snabbt till 7cm.. sen tog det stopp. Blev igångsatt efter ett par timmar men det strula då lactat värdet (mjölksyra) på bebis var dåligt så de fick stoppa allt igen. När värdet blivit bättre satte det igång det sakta och jag födde tillslut med full EDA bedövning på.
Vattnet gick också ala Hollywood-style för mig med ! 🙂
Mitt vatten forsade bokstavligt talat! Helt utan förvarning. Jag hade verkligen tur som befann mig på sjukhuset. Två sekunder senare började jag krysta och 20 min senare hade jag min dotter på bröstet. Och jag är först föderska. Barnmorskan sa att jag öppnades från 4cm till 10cm på mindre än 30 min. Jag behövde inte sys heller.
Man ska inte läsa för mycket utan tro på sin kropp och signalerna den ger. Avråder alla från att läsa om förlossningshistorier. Alla förlossningar är unika..
Mitt vatten var det första som gick och då förstod jag att det hade satt igång. Jag fick även rusa in till sjukhuset då mina värkar var för täta på direkten. Och för att inte glömma att nämna det så var jag förstföderska. Så den första punkten är väldigt indviduell. Finns kvinnor som fött på 3-4 timmar så då gäller det att rusa in till sjukhuset med akutfart. Man ska känna efter själv.
Första myten stämde på mig iallafall. Jag födde min dotter för 5 dagar sen. Det började med att kl fem på natten fick jag lite molande värk i ryggen och sekunden efter forsade vattnet ut. Värkarna började en timme efter.
Man ska nog inte lita sig på den listan heller.
TÄVLAR UT MITT FAVORTIMÄRKE PÅ SHAMPO/BALSAM I BLOGGEN, I ETT VÄRDE AV 530:-
DIREKTLÄNK TILL TÄVLINGEN: http://www.nattstad.se/nathaliebjorklund?id=7886303
😀 😀 😀 😀
Jag hatade dom här orden när jag själv gick i väntans tider men DU VET när det väl händer… DU KÄNNER krystvärkarna – det är som Dahmer skriver. Man är bajsnödig i vågor, jag tror att det enda jag pratade om i fyra timmar var att jag behövde bajsa 🙂 Med andra ord behöver du inte fundera så mkt på just den saken för du känner att det händer när det händer… Tråkigt som fan att få höra men det är sant 🙂
Jag var aslös i magen och bajsade utan att kunna stoppa det dagen efter förlossningen utan problem och hade aldrig problem senare heller, min sambo stod framför mig när det hände för jag kunde inte få av mig trosorna själv (dock pga foglossningar och inte förlossningen) – skojsigt att bajsa då! 🙂 Däremot hade jag också siktat på vanliga bindor – don’t do that. Vuxenblöjor it is! Det bokstavligen rann efter benen när jag reste mig upp och sängkläder byttes mer än en gång, jag blödde i sex veckor… Tips: Stjäl med dig nät-trosorna från BB och ta ett gäng av deras ”blåingar” – den lilla fyrkantiga skyddsbiten dom har i sängen – såna rullade jag ihop till bindor 🙂 Det luktar apa om en men spela roll, man har ju ändå redan bajsat ner sig och pruttat hejvilt (för gaserna bara läcker ut några dagar efter förlossningen, det finns liksom inget att stoppa sakerna med) inför sin partner ändå så man kan lika gärna lukta lite död råtta med 😉
Mitt vatten gick 04:00 och bebisen kom 13:50, det sipprade lite då och då bara. Jag blev igångsatt så var redan inlagd på BB och fick åka till förlossningen när jag hade så ont att jag knappt var kontaktbar men vid igångsättning får man sällan pauser i värkarbetet så jag hade värkar konstant. EDA:n räddade mitt liv, då sov jag flera timmar efter det 😛 När jag var öppen 10cm och ville krysta var bebisen fortf för högt uppe så jag fick vänta med krystandet helt enkelt… Alla förlossningsversioner finns men jag föreslår att du inte lägger så mkt fokus på den just nu för den händer när den händer och det går icke att planera hur det ska hända – alla förlossningar är unika! 🙂
Lycka till! 🙂
Haha! Härlig kommentar längre upp!
😉
Jag tänkte inte heller på förlossningen innan! Tror jag sparade energi istället för att oroa mig.
Personalen talar om för en!
😉 och jag minns jag sa när jag skulle krysta första gången ” men då skiter jag ner mig!” och barnmorskan ”då gör du rätt!”
Måste ju säga de här ”myt nr 4” inte stämde på mig.
Jag var så smärtpåverkad så att jag inte kunde tala what so ever, jag var helt utom räckhåll från att ens yttra mig nått annat ljud än att ”åma mig”…
De där med att man ska skynda sig tilö sjukhuset lär ju vara olika, min mamma hann knte ens in till sjukhuset när hon födde mig. När ambulansen kom hade jag redan ploppat ut. Haha.
Hej Paula!
Du och Hugo är så söta och ni kommer bli så bra föräldrar!
Jag undrar om du kan lägga upp en video när bebisen sparkar, skulle vara så kul att se! 🙂
Mitt vatten gick som på film! När jag hade kläder på mig och stog upp så bara kom de, o mycke!
Kommunicera var inte det lättaste för mig heller jag var väldigt koncentrerad och inne i mig själv att jag inte orkade prata mellan värkarna, jag hade bara lustgas som smärtlindring vilket tog bort liite av smärtan men alltså liite!
