Vad lever du efter? Hur ser din grundläggande mentalitet ut? Jag värderar att vara snäll och samlar på mig gentjänster i alla möjliga situationer. Visst låter det girigt? Men jag tänker såhär:
Är man snäll och hjälper människor i sin omgivning (arbete, hemma, vänner eller vart som helst egentligen) utan att kräva något tillbaka ställer man sig till god med den människan. Kan du hjälpa? Erbjud hjälp! Ansträng dig för din medmänniskas skull. För någon gång kanske du behöver hjälp tillbaka.
Kindness är mitt ledord i min grundläggande mentalitet. Just för att jag tror att man kommer längst på genuina tjänster och gentjänster både privat och i arbete. Visa dig trovärdig och seriös och att du är en människa som håller ditt ord. Det gör dig pålitlig och trovärdig.
Det är viktigt att reflektera över sitt förhållningsmönster för att ha möjlighet till att utvecklas. Att också testa sina värderingar och sitt sätt att tänka på. Jag inspireras dagligen av folk i min omgivning. Över dess kämparglöd, över dess framgångar, över dess mod och över dess ärlighet. Jag tycker också att det är intressant att höra personers berättelser. Vilka är hens motgångar? Hur har hen lärt sig? Vad har hen misslyckats med?
Just idag förundras jag över personer som lyckas bolla småbarnsår och karriär. Två punkter man idag kan göra samtidigt. Det som intresserar mig mest är just människan och hens mentalitet, vad hen gör är för mig sekundärt. Kombinationen är oftast mycket inspirerande- och hur man lyckas bolla alla andra saker som gör att en människa känner sig komplett i det faktiska måendet.
Vad fascineras du över? Hur ser din mentalitet ut och vilka är dina ledord? =) Låt höra!
Ditt hår på denna bild!!! Så fint
Hej!
Jag heter Sanna och bor strax utanför Kalmar. Jag skulle vilja vinna kursen för att ge vår 3-åriga dotters förskolepedagoger i julklapp! Pedagogerna på förskolan är hjältar och tar dagligen hand om det viktigaste vi har, våra barn. Jag vet att det är en julklapp som skulle uppskattas av både föräldrar och pedagoger! ☺️
Jätte fint inlägg och jag håller med dig om att fascineras av sin omgivning, både lära sig och vara stolt över de man väljer att ha runt sig, för det tycker jag att man borde göra, det är ju därför man har valt de relationer man har. Snällhet som du tar upp är nog mitt ledord också man får tillbaka det man ger även om det inte sker omedelbart eller att det är det som är syftet så lönar det sig alltid att vara en snäll person!
Min historia- det som har format mig + det mina föräldrar har lärt mig:
Jag har stött på dömande människor hela mitt liv så hela min uppväxt och nu ”vuxna” liv har gjort mig till en ödmjuk individ som inte dömer någon, inte har några fördomar.Värst känslomässigt kommer alltid vara skoltiden då jag blev exkluderad eller haft något någorlunda umgänge, vänner överhuvudtaget så det har format mig. Skämdes för den jag var/är.Många säger att dom är fördomsfria, öppna inför andra människor, hur andra är som personer eller ser ut. Men jag stöter på dömande människor hela tiden, Fortfarande. Värst på boxningen i emellanåt. Senast förra veckan, då det var två tjejer som bara ”gör si/gör så” trots att jag har gått på det ganska länge och att dessa inte har öppet sinne, när det samarbeta med människor. Jag tycker att man går på en träningspass som inkluderar andra människor borde man bemöta den andra individen med öppet sinne och anpassa sig till den personen man kör med och inte vara så självupptagen. Vi alla har sina egna förutsättningar. Jag vet inte men vem jag än stöter på i livet bemöter jag alla med den respekt och öppenhet dom förtjänar. För att jag har alltid blivit dömd,, exkluderad från olika saker.
Denna förklaring blev lång, men det är något jag försöker leva efter eller jag har gjort det sedan länge, att inte vara den som är fördomsfull, dömer ut människor som folk verkar göra idag. Inte på grund av religion, ursprung utan hur folk är som personer eller utseendemässigt.
Tänk om människor var mer öppna och fördomsfria inför andra människor och bemötte varje individ med den respekt och öppenhet alla människor förtjänar.
Hej fina Paula! Det verkar vara något fel på Hugos blogg?? Varenda gång jag försöker gå in (de senaste dagarna) så står det ”denna sida är inte säker, någon försöker stjäla lösenord, kreditupggifter mm via denna anslutning”. Något i den stilen står det. Har någon hackat hans blogg kanske? Går liksom inte ens att komma till hans blogg för allt jag får upp är det felmeddelandet. Har ett väldigt starkt virusskydd på min dator så kanske inte ör alla som upplever samma sak.. Men det är i alla fall supertråkigt:((
Hej Paula! Håller med dig om att detta är livsviktigt som jag tycker borde läras ut via BVC till alla föräldrar men det är ju tyvärr inte så.
Detta är min största skräck att mina barn skulle sätta i halsen och inte få luft! Jag har en fyra åring och en snart ettåring hemma. Min fyra åring har skrämt mig många gånger då han har en förmåga att ta in mkt i munnen och glömmer av att tugga utan tror att det går att svälja ner maten med dricka. Förklarar för honom varje gång att han måste tugga! Det hade känts enormt skönt och tryggt att få en utbildning så jag vet hur jag ska handla om olyckan är framme! Sist det hände blev jag panik slagen och bara skrek på honom, blev arg och rädd på mig själv att jag inte visste vad jag skulle göra. Som tur är hostade han själv upp det denna gång men nästa gång det händer vill jag kunna veta hur jag ska agera.
Skulle jag vinna skulle jag ha med mig min sambo och mina två systrar som också har små barn.
Ha en fin helg! Kram
Intressant fråga men ganska svår att formulera. Jag tror att mitt ledord är öppenhet – att alla människor är lika mycket värda. Att inte döma och ge empati även till de som hamnat snett i livet på olika sätt. Min dröm är att leva ett rikt liv där jag får blomma och dela med mig av de olika saker som betyder något – min dröm är att få dela mina upplevelser tankar åsikter och min kreativitet med andra – att få bli lyssnad till och lyssna till andra. Vara den jag är med andra, och att de kan vara dem de är med mig. Och att få visa världen vad jag har inom mig utan att känna rädsla. Tack!
Hej jag är en tjej på 20 år som skriver om psykisk hälsa/ohälsa, mitt liv som kristen, body positivity & mycket mer! Kolla gärna in min blogg! 🙂
Hej Paula, hoppas allt är bra med dig och din familj idag.
Sånt sammanträffande att tog upp detta just idag då jag tänkte på detta senast vid lunch.
Jag är förskolepedagog och jobbar ensam med en kollega med 10 två åringar som jag engagerar all min proffisionella kärlek i och bryr mig om från hela mitt hjärta. Dock har det nu hänt tre gånger att ett barn satt i halsen och jag har blivit totalt handlingsförlamad och en kollega har fått steppa in och ta över. Detta har gjort mig ledsen och upprörd och jag har flera gånger gått till tre olika chefer jag haft och påpekat att jag inte känner mig trygg att jobba med små barn utan att kunna HRL men inget har hänt då kommunen inte arbetar på det sättet utan skickar en personal per 1.5 år till en halvdan utbildning. ?
Det hade betytt jätte mycket för mig att få känna mig så trygg som du är när jag tar hand om föräldrarnas små skatter!!
Med vänliga hälsningar
Lovisa