Den här typen av bild la jag upp stup i kvarten i min träning efter graviditeten med Molly. Det kändes viktigt att veta hur många centimeter som jag hade tappat. Det kändes viktigt att väga på något speciellt. Jag brydde mig mer om det yttre än det inre. Jag tränade, men inte på samma sätt som nu. Jag tränade absolut lika mycket då som nu. Men det var mer som ett måste.
Det är inte konstigt att min relation till träning var på detta sätt. Jag hade aldrig i mitt liv tränat innan. Min kropp var ovan vid dom konstanta chokarna. Idag känns det annorlunda. Jag värderar att må bra. Jag värderar hälsa och det större som man får genom t.ex. träning och en hälsosam kosthållning. Det betyder inte att jag inte älskar bullar. Eller kommer få craving på cheeseburgare. Eller att jag gärna dricker cola light till maten under helgen. Idag har jag hittat en balans som jag mår bra av.
Egentid har för mig blivit löptrunda. Att få träna tillsammans med Hugo har blivit ett guldsätt att få umgås på. Att spela Korpen 06.00 på torsdagar är inte för träningens skull utan för att få göra något roligt. Träning har kommit att bli en naturlig del i mitt liv och det är jag stolt över. Jag är stolt över att jag utsätter mig för saker som jag inte tror att jag klarar av- och vips så gör jag det.
Min minsta är inte ens 10 månader och jag känner mig starkare än någonsin. Jag har sprungit ett lopp på fem km och det bästa med loppet var att mina döttrar kom dit och sa hej. Jag får dela denna nya syn av träning tillsammans med dom. Att jag drar ut och springer är naturligt för Molly. Det är naturligt att även hon vill ha träningskläder. Vi hänger mycket ute, vi badar, vi springer, vi leker, vi äter glass och vi gör morgonsmoothie eller bananpannkakor. Återigen, vi har hittat en balans med hälsa och träning även inom familjen.
Någon dag efter förlossningen med Leonore och nu. Vet du vad jag tycker känns fantastiskt kul? Jag har ingen som helst aning om min vikt. Jag har ingen aning om hur många centimeter som mäts i min midja. I don´t give a shit för jag mår awsome!
Du är grym och en bra förebild för dina barn!
Jag tycker du är fantastisk, du är inspirerande på alla plan! Tack för att du delar med dig av dig själv till oss! Ha en grym fredag, kram!
Hej Paula! Jag tycker det är jättekul att du har hittat balans och det du gillar att göra inom träningen utan att tänka på vikten. Jag tycker även att du är sjukt snygg och har fått en grym kropp på så kort tid. Man märker inte ens att du har varit gravid. Du har slitit med träningen och det är en stor fördel för att få sin kropp tillbaka efter graviditet. Men samtidigt är det viktigt att tänka på att alla har inte samma förutsättningar. Alla har inte motivationen eller den fina familjen du har som kan stötta en. Många ensamma mammor eller kanske mammor som får depression efter förlossningen. Det finns även kvinnor som har lätt att gå upp i vikt och efter graviditet har sjukt svårt att få ner gravidkilon. Vissa får även bristningar och får slapp mage.
Det jag vill komma till är att det är inte lätt att få sin kropp tillbaka efter förlossningen. Jag kan se på din bild på vänster att du har lätt att få ner magen och få din kropp tillbaka. Det kan bero mycket på gener, tex din mammas fysik osv. Men även den träning man lägger ner såklart! Däremot finns det mammor som tränar men ändå har svårt att gå ner i vikt pga andra orsaker tex stress, dålig matkost osv. Många mammor där ute kan känna sig pressade av denna inlägg. Vissa får kanske motivation men det är mycket press om att hur man ska se ut efter graviditeten. Många mammor är känsliga och har så mycket runt barnet att tänka på och hormonerna svävar omkring. Det är viktigt att tänka på vad man skriver, speciellt då denna blogg är mycket inriktat till mammor. Som sagt är det viktigt att tänka på att det faktiskt inte är lätt för alla att få sin form tillbaka. Det kan bero på många orsaker. Du har en fin Familj och man som stöttar dig och det har tyvärr inte alla.
