Jag vill börja med att säga tack. Fast ordet tack räcker inte för er det jag känner för varje kommentar jag har fått angående missfallet. Vilken girlpower alla bidrar till! Varenda en som har delar med sig med en kommentar om vad som har hänt dig, egna upplevelser av missfall och peppen är helt fantastisk! Tusen, tusen, tusen tack för stödet du har visat! Jag var hemskt ledsen i måndags. Jag ville inte få missfall men nu är det hänt och accepterat. Jag skrattar, lever mitt vanliga liv, sover liiiite mer än vanligt och pratar om mitt missfall. Inte ska man gå och skämmas över vad som ha hänt! Inte klandra sig själv! Det var menat att det skulle bli såhär och jag är ledsen över det men inte knäckt. Det visade sig att jag hade mer skinn på näsan än vad jag trodde. Istället är jag tacksam över saker som jag tidigare sett som självklara. Jag älskar min dotter till månen och tillbaka men efter vad som hände känns det som att jag har kommit henne ännu närmare. Jag och Hugo är lugna och ser ljust på framtiden. Det kommer en ny graviditet när den tiden är inne. Tills dess, ingen stress.
Det som är lite förvirrande är att jag fortfarande plussar. Ville se om det blev negativt på ett graviditetstest men hormonerna sitter kvar. Jag är illamående och har ingen större aptit. Om två veckor ska det visa negativt enligt gyn. Med is i magen får jag helt enkelt vänta ut tiden och om det fortfarande visar positivt får det bli ett besök hos doktorn. Det jag vill säga till dig som haft flera missfall, fått barn efter missfall eller vilken erfarenhet du än har av missfall så är det att jag hejar på dig också. Peppa dig själv och intala dig att du kan, inställningen gör nog mer än vad man tror! =)
Lilla My
Blir ledsen när jag läser detta, beklagar verkligen! massa styrkekramar till dig fina Paula <3
Usch vad ont de gjorde i hjärtat att läsa. Men vet hur det känns.
Fick själv ett utomkvedshavandeskap i somras. Trodde det var en vanlig graviditet och bestämde mig för att behålla även om jag bara är 19 och precis tagit studenten. Blev ordentligt dålig i vecka 8 där dom märkte mitt x och blev akur opererad med 1.5 liter blod i buken & nu 1 äggledare fattigare. Blev sen gravid igen i september, efter många gyn besök såg dom att det satt rätt & då ville jag behålla då chansen för ett nytt utomkvedshavandeskap senare är 50%. Men där blev det ett missfall i vecka 7.
vet hur fruktansvärt ont det gör i hjärtat och det känns som man är ensamast i världen. Men man får gå vidare, jag är fortfarande ung och har många år på mig.
Du är stark & det kommer fler chanser.
kram ♡
Hej Paula! Så starkt av dig att dela med dig av det här, många som skäms trots att det är helt naturligt och faktiskt rätt vanligt. Jag tycker precis som någon annan skrev, gjordes UL när läkaren konstaterade ditt missfall? Om inte, se till att få det! Jag hade en blödning i v.5 som jag trodde var missfall, fick vänta till jag var i beräknad vecka 8 för att göra VUL ovh då såg vi det lilla hjärtat slå, det var alltså i get missfall trots blödningen…. Vill i te ge dig falska förhoppningar, och som någon annan skrev så känner man sin kropp allra bäst och jag vill inte på något vi göra att du känner du ”pekpinnad”. Bara peppa lite och tacka för att du delar med dig! Vi gick in i v.13 idag och jag längtar till den dagen jag får läsa om ännu ett plus i din blogg! All lycka till er, kram <3
Tråkigt att höra:( men som dom flesta skriver så var det förmodligen något som inte stämde med lilla embryot. Även ifall det inte hjälper att höra är det alltid vänta att ha det i bak huvudet.
Läs gärna min blogg om min familj och dotter som nu bor i Holland!
