Man bör tänka sig för
”Killar vill bara ha dig för din kropp men inte för ditt ansikte”.
Så sa en vän till mig när vi var unga tonåringar. Hon visste inte att den meningen skulle finnas kvar inom mig länge, länge.
När jag var tonåring så fick jag problem med huden. Du vet sånt tonårsknotter. Jag gjorde allt i min makt för att dölja orenheterna med tung och täckande foundation. Jag minns att jag en morgon stod och sminkade, sminkade och sminkade för att dölja. Det blev aldrig bra nog så jag tvättade bort och gjorde om från början. Jag var sådär ungt förtvivlad och kände mig så fruktansvärt ful. I stan skulle vi möta upp ett killgäng. ”Bara min kropp inte mitt ansikte” ekade i huvudet.
Jag åkte aldrig in till stan den dagen. Genom någon bortförklaring så ställde jag in och var hemma istället. I flera år så kämpade jag med det där. Min dåliga hy och min självkänsla. Tänk att något så oskyldigt men ändå elakt kan följa med så länge.
Idag? Jag får fort dålig hy när jag tränar. Jag använder inte foundation, mest för att göra ett klargörande för mig själv: Jag är fin som jag är. Oavsett kropp, ansikte eller själ.
Man bör tänka sig för när man säger något till en annan person. För det kan sitta kvar länge som i mitt fall. Idag har jag två flickor som säkerligen kommer att känna sig sårade av vänner, killar/tjejer. I dagsläget är dom små men i min dagliga kamp så rustar jag upp deras självkänsla och deras självförtroende. Det kommer dom att behöva när dom blir äldre.
Åh fick också en sådan kommentar när jag var 13-14 när en tjej i klassen kläcker ur sig ”visste ni att vissa tjejer har inre blygdläppar som är större än de yttre, så att de liksom hänger ut. Det måste ju se jättekonstigt ut” varpå hon och alla andra skrattade. Var osäker på mig själv i flera år på grund av den lilla kommentaren. Idag har jag insett att alla ser vi olika ut och är lika fina oavsett!:)
Du har rätt. Man bör boosta sig själv både inför barnen men också när man är själv. Att de ser hur nöjd man är med sig själv – trots ”skavanker” så att säga. Men jag vill bara säga att jag tycker du är underbart fin, på in och utsidan. Stor kram
<3
Om ens hud är ett problem så kan man testa att tvätta före träning och sedan skölja med kallt vatten. Funkar för mig, men så har jag rätt bra, men känslig hud.
glömmer aldrig en händelse i högstadiet, då jag kom iklädd ett par mjukisbyxor, och en tjej kom fram till mig och frågade : ” ringde Malin dig också? ” jag : eh? va? hon: ” ja, om att vi skulle ha mjukis på oss idag? ” jag: du kan hälsa Malin att jag valde min outfit helt ensam, faktiskt. där och då skrattade jag bara men i efterhand kan jag tycka att det var så sorgligt att dom liksom hade telefonsamtal om att våga ha mjukis <3 en annan gång kom skolans coolaste tjej fram till mig ( tjejen som endast bar märkeskläder ) och frågade vart jag köpt min t-shirt och jag log och sa: MQ, 499 Kr. hon: wow. jag: eller njae, den är köpt på en marknad för 10 kronor. Då snäste hon och gick därifrån. Där och då skrattade jag också, men inser nu att hela situationen var rätt sorglig, att mitt plagg endast räknades om det var " lite dyrt ". Riktigt bra inlägg och fortsätt som du gör, du inspirerar <3 när jag har bekymmer i livet så brukar jag tänka denna tanken * livet är så kort, jämfört med hur jävla länge man är död, så varför vara så stressad/ledsen över bagatellbekymmer?* <3 kramar
Kommer ihåg en gång på lågstadiet så gillade jag en kille. Tyckte han var så söt och en dag när vi slutade skolan så skulle vi alla gå hem, så tar min ryggsäck och ska gå ut. Kom på att jag hade glömt någonting så skulle jag gå tillbaka för att hämta det som jag glömt. Ser honom stå där och så ler jag mot honom när jag gör mot dörren. Han ler tillbaka men säger samtidigt: fan vad ful du är.
Detta hände i trean på lågstadiet, alltså 16 år sedan, idag är jag 25 och dessa ord kan eka i mitt huvud fortfarande..
jädrans vad fin du ser ut, den där färgen passar dig så otroligt bra!!
Var inte så populär i grundskolan, kallades plugghäst och ful trots att jag ser helt vanlig ut (obs aldrig ok att säga att någon är ful, men vissa saker tex tandställning kan ju vara skäl till retande tex, men jag såg högst ordinär ut). Minns hur en av de populära tjejerna i klassen sa till mig när jag var TIO år att ”du har verkligen ENORMA påsar under ögonen!”. Tycker än idag inte om formen under mina ögon och drömmer om att göra ett ingrepp med fillers under ögonen så de inte ser lika insjunkna ut. Jag är av princip emot skönhetsingrepp men känner mig så sjukt ful, gammal och som att jag ser sliten ut. Är 28 idag och har känt såhär sen hon sa det. Undrar vad hon skulle tänka nu om hon visste hur den kommentaren sårade… Hon minns den garanterat inte. Men som det förstört mig för livet, eftersom vårt samhälle premierar utseende så mkt. Att då inte känna sig fin är riktigt jobbigt.
