Dagens frågor
Det vart så många frågor på ”dagens fråga” så försöker svara på så många jag kan under dagen. Här kommer de första svaren! =)
Hur ser du på ”tjocka barm”?
Jag var rund när jag var liten. Mådde hur bra som helst och var stor i maten. Under min uppväxt så var jag aldrig intresserad av sport. Jag testade på nästan allt men det jag ville göra var att rida. Pälsallergiker som jag var så funkade det inte att rida. Jag och mina kompisar var ute jämt. Vi lekte burken och allt möjligt kul. När Molly blir större så kommer det vara ”lördagsgodis” hemma hos oss. På sommarloven är det klart att vi kommer köpa glass även en onsdag men jag kommer inte vilja att hon får i sig för mycket socker. Det är för hennes egen skull. Mat däremot, där är jag vara glad om hon vill ha en till portion. Mellis är också viktigt. Att försöka se till att hon får i sig många mål om dagen för att hålla blodsockret på en jämn nivå.
Om Molly blir intressead av en sport blir jag också glad. Om hon väljer att satsa på någonting kan det betyda att frästelserna i tonåslivet skjuts fram så långt som möjligt. Jag kommer ha noll tolerans för både alkohol och ciggaretter och när hon blir äldre kommer jag att föra en dialog med henne. Tala om att det kommer bli konsekvenser om hon inte sköter sig. Då är det upp till henne om hon väljer att lyssna eller få ta bestraffningen efter det dumt beteende. Men mat, ja om hon blir ”tjock” vad gör vi då? Jag vet faktiskt inte. Fetma är en farlig sjukdom och det är klart att jag vill hjäpa henne att undvika det. Se till att från start äta enligt tallriksmodellen. Kolhydrater, protein och en massa grönsaker. Att tidigt äta en allsidig kost så att hon inte senare får en chock när hon blir serverad tex rotfrukter. Jag tänker att om jag själv äter mindre kolhydrater pga min träning så ska jag inte föröska visa henne att ”mamma äter annorlunda”. Mesta dels för att hon inte ska få en skev kroppsuppfattning och att inte jag ska påverka henne negativt. Jag kommer älska min dotter hur hon än väljer att bli. Smal, tjock, punkare, idrottstjej, snäll, arg, dum, retsam, sarkastisk osv.
När hon blir äldre så kommer vi att baka tillsammans. Hon kommer att få äta varje gång hon är hungrig. Men om hon blir sugen på något innan hon ska gå och lägga sig så kanske man skär upp lite äpplen istället för Oboy och två rostade formfranskor. Det är väl det sättet som jag kommer att hjälpa min dotter att vara hälsosam.
Om du inte hade blivit gravid, var i livet hade du varit nu?
Svårt att säga. Jag hade en plan för mitt liv men den ser annorlunda ut nu. Av den anledningen har jag bestämt mig för att ta livet som de kommer och kan därför inte svara på var jag hade gjort. Har tidigare sagt att en utbildning är viktigt för mig själv så jag kanske hade pluggat.
Kan du berätta hur molly äter på dagarna? Ammar du fortfarande?
Molly äter gröt morgon och kväll. Ammar hela nätter och mestadels på dagarna också. Om vi är ute och snurrar så brukar jag ta med ersättning då det är lättare att ge flaska utomhus. Hon brukar få smaka på vår lunch och middag men får inte tillräckligt mycket för att äta sig mätt. Vid ungefär kl 3 brukar vi äta mellis. Bara för någon vecka sen har jag börjat göra mackor och det älskar hon. Molly har fått smaka på kyckling, köttfärs och fisk. Roligt att få smaka men äter som sagt inte sig sätt på riktigt mat än. Gröten är bra för den ger oss rutiner. En mysig morgonstund samt ett bra avslut på dagen.
Hur ofta sover hon och när somnar hon för natten?
Molly vaknar olika tidigt/sent. Just nu brukar vi stiga upp vid halv 8. Då är hon bara vaken i ca 1 timme innan hon börjar klia sig i ögonen. Då sover hon i ca 1 timme. Efter det är vi vakna och vid 1-2 är hennes längsta sovperiod under dagen. Den kan vara uppemot 2 timmar. Molly lägger sig vid 7 och innan dess brukar hon sova en halvtimme till.