Jo tack, många myter har man allt fått höra! 🙂
Jag har läst att det är,ca 10% av alla som föder där vattnet går.. (Typ hemma eller så) Sant eller ej, jag trodde det var MER.. Mer än 50 i alla fall.. Haha.
Men tydligen är det vanligt att vattnet går när man är på sjukhuset och bebis trycker på eller de tar hål på hinnorna 🙂
Jag gick och oroade mig att vattnet skulle gå om jag skulle stå i kön i affären tex, typ 2 v innan bf ;P
Men på mig tog de hål 10 dagar efter bf 😀
Jo det finns ju skräckexemplar. Min moster låg på förlossningen med värkar i 78 timmar. Aldrig mer sa hon. Det var aldrig någon fara med barnet. Det gick liksom bara väldigt långsamt.
Min syster låg och våndades i värkar i 10 timmar innan hon fick göra akutsnitt. Jaha, tänke hon. Allt detta jobb i onödan 😉
Så man vet ju aldrig hur det går! Vi får bara hålla tummarna att du får ett frisk och starkt litet barn och såklart att du mår bra under förlossningen 🙂
Instagram-stjärnan EmilyRatajkowski helt naken – endast på GossipGuy.se
Ska du föda vaginalt eller med kejsarsnitt?:)
Jag hann helt enkelt inte att tänka på förlossningen innan, men barnmorskorna och framförallt kroppen vet vad som ska göras. Haha känner väl igen det som Lady Dahmer skriver om att vara skitnödig. Det var min kommentar när han kom, lite hög på lustgas ”det känns som om jag bajsar på mig!!!”
Och mina förlossningar har gått fooort. Fyra timmar med första. Tre timmar med andra. Ingen bedövning hans med. Ååh massa myter stämmer på mig 🙂
Vattnet har gått för mig båda gånger. Och det har varit ala Hollywood style. Pooooff och splaaaash massor med vatten!! 🙂 rätt gött faktiskt. Då visste man liksom att nu är det på gång!♥♥
Skit i myterna, jag fick en hel del överraskningar som ingen tagit sig tid att berätta om. Exempelvis så var jag beredd på att det skulle göra ont att föda barn.
Vad jag inte var beredd på var att det skulle kännas som att man var akut skitnödig med världens största eh soffa. Typ superförstoppad men ändå på väg ut. På tvären. Genom rövhålet. Jävlar va obehagligt och fan vad det tryckte på! Och så skulle man på det slappna av! Ha! Försök slappna av när det känns som att du kommer skita på dig varje gång det kommer en värk.
Sen kommer vi till avslaget. Wft? Det slemmar och blöder och äcklar och STINKER från snipperiet i typ två månader. Man skulle kunna tro att en ökenråtta krypit upp och dött om man ska bedöma den odör som ångade från snippan under denna tid. Rutten död råtta. I dubbel bemärkelse. Sen som en biverkning på det fick man som det så fint kallas ”obalans i underlivet”. (Tack gud för de där vaginalgeggan man kan köpa på apoteket. Fixade råttan på nolltid.)
Detta LÄSTE jag om ca 2 veckor (!) innan jag födde. Inte en föraning hade man. Ingen varning. Ingen som berättade. Köpte hem always ultra slim eller va fan de nu heter, förberedde mig liksom lite inför detta mystiska avslag. Överraskning #2. Avslaget är inte som mens. Fick skicka maken på apoteket för att införskaffa de största vuxenblöjor han kunde hitta. Härligt. Vuxenblöja.
Sen det här med toalettbesök efter man fött barn. Att kissa efteråt var det skönaste jag upplevt. Vad jag inte visste då var att man förlorar krystförmågan efter förlossningen. Detta upptäckte jag dagen efter då jag var bajsnödig. Men tji fick jag! Jag satte mig på toan, tänkte att jag skulle ”hjälpa till” lite och…… ingenting. Nej. Man kan inte krysta. Jag blev sittandes, Helt chockad. Och nödig. Och inget hände. Det var bara att ge upp och dra på sig brallorna igen. Det tog tre dagar innan korven till slut kom ut av sig själv. Tre ångestfyllda NÖDIGA dagar. När jag födde mitt andra barn bunkrade jag upp med laxermedel i BB-väskan och kunde skita när det sedan behövdes. PUH.
Hahaha jag älskar när du kommenterar i bloggen Lady Dahmer 🙂 du är inte rädd för att tala om en nakna sanningen och det uppskattar jag för man vill ju liksom vara så förberedd som möjligt och om jag befinner mig i en liknande situation kan jag tänka på det du skriver.
Det sjuka är att jag kan föda när som helst men trots vetskapen om att förlossningen är så nära tänker jag knappt på den. Jag tänker på tiden efter när vi har vår bebis hos oss. Är det på gott eller ont? Bör man tänka kring förlossningen. Fan jag har ingen aning hur en riktig värk känns, jag vete sjutton när man ska börja krysta så då finns det liksom inte något att ”fundera” kring. Är jag bara naiv när jag redan nu känner att jag kommer att förlita mig på sjukhuspersonalen och barnmorskan? Trots att jag fattar att det kommer göra helvetesont så ser jag typ fram emot att få föda. All den smärta kan jag liksom redan nu omvalda till kärlek till barnet. Hmm konstiga tankar man har såhär sista tiden…
Längtar tills se bild på eran barn här
Hon eller han kommer bli finaste som dig