Själv har jag inga barn men kämpar med min träning och måste tyvärr tänka på vad jag äter för om jag unnar mig en smörgås så går jag upp direkt. Vilket är jobbigt och känns orättvis då vissa som inte tränar och äter skit inte går upp alls i vikt. Vill inte ens tänka på hur jobbigt det kommer bli den dagsn jag blir gravid och efter förlossningen. Jag kommee nog bli så som du var med ditt första barn, tänka på vikt och midjemått. Men du har all rätt att träning ska vara roligt och för att man ska må bra! Jag kämpar med att inte tänka för mycket på vikten och försöka bara må bra av träningen! Men det är svårt då vi i Sverige är väldig utseendefixerade.
Lycka till med träningen och allt du vill uppnå! Hoppas du förstod vad jag menade. Inget illa menat och självklart ska du dela med dig dina framsteg men samtidigt kan det vara bra att tänka på att inte alla har det lika lätt. Speciellt när man har många följare på bloggen.
Puss!
Ni som lägger dåliga, negativa kommentarer. Vad är ert problem egentligen? Hur mår ni? Har ni fått prata med någon? Har ni fått er ett ligg? Vad är det för jävla negativitet ni har i kroppen som TVINGAR er att lägga en spydig kommentar? Kan ni inte bara låta dess människor ANDAS och få vara människor? Alla bloggare gör ett jävla bra jobb varje dag och sen kommer ETT inlägg (ETT av flera HUNDRA) som ej faller just DIG i smaken och så är dessa människor (HUGO, PAULA, KISSIE,KENZA WHATEVER) helt plötsligt dåliga förebilder eller gör fel? ENLIGT VEM? ENLIGT DIG? VARFÖR TAR NI INTE ER ATTITYD OCH ENERGI OCH LÄGGER DEN PÅ SÅNT SOM FAKTISKT BEHÖVER FÖRÄNDRAS? Typ som den politiska situation i världen vi har idag?
Ibland känns det fan som att det är 10-12 åringar, svindsjuka som fan, som läser dessa bloggar och kommenterar. För vuxna människor kan fan inte vara såhär jävl idiotiska tänker jag. Är det ens möjligt?
Paula, du gör ett jättebra jobb. Du är en underbar mamma och fästmö. Du har en sån fin utstrålning och energi. Du har rätt att lägga upp vad du vill. Du har kämpat för detta, välmående OCH Tight som få! You go girl! Hejar på dig alla dagar i veckan! Och du har rätt att vara fåfäng ibland, du har trots allt poppat ut två ungar och har inte alltid tid till att se helt fabulous ut. Det kan du åtminstone få göra r du lägger dig näck i sängen med din Hugo.
Ni som lägger dåliga, negativa kommentarer. Vad är ert problem egentligen? Hur mår ni? Har ni fått prata med någon? Har ni fått er ett ligg? Vad är det för jävla negativa pessimistiska och jobbiga hormon ni har i kroppen som TVINGAR er att lägga en spydig kommentar? Kan ni inte bara låta dess människor ANDAS och få vara människor? Alla bloggare gör ett jävla bra jobb varje dag och sen kommer ETT inlägg (ETT av flera HUNDRA) som ej faller just DIG i smaken och så är dessa människor (HUGO, PAULA, KISSIE,KENZA WHATEVER) helt plötsligt dåliga förebilder eller gör fel? ENLIGT VEM? ENLIGT DIG? VARFÖR TAR NI INTE ER ATTITYD OCH ENERGI OCH LÄGGER DEN PÅ SÅNT SOM FAKTISKT BEHÖVER FÖRÄNDRAS? Typ som den politiska situation i världen vi har idag?
