Jag kan tänka tillbaka på min graviditet. När Molly fortfarande låg i magen och jag inte hade en aning om hur det skulle kännas när hon kom ut. Då visste jag inte ens att det var en liten flicka som också väntade på att komma ut. Det sjuka är att vara mamma sitter inom en. Jag försöker ha tålamod och jag börjar förstå just min dotters signaler. Jag vet vad som får henne att skratta och jag vet vad som får henne att gråta. Jag vet hur hon helst vill bli nattad och jag vet att hon hellre sitter framåt så att hon också ser när hon blir buren. Allt det jag vet om henne idag kommer långsamt till min vetskap just för att Molly visar mig hur hon vill ha det.
Min graviditet var en dans på rosor. Jag hade aldrig några riktiga problem med den. Jag tror faktiskt att det underlättar för kroppen att klara av graviditeten ju yngre du är. Det första tecknet på att jag var gravid var genom att mensen var sen och mina bröst ömmade. Jag minns att den första tiden av graviditeten var jag väldigt trött. En vanlig arbetsdag fick mig att gå och lägga mig redan vid 7 vissa kvällar. Sen mådde jag fantastiskt bra. Det tog upp till vecka 27 innan jag började få en mage och jag älskade min mage. I januari började jag känna Molly sparka. Att känna sig ofödda barn sparka inom sig första gången kan vara bland den häftigaste känslan någonsin. Okej förlossningen var häftigare men jag kommer aldrig glömma första gången Molly sparkade. Jag och Hugo skedade i soffan. Vi tittade på någon film och helt plötsligt ville Molly visa oss hennes existens för första gången.
Jag fick aldrig någon riktig gravidcraving. Jag åt bara massor av allt! Allt med graviditetsillamående slapp jag också utan det enda som hände var att jag vart åksjuk som gravid. Jag klarade knappt att åka tunnelbana, så illa var det. Jag upplevde inte heller att jag oroade mig speciellt mycket utan litade på att allt skulle gå bra. Det enda jag hoppades på var att få ett friskt barn. Någonstans innerst inne tror jag nog att jag önskade mig just en flicka också. Jag vill jättegärna ha en son någon gång men jag är så glad att det var just Molly som kom till oss och berikade våra liv. Min älskade lilla dotter var så efterlängtad och älskad redan inne i magen men det är ingenting jämförelse med var hon är nu.
Det konstiga är att jag tror att jag håller på att utveckla någon form av förlossningsskräck. Min förlossning gick så bra och jag har återhämtat mig precis som man ska. Det är bara det att efter jag födde så har jag hört såna skräckhistorier. Dem historierna gör mig osäker. Eftersom att jag hade en glans graviditet känns det som att jag kommer få tillbaka allt på nästa…
Tror inte det har så mkt med åldern att göra om du får en lätt graviditet/förlossning utan snarare i hur bra form du är innan du blev gravid och om du fortsätter röra på dig under graviditeten. Det spelar ingen roll om du är 20 i fall du är otränad och lever på skräpmat.
Jag var 30 med barn ett och nu 31 med barn två. Inga krämpor och första förlossningen va lätt (nej jag ljuger inte, det gick snabbt och jag behövde igen smärtlindring). Om fyra månader är det dags igen och jag hoppas att min kropp är lika stark denna gång.
Så om det blir en knodd till för er delär ett tipsl att va i bra form innan du blir gravid. Då kommer det säkert gå lika lätt igen. En skillnad kan va att det gör lite ondare att föda eftersom det brukar gå snabbare.
Hej!! Du behöver inte oroa dig, kommer säkert gå lika smidigt nästa gång ☺
Jag tänkte också sådär, min första förlossning gick så smidigt och enkelt! 3 timmar inne på fl, men min andra gick snabbare : jag var inne i 50 minuter innan lillasyster kom ut!
Behövde inte sy, och han Inte ta bedövning med sista! Men gick bra iaf ☺
23 år och 2 barns mamma!
Oroa dig inte! Njut istället av hur härlig din graviditet och förlossning var. Har du tur går det lika bra igen 🙂 vissa har lättare för att vara gravid och vissa har det svårare, samma med förlossningen såklart.
Heja dig!
Hej! Tack för en grym blogg! Fick mitt första barn en vecka efter dig, en underbar son:) våra graviditeten har varit väldigt lika o jag hade också en väldigt lätt graviditet! Fick min gravidmage väldigt sent också! Fast jag är faktiskt 37 år så jag tror inte det har med åldern o göra! Min kropp är så gott som återställd o ser ut som innan graviditeten. Men jag hade en stor förlossningsskräck som gjorde att jag gjorde kejsarsnitt, fast jag gick tiden ut först, är väldigt nöjd med min förlossning. Det enda som syns nu är ett fint smalt ärr i bikinilinjen så ifall du inte kommer över din rädsla kanske det kan vara ett alt. 🙂 fortsätt med det du gör, älskar din blogg trots att jag är 15 år äldre. Kram från Linda
Hur är din tatuering nu efter du har fött barn? 🙂 Grym är du Paula!
Åh, det låter så fint allting. Hoppas att allt går lika bra för mig med ”mammainstinkter” om ett par månader, börjar freaka lite för hur man klarar av att ta hand om någon annan som är så liten och beroende av en.. 🙂
Hej Paula!
