Idag är det den internationella mamatummy dagen! Dagen vi hyllar mammamagen, eller kroppens fantastiska förmåga att ge oss liv.
Jag ska inte ljuga, jag tyckte att det var tufft att växa under graviditeten med Molly. Efter förlossningen kände jag mig inte kvinnlig längre. Framför allt över magen. ”Ska de alltid vara såhär nu?” Tänkte jag. Men kroppen är fantastisk, likaväl som den ger oss liv återställer den sen igen.
Jag kände mig vacker och fin med Leonore i magen. Kroppens förändring var inget som gjorde mig ledsen som gången innan. De kanske handlade om mognad men också acceptans. Vad kroppen gav mig kändes viktigare än hur kroppen såg ut. Framför allt magen.
Jag har lös hud efter att ha burit två barn, jag har bristningar efter att ha gett liv till mina döttrar. Och jag är stolt över de. Barnen gav mig också ett genuint intresse för träning som till en början var till för att göra mig av med spår från graviditet. Idag ser jag träningen som en investering för mig själv. Ett sätt som får mig att känna mig stark både psykiskt och fysiskt. Jag tror att det är nyttigt att känna meningsfullhet i annat än familj och att man känner sammanhang med andra saker. I träningen får man utmana sig och de ger mig en himla massa positiv energi som jag kan investera i min familj och mina barn.
Tack kroppen, tack magen för våra barn. Såhär på den internationella mammamage dagen vill jag egentligen bara slå ett slag för att aldrig skämmas över en eventuell förändring på kropp/mage. Vi är vackra och har fantastiska kapaciteter i kroppen!
Varje gång (dagligen) jag ser mig i spegeln blir jag missnöjd med min kropp. Då tittar jag på mina barn (live eller foto beroende på om jag är på jobb eller hemma) och inser att kroppen är inte allt jag har fått två fantastiska killar. Visst kan man önska man såg bättre ut och visst skulle jag kunna vara mer aktiv för att göra något åt det men just nu vill jag spendera mycket tid med barnen som jag skapat. Min tid är sen, deras tid är nu.
Bara att sluta läsa, trycka på kryssey i hörnet istället för att trycka ner en annan peraon på det sättet. Varför förstår inte alla att Paula med bilden visar att kvinnorskroppar är fantastiska, vi äbdras efter ha burit på våra barn men vi är otroligt starka! Lös hud syns inte alltid men man känner det,det betyder inte att det hänger! Läser man Paulas blogg förstår man att hon känpar otroligt med träningen, tränar ofta för att hon vill, för att hon mår bra. Paula har kämpa för attbygga de muskler hon har. Och bristningar varierar i storlek och behöver inte uppkomma enbart på magen och de bleks med tiden ocj är inte lika synliga, varför ska hon behöva bevisa saker hela tiden. Hon har burit två barn ovj ser ut som hon gör, woow säger jag! För jon har slitit hårt för det! Och tycker det är fruktansvärt vad alla hackar på henne. Att folk inte kan se utanför sin box och vara så trångsynta. Varför måste ni hävda er och skriva osmakliga saker, Bara att lämna sidan…
Kämpa på Paula
Håller med de andra, osmakligt och så jävla typiskt! Du bryter inget kroppsideal genom dina påståendennoch sen posta den bilden. Du gör precis tvärt om. Ush. 🙁
helt ärligt, nu är du som ger dåligt självförtroende till mammorna där ute med mammamage. är det altså den där bilden som ska visa din mammamage med bristningar och lös hud? du säger att du inte skäms för din kropp…vad är det att skämmas över? så otroligt dåligt av dig, jag blir ledsen på riktigt.
min kommentar togs bort men ville bara förtydliga . om du vill bryta kroppsidealen lägg upp en bild på dina bristningar och lösa hud som du talar om o visa istället att du är stolt över de istället för att ta din finaste magbild där du inte ens hunnit få i dig någon frukost. det blir så tydligt att du egentligen har dåligt självförtroende men försöker visa något annat i bloggen genom att skriva om din mammamage o bristningar men samtidigt är det något du aldrig skulle våga/eller har visat upp för den delen. man får bara se dina redigerade morgonbilder. lite konstigt med tanke på att du hela tiden försöker förklara hur säker du är i dig själv osv . kommer inte fortsätta läsa din blogg då jag får en falsk känsla av dig o har fått från första början , däremot fortsätter jag på hugos blogg där jag får en helt annan genuin känsla av honom . han vill inte framstå som något han inte är.
Men wow. Bra att du slutar läsa, såna som du hör inte hemma på paulas blogg. Har man inget snällt att säga behöver man inte säga något alls!!
Hur vet du vilken tid på dygnet denna bild är tagen? Lyser avundsjuka rakt igenom ??
Älskar din blogg Paula och tycker du verkar vara en fantastisk mamma, vän, blivande fru och människa över lag! ?