Vill bara säga att du är grym och du gör ett jättebra jobb med allt och din blogg är alltid lika intressant att läsa varje gång. Och lycka till i framtiden och kommande barn!
//♥♥
Jag beklagar:( och jag förstår din sorg:( jag plussade i början på sommaren efter att vi försökt ett bra tag, missfallet kom bara en vecka senare men det bar ändå hemskt ( barnet kanske redan hade dött när jag fick + ) jag har två barn sen tidigare men det lättar inte sorgen och det värsta var att min annars helt fantastiska man utbrister : du kanske inte var gravid … 3 test Visar inte fel:( tror inte killar riktigt kan förstå vad som händer i kroppen hos en gravid tjej . Nu i feb. ska vi våga försöka igen å jAg håller tummar och tår för dej och mej:)
Jag vill också skicka en kram. Jag har själv inte varit gravid eller fått missfall men bara av att vara kvinna så känns det otroligt i hjärtat att läsa något sånt här. Kram till dig som är så stark!
Hej!
Vill först beklaga det som hänt. Fast jag är ”gammal kärring” så läser jag din och Hugos blogg. Er dotter är ju helt underbar!!!!
Vill bara berätta om min fd svägerska som vid två graviditeter fått missfall, MEN hon har båda gångerna väntat tvillingar så den ena tvillingen blev ”utsparkad”.
I dag är dom barnen 22 och 8 år.
Önskar din familj ALL LYCKA <3
Hej! Jag beklagar verkligen… och jag vill inte låta okänslig, men jag är så otroligt glad över att du delat med dig om denna händelse. Jag har själv suttit i samma sits. Och har känt mig så ensam, har även känt att jag vart löjlig som vart så ledsen. Men jag såg ju mitt liv med detta barn framför mig. Enda skillnaden var att det skulle bli mitt första barn. Jag kom till v.6 och sen ville det inte mer. Jag åkte också upp till akuten och där sa dem till mig att jag aldrig vart gravid. När jag sa att jag tagit 5 test som visade posetivt sa läkarn, jag vet ju inte vad du har köpt för test men du är ialla fall inte gravid. Och besöket slutade med att hon sa: jag kan med gott samvete låta dig åka hem. Och nu sitter jag här tre månader senare och är fortfarande ledsen över missfallet och bara hoppas på att bli gravid igen och att det ska gå hela vägen.
Hej Paula!
Jag beklagar det som har hant.. men jag vill ocksa saga: var inte orolig, jag ar en medicin student som snart blir lakare och idag pratade vi faktiskt om missfall, vanligtvis sa far kvinnor missfall pga. att fostret inte utvecklas som det ska! Alltsa barnet hade fodds sjuk eller hade dott i din mage eller direkt nar det skulle fodds, ville bara att du skulle veta. Det behover inte betyda att det ar natt fel pa dig eller sa, utan att du kanske tyvarr var olycklig denna gangen, hoppas du har det bra, lycka till
SÅ bra att du pratar om det, tar bort eventuell skam som vissa kvinnor verkar känna och visar att det är ok att vara ledsen och sörja det lilla som var i en. VET att det betyder så mycket för andra i samma sits. Kram till dig!
Va tråkigt att höra 🙁 jag fick också missfall i v.5-6 där. En månad senare blev jag med barn igen och nu sitter jag och tittar på vår dotter som leker på golvet. Så det kan gå fort 🙂 hoppas ni får en till sötnos snart ❤️
Hej Paula,
Jag beklagar verkligen vad som hänt dig. Jag har varit där alldeles för många gånger.
Att det visar positivt är inget konstigt. Hormonerna har byggts upp sedan embryot började celldelas och fäste i livmodern. Och ska nu gå tillbaka.
Det går över relativt fort om man är tidigt i graviditeten. Så efter två veckor bör det ha landat på normala nivåer igen.