Är du lika kär i Hugo nu som innan Molly kom?
Jag är kärare i Hugo nu när Molly finns. Innan Molly var allt nytt, roligt och spännande. Nu är det en starkare kärlek. Vi har växt så otroligt mycket med varandra och jag värdesätter honom på ett helt annat sätt. Molly är vår ögonsten och största kärlek i livet. Dagarna kretsar kring henne och hennes behov. Jag och Hugo gör allt i vår makt för att uppfylla dom behoven och vara så bra föräldrar som vi bara kan. Då blir det lätt att vi blir mamma och pappa. Däremot så trodde jag att man skulle känna sig mer kopplad med barn. Jag känner mig fortfarande ”fri” och det gör att vi forftarande kan leva våra spontana liv och hitta på mycket tillsammans. Jag unnar Hugo egentid både med mig och själv. Vi är inte rädda för att låta henne vara med någon i vår familj i några timmar när vi känner att nu är det dags för att få vara lite ensamma. Det är fler än jag och Hugo som älskar henne och varför ska vi sätta stopp i hjulen för att låta våra familjemedlemmar skapa ett eget band till vårt barn? Nej det förstår jag inte och eftersom att Molly tydligt visar att det går bra och fortfarande är mammig och pappig så kan man unna sig själv att göra annat.
Jag är sjukt stolt över Hugo. Hur han har utvecklats och blivit mer vuxen men samtidigt kan behålla det där galna, lekfulla och roliga som jag en gång föll för. Min livspartner gör att det är roligt att ha barn, det är nog inte många män som har det genuina intresset för den lilla direkt från start och det värdesätter jag. Trots att vår dotter är det största fokuset i vårt liv så hinner han med att överösa mig med komplimanger. Att få höra att pappan till ens barn är stolt över mig för att han tycker att jag är bra med Molly värmer mitt hjärta. Att han fortfarande säger att jag är den finaste, smartaste, skevaste, ödmujka, jobbigaste han vet är guldvärt. Jag är en sån person som man inte kan gå om. Att höra hur hans dag varit, prata almänt eller om framtid, mysa, pussas, skoja, slåss, äta gott, umgås tillsammans med andra, leka jag, Hugo och Molly och bara vara så delaktig som möjligt. Det lägger jag stor vikt på.
Nu på torsdag så har vi en dejt. Vi ska iväg till en rackethall och köra badminton i en timme. Egentligen hatar Hugo badminton men han gör det för min skull för att han vet att jag älskar det. Allt handlar om att ge och ta. Jag har ingen förstålese för var han ser i golf. I mina ögon ser det jättetråkigt ut men om det är hans fristad så måste han få köra golf. Nästa år när Molly är lite äldre så kan jag tänka mig att testa, bara för att få dela hans intresse och visa att jag är openminded. I söndags så åkte Hugo till Tallinn med min styvfar för att hjälpa till med att ta hem möbler. Gissa om jag saknar honom när han har varit borta ett par dagar. Att få sakna gör så otroligt mycket i ett förhållande, det kunde man inte ha trott!
När skiljdes dina föräldrar?
Mina föräldrar gick ifrån varandra när jag var 6 år. Jag var så liten och uppfattade aldrig separationen som jobbig. Mina minnen är tillsammans med deras nya respektive. Love flyttade in till mig och mamma när jag gick i 4an. Inga större problem där heller. Jag är ett skilsmässobarn och klarade mig ändå lindrigt undan. Jag är glad över att mina föräldrar gjorde slut för annars hade jag aldrig haft mina syskon. Nu när jag själv har barn så kommer jag ändå ha min egna barndom i baktanke. Att när jag och Hugo får våra dippar så ska jag göra allt för att slippa en separation. Jag vill inte att Molly ska pendla mellan två hem. Jag vill att hon ska kunna ta med sig sina pojkvänner hem till oss och presentera honom samtidigt för mig och Hugo. Jag vill inte att hon ska känna dåligt samvete för att tex firar jul med mig ett år och tycker synd om sin pappa. Nej jag vill inte det. Sen så älskar jag Hugo alldeles för mycket. Han äger mitt hjärta och jag vill inte ha någon annan vid min sida.
alltså åh paula, vill bara säga att du svarar så himla fint och klokt på dessa frågor. du är verkligen vad unga tjejer där ute behöver idag. du känns genuin, äkta, jordnära och så vettig! o naturlig. o det är så beundransvärt när du är så ung fortfarande! jag önskar er all lycka i fortsättningen. tycker det är så mysigt att läsa om er kärlek. inte för att jag är så mkt äldre (25 år), och med några stora kärlekar som spruckit i bagaget är det så fint o läsa om när nån annan är sådär kär o tänka att det kanske kommer hända igen! kram på er!