Ibland känns det fan som att det är 10-12 åringar, svindsjuka som fan, som läser dessa bloggar och kommenterar. För vuxna människor kan fan inte vara såhär jävl idiotiska tänker jag. Är det ens möjligt?
Paula, du gör ett jättebra jobb. Du är en underbar mamma och fästmö. Du har en sån fin utstrålning och energi. Du har rätt att lägga upp vad du vill. Du har kämpat för detta, välmående OCH Tight som få! You go girl! Hejar på dig alla dagar i veckan! Och du har rätt att vara fåfäng ibland, du har trots allt poppat ut två ungar och har inte alltid tid till att se helt fabulous ut. Det kan du åtminstone få göra r du lägger dig näck i sängen med din Hugo. Fuck alla negativa idioter, de har bara en dålig självkänsla. Been there done that. Pissss
Ni som lägger dåliga, negativa kommentarer. Vad är ert problem egentligen? Hur mår ni? Har ni fått prata med någon? Har ni fått er ett ligg? Vad är det för jävla negativa pessimistiska och jobbiga hormon ni har i kroppen som TVINGAR er att lägga en spydig kommentar? Kan ni inte bara låta dess människor ANDAS och få vara människor? Alla bloggare gör ett jävla bra jobb varje dag och sen kommer ETT inlägg (ETT av flera HUNDRA) som ej faller just DIG i smaken och så är dessa människor (HUGO, PAULA, KISSIE,KENZA WHATEVER) helt plötsligt dåliga förebilder eller gör fel? ENLIGT VEM? ENLIGT DIG? VARFÖR TAR NI INTE ER ATTITYD OCH ENERGI OCH LÄGGER DEN PÅ SÅNT SOM FAKTISKT BEHÖVER FÖRÄNDRAS? Typ som den politiska situation i världen vi har idag?
Ibland känns det fan som att det är 10-12 åringar, svindsjuka som fan, som läser dessa bloggar och kommenterar. För vuxna människor kan fan inte vara såhär jävl idiotiska tänker jag. Är det ens möjligt?
Paula, du gör ett jättebra jobb. Du är en underbar mamma och fästmö. Du har en sån fin utstrålning och energi. Du har rätt att lägga upp vad du vill. Du har kämpat för detta, välmående OCH Tight som få! You go girl! Hejar på dig alla dagar i veckan! Och du har rätt att vara fåfäng ibland, du har trots allt poppat ut två ungar och har inte alltid tid till att se helt fabulous ut. Det kan du åtminstone få göra r du lägger dig näck i sängen med din Hugo. Fuck alla negativa idioter, de har bara en dålig självkänsla. Been there done that. Pissss
Alltså seriöst ?! Varför är folk sånna haters?! Paula , du är grym!! All ära till dig ! Inte många magar som ser ut så efter 2 barn ! Klart man vill visa upp vad man åstadkommit på så kort tid Har själv bara ett barn på 9 mån och kämpar som bara den för magrutorna ! Du är motivation girl ?????
Sånt skitsnack Paula. Tror du inte vi läsare ser igenom detta?
Du är utseendefixerad och vill ha en slank, vältränad kropp. Stå för det istället.
Det andra är säkert ett plus, men framför allt så låter det bra.
Så trist när det blir falskt.
Åh det är så skönt att få läsa sånt här och slippa all jävla vikthets som kommer från alla håll och kanter. Vi måste bli bättre på att vara snälla mot oss själva. Tack för dagens energikick Paula!
Min inställning har också förändrats. Jag bryr mig inte om vikt och mått. Mitt mål är inte att gå ner 5 kg utan det är att kunna göra 30 situps på tå. Att lyckas göra minst 2 pullups och att kunna springa mer än 5 km.
Det är så skönt att känna sig stark! Självkänslan och förtoendet ökar mer när jag känner mig stark.