Efter mina mf i v. 9 har det däremot suttit kvar i ca en månad.
Man får vara ledsen. Man sörjer ngt som inte blev.
Sen varför det inte blev som det skulle, det kan bara kroppen svara för. Och det får man aldrig veta.
Det är ju just det som gör så satans ont. Att det inte blev vad man önskade.
Jag har ett mf i ryggen via Ivf. Sen kom min älskade son till oss via ivf.
Detta året har jag blivit spontant gravid 3 ggr. Tyvärr har inget gått vägen. Men jag har inte gett upp och jag har fått all hjälp jag begärt gällande mf utredningar och har precis opererat bort en skiljevägg i livmodern.
Nu ser allt bra ut och nu jävlar, nu ska det gå!
Kämpa på Paula!! Det kommer!
vill också varna/be dig vara uppmärksam på utomhavandeskap! Man måste mäta HCG nivån i blodet för att se. Ökar det lite så kan det tyda på utomkveds (Det betyder att ”fostret” fastnat i äggledaren och måste skrapas bort), Jag opererades för detta 2011 och efter skrapningen ville ändå inte HCG gå ner till normalt så fick behandlas med cellgifter vilket gjorde att jag absolut inte fick bli gravid inom 5 månader då cellgifterna var kvar i kroppen. Jag menar inte att skrämmas men ibland måste man inse de faktum att sånt här kan hända och man måste behandla detta omgående då det annars kan betyda ett ena eller båda äggledaren brister. Kräv en tid för återkoll samt kolla HCG.
LYCKA TILL! KRAM ta hand om dig
Gjorde de ett ultraljud på dig? Verkar lite konstigt att stickan fortfarande visar plus… har själv varit i samma sits, blödde jättemycket men det visade sig sen att det inte var missfall när de gjorde vul, de tyckte det var onödigt att göra ett men jag stog på mig. Kram
Skönt att höra att du mår bättre nu! Snygg frilla Molly har i badkaret & vad roligt att du lyckades få en så bra bild på henne. Kanske en framtida studentfoto?
Mvh Anette Starby
Det strålar så mycket styrka ur dig!
ta hand om dig, du är bra. kram
Så tråkigt att läsa Paula. Samtidigt som så många andra skriver är det fint att du delar med dig av något som tyvärr är vanligt men fortfarande såå tabubelagt att pratat om. Har själv gått igenom det och förstår känslorna du skriver om.
I samband med ett av mina mf berättade barnmorskan för mig (med all respekt och försiktighet) att de ofta märker att många blir gravida direkt efter ett mf då livmodern har ”rensats ut” helt efter blödningen. Det låter så illa att skriva men samtidigt låter det ju inte helt omöjligt. Jag själv blev mycket riktigt gravid direkt efter mitt mf. Var dock tvungen att genomgå en abort av olika skäl och jag bröt ihop totalt. Tänker på det än idag trots att flera år gått. Vi fick dock ett syskon till slut och lyckan är total.
Önskar dig och Hugo all lycka och välmående. Ta hand om dig!
Bra inställning Paula. All kärlek till dig! Det jag upplevde efter att man gick ut med sina missfall var att man märkte att många och åter många upplever missfall men ingen pratar om det. Konstigt tycker jag. Vi gick ut med våra missfall och överallt ploppar det upp stöd från andra som varit med om det.
Kram
Ta hand om dig, kram!
Hej Paula, vill först beklaga för missfallet, det är väldigt jobbigt att gå igenom av många olika skäl. Har själv erfaret tidigt missfall under graviditet men även dödsfall av barnet när jag var gravid i 6 månaden. Det var hemskt och förfärligt.
Nu är jag gravid igen och det känns såklart fantastiskt och jag hoppas med hela mitt hjärta att det kommer gå bra den här gången, eller det kommer gå bra.