Hej Paula! Först måste jag bara säga att jag gillar din blogg supermycket!
Men jag har en fråga ang. en grej Hugo skrev på sin blogg. När Din blivande man och pappa till ditt barn skriver öppet på en blogg att en annan gravid kvinna är efterbliven, hur reagerar du på det?
Om min pojkvän gjorde så skulle jag bli väldigt besviken och krävt att han raderade det.
jag reagerade så starkt på att han kunde skriva så till någon. Någon som faktiskt har känslor och ska bli en mamma, precis som du är nu och om en bekant pappa hade skrivit så till dig, hade du tagit åt dig vare sig du vill eller inte?
Hugo är säkert en jättebra kille men jag skämdes nästan lite över hur han uttryckte sig just där, jag har förstått att han är sarkastisk osv. men det där var inte okej
Hej fina du, vad har du för tips till nån som plussat för ungefär en timme sen, hur berättar jag för min pojkvän? Varit tillsammans i 6 mån, älskar honom enormt men öndå lite rädd för hur han kommer reagera. Hur hade du berättat för hugo om du fick göra om det hela?
Tyckte det va bra att du tog upp frågan om ”tjocka barn” då jag själv tänkt mycket på det med min dotter . Sverige är ju så utseende fixerat så det inte är klokt och jag kommer inte älska min dotter mindre fall hon skulle bli tjock . Men självklart så kommer vi köra på fasta rutiner här så gott det går med lördagsgodis och sen kanske släppa efter lite någon gång ibland .. Ska inte rabbla upp allt som du redan skrivit för höll med dig till fullo i det . Du är en klok människa och jag gillar ditt sett att se och tänka på saker . Ibland önskade jag att jag fortsatt min blogg för det är skönt att skriva av sig men jag känner min dum ibland när jag tänker och tycker det är jobbigt när folk jag känner läser det .. Nu blev det massa ordbajseri vilket jag är expert på 😀 haha
Du är så fin och jordnära Paula! Men kom ihåg att Molly lika gärna kan komma hem med flickvänner istället för pojkvänner, det är ni lika förstående för hoppas jag!
åh ni är såå himla fina ihop<3 en liten söt familj<3 kram
Hej fina Paula!
Jag bara undrar, jag har varit i ett förhållande i snart 1 1/2 år och jag har en tendens att tänka alldeles för mycket, vilket leder till att jag börjar tvivla på saker som egentligen är så självklara. Jag blir så fruktansvärt stressad av allt tänkande och inbillar mig att allt är fel, samtidigt som jag vet att jag är i ett lyckligt förhållande med en kille som uppskattar, ser och älskar mig. Jag vet inte om du har några svar på mina frågor men jag undrar väl mest hur man kan göra för att sluta tänka och överanalysera saker och i stället försöka ta saker som de kommer? Är det vanligt att man tänker alldeles för mycket i vissa perioder eller är det bara jag som helt enkelt inte är säker på vad jag vill? Jag skulle ju inte kunna tänka mig ett liv utan honom, men samtidigt är det så himla frustrerande att inte förstå varför man har de tankar man har. De finns ju där av en anledning, eller? Det blir ju inte bara jobbigt för mig, utan även för honom som gång på gång behöver bli orolig och uppriven bara för att jag inte kan tolka mig själv och mina tankar…
Sen vill jag bara säga att jag är väldigt glad över att du startade din blogg, precis som jag är så väldigt glad att det går bra för dig och din familj! Det är ni så himla värda, så mycket energi och glädje ni skänker andra!
Hur kommer ni reagera om Molly blir homosexuell? Är det något ni kommer acceptera utan vidare? 🙂
Det är klart att Molly kan bli homosexuell och ha sina föräldrar bakom sig! =)
Tips: du vet inte om molly blir kär i en tjej så använd hellre ordet partner än pojkvän!