Jag älskar din inställning till träning och livet! Du inspirerar mig varje dag med ditt tankesätt och ditt skrivande ♥
Jag vill också ta tag i träningen. Och jag har fixat mig en PT-online via mamafitness. 🙂 Så spännande! Kommer köra en månad till att bötja med för att inte sikta för högt direkt. 🙂 Men heja!
Vad härligt att du mår bra! Synd att du ändå känner behov av att visa upp hur smal och vältränad du är och bidra till den eviga kroppshetsen som är om möjligt ännu starkare när en kvinna fött barn.
Resonerar man så som du gör, är det inte konstigt att det finns kroppshets. Varför ska man jämföra sig med Paula? Alla är ju olika och ser olika ut efter en graviditet. Bara för att hon gjort ett jäkla bra jobb med sin kropp, ska hon stämplas som dålig förebild då, för att inte alla andra lyckas? Du skriver att det är härligt att hon mår bra, låt det stanna där! Kram
Du är så duktig.
Jag vill oxå få till kroppen efter alla graviditeter och jag försöker vekligen men det händer i het mer,har bara kommit halvvägs o nu är det stopp.
Men ska. Försöka hitta nån gnista igen.
Kram Camilla
http://www.tiobarnsmamman.se
Hej Paula… hjälp!
Jag och min pojkvän har varit tillsammans i snart 10 år, och vi har ett barn ihop, lika gammal som din molly faktisk. 🙂 Jag ääälskar att vara med mitt barn. Jag föredrar alla gånger att vara med mitt barn. Många gånger hindrar jag mig själv från saker för att jag hellre vill vara med mitt barn. Inget konstigt egentligen, det är nog hög igenkänningsfaktor på den.
Men jag vet också att det är sååå viktigt att vårda ett förhållande, och exempelvis göra saker ihop, och det är vi så dåliga på…
Jag beundrar dig och Hugo som lyckas så bra med att få ihop familjepusslet och samtidigt göra saker på tu man hand.
Nu är vi sååå otroligt nära på att boka resa till NY, något vi vill sååå mycket. Men jag tycker det är jättejobbigt att lämna mitt (vårt förstås) barn. Vet att det kommer gå bra, men jag tror jag har lite separationsångest. Snälla hjälp…. hur lyckas du som mamma att hitta denna balans? Hur klarade du att åka till NY? Finns det skäl att inte åka???
Tack förresten för att du delar med dig genom din blogg, jag gillar den skarpt.
Stor kram
Nu är ju inte jag Paula men jag känner igen mig så väl i din beskrivning. Vår första och enda bebis blev 5 månader gammal igår och jag tyckte att det var supertufft att åka iväg en sväng till gymmet eller annan aktivitet när hon var betydligt yngre. Men nu har man vant sig och vågar vara borta en längre stund. Jag och min man har inte varit iväg på tu man hand, men den dagen kommer när JAG är redo. Jag ammar ju henne fortfarande och det känns viktigt för mig att hon ska få min närhet när hon behöver det. Min man tycker att jag är för hönsig, men jag tror att vi mammor känner lite annorlunda när det kommer till att lämna ifrån sig sitt barn. Så jag tycker att du ska känna efter vad som känns rätt för dig, för jag tror att när du är redo att åka iväg så känner ert barn detsamma. Det smittar av sig på något vis. Och jag menar…det är inte roligt att åka iväg om man inte kan slappna av under en resa eller sådär <3 Skynda långsamt, kanske börja med ett par middagar på tu man hand här och där och utöka tiden därefter. Kram!
Hej! Har försökt att ta tag i träningen igen.. men har noll motivation. Skulle du inte kunna skriva några tips på hur man kommer igång och hittar tillbaka igen?! 🙂
Du är sån stor inspiration! 3 månader är lin som nu och de hänger lite här och var men vem bryr sig när man fått det finaste man någonsin kan få.. då gör dom där extra kilona ingenting. Kilon som burit denna enorma kärlek. ❤️ Självklart vill jag dom ska bort.. men de får ta den tid de tar. Jag är lycklig! Din blogg ??