Jag skulle bara vilja säga att du sprudlar en massa positiv energi. Jag blir alltid förundrad att du alltid verkar se så många saker på så öppet och stort sätt. Jag minns att någon började fundera på din mammaroll och hur bra mamma du skulle vara. Strunta i exakt vad dom säger. Det är en blogg och vi känner dig egentligen inte. Jag tror du är fullt kapabel till att veta vad som är bäst för dig, din familj och ert barn. Såg även att du börjat träna och vill komma mer i form. Sätt upp dom målen du vill nå, och tids nog kommer du nå dom. Det tvivlar jag inte på. Du verkar vara en viljestark människa. Jag bestämde mig för att gå ner i vikt och träna osv. och har nästan gått ner 31kg. Allt går så länge man vill. Lycka till med allt, Kram
Tänkte bara säga att det visst finns en liten kiosk vid blå lagunen, eller det är en liten husvagn som dom säljer lite gott i =)
Du verkar vara en helt underbar mamma, så himla bra gjort av dig! Jag hoppas förövrigt att din nästa förlossning, ifall det skulle bli någon, går lika bra som din första gick!
Helt underbar header har du också förresten! Kram!
Är gravid just nu (i vecka 35) och är skiiitnervös inför förlossingen! Har, redan nu, hört extremt många skräckhistorier och har nära vänner som varit med om sådant man inte vill tro händer. Men jag längtar också, samtidigt. Och tycker det ska bli så spännande, även om jag är livrädd. Man längtar ju så efter sitt lilla barn där inne. Och, som tur är, så har man lugnande gravid-hormoner! 🙂
Då ska jag ge dig en bra förlossningshistoria (korta versionen):
Jag har två barn. Förlossning 1 tog tre timmar från första tecken (vaknade med starka värkar). Krystade i ca 30 minuter. Inga allvarligare bristningar. Förlossning 2 tog två timmar från första tecken (vaknade av starka värkar även denna gång. Krystade i typ sex minuter, totalt tre krystvärkar. Inte heller några större bristningar denna gång heller. Drömförlossningar.
Att du haft bra upplevelser tidigare betyder inte att du får det sämre nästa gång. Och skulle du gå det så går det ju i regel bra ändå :o) Det jag var mest rädd för var att inte hinna in.
En annan sak, jag har några som står mig nära som har skräckupplevelser från förlossningar men alla mår bra idag och har skaffat fler barn.
Har inte kommenterat på din blogg förut men det är så kul att följa er varje dag. Är själv mammaledig med en son på snart 2 månader och det är roligt att följa lilla fina Mollys framsteg och dina tankar. Då vet man lite vad man har framför sig då hon är en månad äldre 🙂 kram
Jag är gravid i v29 och min graviditet har verkligen varit en dans på rosor. Inget illamående, ingen trötthet, inga kräkningar, ingenting. Förutom en liten blödning v27 som skakade om hela min värld. Det visa sig att de va normalt. Jag älskar min lilla flicka k magen och längtar efter henne, ser faktiskt fram emot förlossningen men jag är så rädd att jag ska få en helvetets förlossning då min graviditet varit så bra…
Sen alla jävla historier man hör från släktingar som haft mardröms förlossningar i 24 timmar osv…
Älskar dina inlägg där du skriver om graviditet.. Du verkar va en toppen mamma, kram 🙂
Kvinnors förlossningsberättelser är som mäns fiskehistorier – galet överdrivna och en tävlan om att alltid vara värst 🙂 Glöm inte det… 🙂
Paula du vet väll om att du va med i senaste Mama där det stod lite om dig och din blogg! Tänkte att det kanske skulle vara kul för dig att veta om du inte redan visate det!
Har hört att många får bredare höfter under en graviditet och att det sedan förblir så. Är det något du märkt av?
Oj vad jag kände igen mig i din text, så är tvungen att kommentera =P. Känner exakt samma efter jag fick min dotter. Hade en underbar graviditet och mådde super bra och förlossningen gick fort och bra. Men är nu livrädd för nästa graviditet och förlossning för har hört så många skräckhistorier, Och det känns som jag kommer få tillbaka..
Fina bilder!
Gratis länkning till DIN blogg! Denna blogg kommer inte att handla om mig utan den kommer att handla om ER och era kläder! Du kan enkelt bli länkad i bloggen och därmed få fler läsare än du har nu. Idén är att du skickar in din outfit bild för dagen via mitt mejl så läggs din bild upp i bloggen med en länk till din, super enkelt och helt gratis! Du behöver absolut inte ha någon blogg även om du vill visa vad du har på dig och du kan även vara anonym om du vill det, så länge du informerar mig om hur du vill ha det. Du får gärna skriva i mejlet var dina kläder kommer ifrån, om du har sytt dem själv eller helt enkelt inte vet.
Du kan nå mig på [email protected]
Välkomna!
Jag har inga barn men jag vill ha, och det händer att jag läser förlossningsberättelser. Jag tycker det är bättre när folk är ärliga och berättar att det faktiskt gör jävligt ont än när de sitter och säger ”nää men det var faktiskt inte så farligt”. Jag vet ju att de ljuger :p