Med din uppfattning om mat tror jag Molly kommer att må hur bra som helst. Om man serveras en allsidig kost redan som liten vänjer man sig. Slipper man äta frukt och gröt och har föräldrar som ger en godis som kompensation. Det är då det kan gå utför. Tyvärr väljer allt som oftast många att ge med sig. ■ ”Om du slutar skrika slipper du middagen och får mackor istället, fine?”
Tänkte precis kommentera ”eller flickvänner” men såg att det redan gjorts och blev glad att se att du/ni är öppna för det 🙂 en sån grej kan verka liten men är så otroligt viktig egentligen.
Min sambos mamma jobbar på bup och vi pratade om ”tidiga barn” och så sa hon att 99% av de ”problem barn” de får in hat varit tidiga barn. Det ingår i disgnosen att fråga tex vid vilken ålder de satt,kröp, gick osv. Så oftast är det inte positivt att ha ett barn som sitter/kryper/går aldelles för tidigt. Deras hjärna är dö inte redo fast att kroppen är det och det märker man inte förens de blir ”stora”. Menar inget illa mot er men ni verkar stressa fram hennes utveckling hela tiden och jsg ville bara påpeka att ofta är det inget positivt tecken!
SÅKLART gäller int3 detta i ALLA fall och jag ställer INGEN diagnos på molly eller vad folk vill få det till^ det är bara fakta.
Så ”JAG gick när jag var 7 månader och ÄR HELT FRISK bla bla..” undanbedes.
Melina, googla på ordet Rocd. Ibland är tankar bara tankar men det kan vara väldigt stressande ändå 🙂
Linnea: Det går inte att stressa fram motorisk utveckling. Du ser, när ett barn föds är dess nervbanor inte färdiga – bland annat därför kan inte ett barn själv styra armar och ben. Sakta men säkert växer nervbanor till sig och plötsligt kan barnet kontrollera armar, sitta, börja resa sig, stå och slutligen då allt är färdigkopplat gå. Det är stört omöjligt att ”tvinga” ett barn som inte är redo att sitta eller gå.
Kan för övrigt meddela att då jag fick barn för ca 8 månader sedan så var vi ett bra stor gäng som fick barn i samma veva. ALLA barnen satt före sex månader och de flesta kryper idag och några av dem, bland annat mitt barn, är på G att gå. Du ser, mitt barn reser sig helt själv och försöker gå helt själv. Han satte sig också helt själv vid fem månader – det går ju som sagt inte att tvinga ett barn till att utvecklas utan barnet klarar det och gör det alldeles själv.
Hoppas att din mor aldrig får behandla någon mer. Låter fruktansvärt befängt att hävda att tidig motorisk utveckling är något negativt. Hade jag varit hon hade jag tänkt ”oh… de här barnen som är så tidiga kanske behöver MER stimuli av skola och omgivning för att trivas” Kanske dessa ”problembarn” är problembarn för att omgivningen inte förstår att deras hjärnor är MER utvecklade än bebisen som låg på rygg till 10 månader.
Till Linneas sambos mamma: http://www.viforaldrar.se/artiklar/kan-du-skynda-pa-bebisens-
Du kan tipsa henne att googla mer på ämnet kanske hon slutar hitta på korrelationer som inte finns.
HAHQHQHQ jämfördig” en artikel med spånande mot en utbildad barnläkare och barnpsykolog? Hahahahhqhq.
Lycka till! 🙂
Sen skrev jag att dom frågar alla nya patienter om sånt för att det har visat sig att det ofta har ett samband och 99% av deras patienter stämmer det på 🙂 det är riktiga läkare och patienter, sen kan ni googla bäst ni vill^^
Jämför du ska det stå.. min telefon är vattenskadad och lever sitt eget liv :p
Och såklart kan man inte tvinga en 2 månaders att gå. Även om barnen själva utvecklas tidigt så behöver det inte tyda på något positivt längre fram, vilket det ofta inte gör 🙂 som sagt ”MITT BARN” hit och dit undanbedes då jag berättade vad de kommit fram till på en väldigt framstående klinik i mååååånga år 🙂 sen vaf det står på googel eller sägs på er öppna förskola är en helt annan sak & nivå 🙂