Angående om det du skriver i ditt inlägg undrar jag om du blivit undersökt av en läkare med vul? Anledningen till att jag undrar det är för att många gravida kvinnor blöder under sin graviditet utan att det behöver innebära någon skada för fostret. Att stickorna visar positivt kan innebära att hormonerna inte sjunker på en gång utan att det faktiskt kan ta en liten tid, men det kan även vara så att du fortfarande är gravid.
Eftersom du bara var i graviditets vecka 5 så är det väldigt tidigt att se om det finns något foster via vul eftersom hjärtat kanske inte börjat slå sina slag ännu. På det viset brukar man få återkomma till doktorn om kanske två veckor då man lättare kan se hjärtat för att fastställa om det var ett missfall eller ej.
Nu vet du situationen bäst och du känner din kropp och måste gå efter din egna intuition. Men det kan vara bra att kolla upp om du inte gjort en vul undersökning. Har du blivit undersökt med vul och testerna fortsätter vissa positivt kan det vara bra att göra ytterligare en undersökning om ca 2 veckor då du skulle ha varit lite längre gången för att se hur allt ser ut.
Är det någonting jag tyvärr lärt mig av vården efter mina graviditeter är det att man själv måste ligga på och ifrågasätta samt alltid gå efter sin egen magkänsla oavsett vilka reaktioner man kan få. 🙂
Jag vill inte ge dig falska förhoppningar när du har det nog jobbigt med vad som hänt, tänker dock att det kan vara bra att kolla upp för säkerhetsskull.
Önskar dig och Hugo all lycka till framöver, ni verkar har en mysig familj tillsammans.
kram paula!
Skickar en stor kram!
Paula, läs detta, viktigt!
Vill inte skrämma dig men ber dig att vara observant. Vid missfall ska graviditetshormonerna långsamt sjunka, detta måste läkare mäta. Om hormonet är på samma nivå så är du fortfarande gravid och kan då ha utomkvedsskap. Detta hände mig och läkare fick mäta i två dagar för man kunde inte se på ultraljud var ev foster låg. Om gravidhormon sjunker-missfall. Om inte utomlvedsskap. För mig konstaterade man set sistnämnda och när man gjorde det så blev det akut operation och jag hade 1,5 l blid i buken, höll på att förblöda invärtes.
Hade väldiga smärtor och blödde bara lite, lite från underlivet. Be läkare mäta för säkerhetsskull!
Man tog tyvärr inte mig på allvar så mär jag till slut krävde att skukvården skulle komma mig så var det alltså nästan försent. Dom avfärdade mig med missfall då det är vanligt men jag kände att ngt var fel. Känn efter och om du känner smärtor som går upp i axeln så be att få dig undersökt.
Nu är det nog missfall för din del, men ville berätta ändå för jag fick kass information och vård.
Kram på dig! Man klarar mer än man tror. Fast det känns hemskt…
Jag tycker det är fantastiskt hur du ändå kan se positivt på denna jobbiga händelse och kan fokusera på den underbart fina Molly och din Hugo, att sorgen inte behöver ta över.. Samtidigt är det viktigt att tillåta dig själv att vara både glad och ledsen, det tror jag är det allra viktigaste (och det tror jag också att du är rätt bra på).. Jag själv har aldrig varit med om en sådan här händelse, så jag kan inte förstå – men jag peppas av dig och din familj – hur ni väljer att se framåt även i svåra stunder. Det är så fint och ödmjukt!
All lycka till er, jag hoppas och tror att ni inom en snar framtid blir
fyra istället för tre i er fina familj!
Det är hemskt att det ska hända, men man måste försöka blicka framåt och ni är så starka. Och lilla Molly är helt bedårande! Hos mig kan ni läsa om min lilla famil, främst om lilla D, en stark 10 månaders grabb. Han kämpar mot en kärlmissbildning i huvudet. Idag är han lika utvecklad som en nyfödd. Lilla D är fantastisk och annorlunda, helt enkelt bäst. Dock är vi väldigt oroliga, men man måste vara stark.