Kärlek till er alla <3
Jag kom ihåg en händelse i högstadiet som jag kommer aldrig glömma det eftersom det sårade mig väldigt mycket än jag trodde själv.
Vi var många tjejer i klassen. Det fanns killar i våran klass som brukade jämföra som att säga vem är snyggast eller vem har största bröst, så dem började placera varje nummer vilka plats vi tjejer ligger.
Jag satt och såg vad vad dem gjorde Och det fanns en kille som jag har alltid tycka om han pekade mig och sa : du är nästa sist eftersom du har mindre bröst än andra tjejer.
Jag mådde väldigt dålig och min sjävförtroende sjönk denna dag tills idag jag kämpar på att jobba på självförtroende för ingen ska få mig ner på botten igen.
Men en sak jag har lärt mig att alla ÄR olika och vi alla är vacker på våra egen sätt detta gör oss unika ! ❤️ Och du är unik Paula !
När jag var 6 år fick jag en kommentar om att jag hade hpeiga armar. (Mina hårstrån är mörka, inte ljusa.)
Den kommentaren fick mig att aldrig använda kortärmat, helst skippade jag gympan, eller hade långärmat även då.
Till slut rakade jag armarna, vilket ledde till lätt panik. I högstadiet och gymnasiet skolkade jag från varenda idrottslektion.
Men när jag fyllde 20 hade det där svalnat av
Nu vågar jag gå i linnen och t-shirts. Jag orkade inte bry mig längre helt enkelt. Trodde jag.
Sen kom enndag i somras då en vän var tvungen att påpeka ”du har verkligen jättehåriga armar”. Och vips så var jag 6 år igen. Glad att hsg åtminstone snäste åt honom att ”tack så mycket för den nödvändiga kommentaren. Ingen har ju någonsin påpekat det förut”. Tillägg i historien att jag idag är 26, och han 23.
När ska folk fatta att man inte kommemterar andras kroppar?!
När jag var 13 år gammal så vaknade 06 varje dag och sminkade mig med åtta ton smink vareviga dag och en dag bestämde jag mig för att inte ha smink i skolan (jättestort beslut för mig då eftersom ingen i min klass hade sett mig utan smink) och då kom en kille fram till mig på träslöjden (Viktor) och sa ”Sara, du är ful både med och utan smink”. Kommer aldrig glömma det. Jag hade dåligt självförtroende i flera flera flera år efter det.
Så bra skrivet och så sant. Alla har vi nog någon liknande historia.
När jag var på mitt första disco på lågstadiet så hade vi danstävling hela kvällen och vid varje tävling så gick tre tjejer och tre killar till final. Jag gick vidare till final flera gånger, men vann aldrig finalen. Veckan efter i skolan så sa två klasskompisar till mig att jag bara hade gått vidare för att det var min bästa kompis storasyster som höll i tävlingen. Jag hade fått gå vidare för att jag kände henne, men jag vann aldrig för hon kunde inte låta mig vinna eftersom jag faktiskt inte kunde dansa, enligt dem. För jag dansade ju så barnsligt mm mm.
Minns att jag skrattade bort det och höll med, men jag blev jätteledsen. Har aldrig gillat att gå på disco eller att gå ut och dansa ens som vuxen. Är övertygad om att det beror på detta. 22 år sen är det nu.
Har sminkat mig så mycket under hela min tonårstid och använt dyr tandblekning. Sminket har jag i princip lagt ner och köper bara tandblekning från vittleende.com då och då!
Vad använder du för produkter till din hy samt smink
Usch så hemskt att slänga ur sig något sådant 🙁
Du är jätte vacker paula! Har du puder eller något på denna bild? Och isåfall vilket? Om inte så är du ju otroligt vacker naturligt ?
På torsdag ska jag spela in en sminkvideo! =) So stay tuned, min styling kommer upp inom kort i ett videoformat!
?
Jag sminkar mig några gånger i veckan. Ser inget fel i att använda smink? I inlägget skrev jag att jag ej använder mig av foundation. Men värderar skonsamma produkter och jag personligen går igång på att bevara det naturliga.
Där tror jag att du gick rätt in i hjärtat på många av oss (gamlingar runt 40), samtidigt som du säger till dina yngre läsare att det är fint att vara sig själv. Jag älskar ditt tänk där!
Läser kommentarerna nu. Är ni allvarliga när ni pratar vilken typ av smink Paula använder? Kanske missförstod inlägget. Trodde att det handlade om att vara fin UTAN smink, eller?
Hur vacker är inte du! Och vilken fantastisk mamma, blir varm i hjärtat när man ser hur bra och tryggt du o Hugo gör det för Molly o Leonore. Ni vet exakt vad ni gör och ni bör få höra det, + hur söööööta är inte era tjejer!
Bara jag som tolkar det som att ”killarna bara vill ha din kropp” som att de bara är ute efter att ligga? Och inte efter ditt ansikte = de bryr sig inte om dig som som person & vill ha dig som flickvän. Det lät verkligen så när jag läste! Men du var ju där när det hände, så du vet ju bäst! =)
Jag tolkade det på samma sätt, så förstod först inte varför Paula tog illa upp. ?
Du är såå vacker ? känner igen mig i det där, kände mig alltid ful då jag hade svår acne (har pcos).
Du är verkligen vacker! Så kvinnlig och vacker utan ansiktet fullt av smink! Jag gör som du, piffar till mig lite ibland med lite smink ex mascara. Det är kul att piffa till sig lite ibland, men går oftast utan smink.