Har läkaren alltså inte bekräftat att det var ett missfall du fick? I så fall behöver det inte ha varit ett missfall..? Men det vet du förstås bäst själv utifrån hur blödningen såg ut osv.. Man läser ju ofta om folk som störtblöder utan att det är missfall (blödande moderkaka, död tvilling etc). Har själv haft blödningar (fast inte så kraftiga) flera gånger under min graviditet. Blondinbella fick ju också en blödning som var så kraftig att hon fick lasta in handdukar i trosorna och åka till akuten i v 10. Utan att det var missfall. Men självklart, så vet du ju bäst själv. Alla gånger om! Ta inte illa upp av det jag skriver, menar absolut inte något illa. Unnar er all lycka som finns!
Fina Paula!
Följt din blogg sedan första dagen du började blogga. Du är en sån fantastisk mamma till eran vackra och fina Molly.
Missfall är så jobbigt och behöva gå igenom. Jag fick missfall för ett år sedan i vecka 8. Hann känna av graviditeten. Den sorgen som kom den dagen när jag fick blödningar var hemsk. Att du delar med dig av detta tackar jag dig för! Jag vågade inte berätta för vänner förens ett halvår efter det skett.
Jag gråter än idag ibland om jag tänker tillbaka på missfallet.
Stor kram till dig Paula!
Ta hand om dig! Kämpa på det blir bättre tillslut.
Du är fantastisk! Och molly har sån tur att hon fått så fina föräldrar!
Kram
Hej Paula! Jag vill först beklaga det som har hänt. Sen vill jag fråga om det gjordes ultraljud på dig? Jag fick konstaterat ett missfall när jag väntade barn. Åkte hem och kände fortfarande symptom efter 3 dagar så jag krävde ett ultraljud. Visst hade jag fått ett missfall men det var inte det enda fostret, hade två små kvar. Vill inte ge dig falska förhoppningar. Men gjordes inte ett UL så tycker jag att du ska be om det, för att vara på den säkra sidan. Stor kram!
Finaste molly och Paula <3
Tack finaste Paula för att du skriver om detta. Jag är gravid för första gången och är precis i vecka 7. Jag har var på ultraljud i fredags – allt såg bra ut – hjärtat slog för fullt. Trots det oroar jag mig jättemycket för missfall. Jag blir så ledsen över att läsa om att det hände dig. Tack för att du är så öppen med det!
Du reagerar helt normalt, och jag tycker det är starkt av dig att skriva exakt det du känner. Som sagt ta en dag i taget, mer kan du inte göra
och du har lilla Molly som du kan pussa och gosa med när det känns extra jobbigt.
Kram L
Hej Paula!
Vill bara berätta vilken enorm glädje du sprider runt till och med igenom dator skärmen. De vad jag läser på bloggen, fast än jag vet att de inte är allt som ditt liv innehåller, får mig och verkligen villa ha en lika fin relation med min (förhoppningsvis) blivande familj. Jag klickar in här fler gånger om dagen för att få en daglig dos av ett härligt familjeliv. Kämpa på, svåra tider kommer och går! Ha en riktigt härlig fortsättning på veckan =)
Du är en av mina största inspirationskällor!!! Du verkar vara en helt underbar och stark tjej. Fortsätt kämpa på som du gör. Du förtjänar allt bra i världen. muchos besitos guapa cuidate!
Jag har mått jätteilla efter alla mina missfall,varit jättetrött och plussat ca 1-3 veckor efteråt. Det är vanligt att må illa och vara trött pga det som händer i kroppen. Jag ville först tro att dom hade sett fel, men så var det inte.. Hoppas det tar sig nästa gång <3
Kære Paula, hvad hvis det var tvillinge graviditet og du mistede den ene twilling. Min svigertatter gennemgik det samme, som du…